"Tvåspråkig skola kan dra mattan under svensk skola"

Bild: Arkivfoto / Nina Ahtola

"Lek inte med elden", var ett av budskapen då tankesmedjan Magma ordnade seminarium om tvåspråkiga skolor. "Slå upp dörrarna" ett annat. Så värst mycket närmare kärnan – vad den tvåspråkiga pedagogiken egentligen kunde bestå av – kom man inte heller den här gången.

Helsingfors utbildningsverks planer på en skola som kombinerar en svensk, en finsk och en tvåspråkig nordisk linje på Busholmen har fått diskussionens vågor att svalla höga och spillt över på hela Svenskfinland. På onsdagen samlade tankesmedjan Magma till diskussion och seminarium för att räta ut några av frågetecknen kring tvåspråkiga skolor. Den goda ansatsen var att inte tala om väggar (läs: nedläggningshotade Cygnaeus) utan om innehåll.

– Den modell jag förespråkar är att under samma tak ha en normal svensk skola, som kunde stödja och samarbeta med den finska sidan. Den finska sidan skulle förutom en normal finsk linje också ha en nordisk skola, där minst hälften av undervisningen skulle gå på svenska. Jag tror att det finns mycket vi kunde ta del av från finska sidan, och jag tycker också att vi har lite ansvar för att sprida det svenska i staden, säger Niclas Grönholm, svensk linjedirektör vid utbildningsverket.

Lösningen får minister Pär Stenbäcks varningsklockor att ringa.

– Det kan hända att många svenska föräldrar tänker att aha, det här är lösningen för mina barn. Den svenska skolan fungerar redan nu som en språkskola för tvåspråkiga barn som får stöd för en stark svenska. Men om det fanns ett tvåspråkigt alternativ? Det kan hända att 50, 60, 70 procent av föräldrarna gärna skulle sätta sina barn i tvåspråkig skola. Då skulle vi inte ha mycket kvar av den svenska skolan, säger Stenbäck, som ledde onsdagens diskussion.

Den tvåspråkiga skolan är en problematik som diskuteras också på annat håll i Europa. I små språkgrupper är det vanligt att man prioriterar språkkunskaper framför språklig identitet – att man tycker att det är viktigare att barnet har ordentliga kunskaper i majoritetens språk.

– Det är första steget på vägen till språklig assimilering. Svenskfinland är unikt i Europa och finlandssvenskarna den enda minoritet som egentligen har ett eget skolsystem, vilket förhindrar assimilering, säger Stenbäck.

"Börja med språkskola"

Men: Man måste diskutera, anser Stenbäck.

– Låt oss börja med en klar språkskola, och se hur det går där. Jag ser inte riktigt fördelarna i den modell som Helsingfors nu presenterar.

Språkskolor finns det redan med till exempel engelska, tyska och ryska som språk. Det var en liknande modell för den nordiska varianten som SFP-ledamöterna i fullmäktige hade i åtanke då de för ett par år sedan skrev sin motion om att Helsingfors skulle grunda en nordisk skola. I själva verket känner lagen inte ens några tvåspråkiga skolor. Tanken var att den finska administrationen skulle ta den nordiska skolan under sitt beskydd.

– Idén fick brett stöd i partiet, men nu har diskussionen fått slagsida då många upplever att den nordiska skolan planeras på bekostnad av en fungerande svensk skola. Det är inget bra utgångsläge. Jag ser inte varför den nordiska skolan skulle behöva samlokaliseras med en svensk skola, säger stadsstyrelsemedlemmen Marcus Rantala (SFP).

Också andra språkskolor och språkbadsskolor står för sig.

– Samlokaliseringen kan inte vara ett krav och en utgångspunkt. Man måste vara på det klara med vad man vill och vem man riktar sig till med en sådan skola. Hur ska konceptet se ut? Det behövs mer kött på benen, anser Rantala, och många med honom.

Tidigare skolpolitikern i Helsingfors Henrika Bargum undrade varför man inte helt enkelt öppnar dörrarna mot grannskolan för att öka samarbetet mellan den finska och den svenska skolan.

– Finländska skolor kan nog ha vänskolor i Litauen eller Estland, men inte i Månsas eller på Drumsö. Varför öppnar man inte dörrarna mellan de finska och svenska skolorna inom områdena? undrade Bargum.

Har svenska sidan varit alltför undfallen gentemot den finska, Niclas Grönholm?

– Inte tycker jag det, inte ställer de några krav. Det handlar om att vi kunde få en ny svensk skola i en bra inlärningsmiljö. Det handlar om samarbete, vi är ju med och skapar ett fördjupat tvåspråkigt koncept.

Det konceptet skulle man på svenskt håll gärna vilja skärskåda, och det genast. Men på finska sidan avvaktar man den svenska sidans beslut.

– Finska sidan anser att det finns tid för att bygga upp ett koncept tillsammans, och jag tycker nog själv att tre år räcker. Till exempel lärarna som ska vara med kan man ju inte rekrytera så långt i förväg, säger Grönholm.

Veronica Hertzberg, ordförande för utbildningsnämndens svenska sektion, tycker att finska sidan gärna kunde fundera vidare på konceptet. Själv är hon positivt inställd till planerna för Busholmen, men säger att hon förstår Stenbäcks tanke om Pandoras ask.

– Men jag tänker att vi nu ska vara pragmatiska, att det handlar om en samlokalisering som kunde ge oss en svensk skola på Busholmen och svensk närvaro i en ny stadsdel, men det kan inte ske på bekostnad av Cygnaeus.

Sektionsmedlemmen Elisabeth Helander (SDP) hoppas på den nordiska skolan.

– Om vi får till stånd en tvåspråkig nordisk skola skulle det vara en av de viktigaste saker vi gjort för svenskan i Helsingfors på länge. Om vi kan göra det attraktivt för finskspråkiga att lära sig svenska är det en bra sak.

Yrkesexamen från Prakticum öppnar många dörrar

Studier vid Yrkesinstitutet Prakticum ger nycklar till arbetslivet. Samtidigt kan det också vara en smidig inkörsport till fortsatta studier vid en yrkeshögskola. 4.12.2019 - 00.00

Mer läsning