Tvärminne får tre miljoner för att kombinera klimat- och havsforskning

Tvärminne zoologiska station ska bli bas för ett samarbete som kombinerar Östersjöforskning med atmosfärforskning, så att man bättre ska förstå hur hav och atmosfär samverkar. Bild: KSF Media-arkiv

Tvärminne zoologiska station i Hangö lanserar ett forskningscentrum som ska studera hur hav och atmosfär samverkar. Tack vare en donation på tre miljoner euro från Erkkos stiftelse hoppas man kunna utveckla noggrannare klimatmodeller.

Forskningssamarbetet mellan Helsingfors universitet och Stockholms universitet går in i en ny fas i och med att planerna på ett tvärvetenskapligt forskningscentrum för kustekosystem och klimatforskning blir verklighet.

Centret som ska heta Coast-Clim har fått finansiering från Finlands Akademi, men tack vare en donation på 3 miljoner euro från Jane och Aatos Erkkos stiftelse kan det definitivt förverkligas.

Med pengarna ska man sammanföra experter i marinekologi, biogeokemi och atmosfärforskning. Konceptet bygger vidare på samarbetet Baltic Bridge som förenar Helsingfors universitets Östersjöforskning vid Tvärminne med Stockholms universitets Östersjöcentrum.

Samarbetet får en ny dimension i och med att Helsingfors universitets center för atmosfärvetenskaper (Inar) under ledning av akademiker Markku Kulmala kopplas in, likaså Bolincentret för klimatforskning vid Stockholms universitet.

Målet är att ta reda på mer om hur olika processer i Östersjöns kustmiljöer samverkar med processerna i atmosfären, och vad det betyder för klimatet. Parterna hoppas på att samarbetet kan bidra till att ta fram noggrannare klimatmodeller som kan användas för att skydda havets mångfald och bekämpa klimatförändringen.

– Vi vet att havens förmåga att lagra värme spelar en viktig roll för klimatet. Mer än 90 procent av överskottsvärmen från klimatförändringen har absorberats av världshaven. Vad vi däremot ännu inte vet är hurdan påverkan Östersjön har på klimatet, säger Alf Norkko, professor i Östersjöforskning vid Tvärminne zoologiska station.

Beroende på om bottenmiljöerna hyser mångsidiga livsmiljöer eller om de är mer eller mindre döda kommer Östersjön att antingen binda eller avge koldioxid. Bild: KSF Media-arkiv/Alf Norkko

För att få en klarare bild av kopplingarna mellan havet och atmosfären kommer forskarna att kombinera fältmätningar i vattnet, bottensedimentet, luften och i olika livsmiljöer.

– Ett friskt hav fungerar som en kolsänka som binder kol och bidrar till en god kolbalans i ekosystemet, medan ett övergött hav som värms upp i stället blir en kolkälla som avger koldioxid och metan till atmosfären och därmed ytterligare förstärker den globala uppvärmningen, säger Norkko.

Forskningssamarbetet ska bland annat ta reda på om Östersjön i dag fortfarande utgör en kolsänka eller om övergödningen gått så långt att havet redan blivit en kolkälla.

Christoph Humborg, professor i biogeokemi vid Stockholms universitets Östersjöcentrum, säger i ett pressmeddelande att sjögräs och algbälten i kustzonen kan spela en viktig roll i klimatarbetet eftersom de är effektiva kolsänkor.

– Men vi behöver fortfarande lära oss mer om dessa värdefulla ekosystem.

Markku Kulmala, en av världens mest citerade klimatforskare, säger att den unika kombinationen av kustforskning, marinbiologi, långa tidsserier och atmosfärvetenskap öppnar helt nya möjligheter för vetenskapliga genombrott.

Tvärminne ska i höst rekrytera sex doktorander till forskningscentret tack vare donationer från Walter och Andrée de Nottbecks och Onni Talas stiftelser.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Finland behöver Östersjön – vi kan och ska ännu rädda den

Mer läsning