Två nationalspråk förutsätter obligatorisk svenska

Bild: Wilfred Hildonen

Vi har under de senaste åren sett att tjänstemännens kunskaper i svenska har försvagats avsevärt.

Regeringen Rinne vill att utbildning skall bygga samhällelig jämlikhet. Därför sätter regeringen som mål att återinföra obligatoriet för det andra inhemska språket i studentskrivningarna. Detta skulle betyda återgång till situationen för drygt tio år sedan då svenska språkets ställning på ett avgörande sätt försvagades.

Denna skrivning har nu väckt kritik till och med i HBL. Man påstår att eleverna inte orkar läsa svenska som obligatoriskt ämne. Helsingin Sanomat skriver att det inte ser sannolikt ut att regeringen följer sitt program på denna punkt.

Studierna har två mål. Eleverna skall bygga upp ett sådant kunskapsförråd som ger dem färdigheter att förverkliga sig och sina drömmar i samhället. Samhället betalar studierna som investering för att alla medborgare klarar sig i samhället och för att vi har arbetskraft enligt dagens och framtidens behov.

Finland har två nationalspråk. Medborgarna har rätt att få tjänster på sitt eget modersmål. Därför har vi språkkunskapskrav för personer i samhälleliga tjänster. Vi har under de senaste åren sett att tjänstemännens kunskaper i svenska har försvagats avsevärt. Tydligast syns detta i att Åland har svårt att hos myndigheterna hitta personer som kan svenska. Det syns också klart i det nordiska samarbetet att finska tjänstemän har svårigheter att klara sig på svenska.

Om vi vill ha två nationalspråk förutsätter det att alla måste läsa svenska i skolan. På så sätt kommer alla i kontakt med den finlandssvenska kulturen och får förutsättningar att förstå den. Men kanske ännu viktigare är att man garanterar en bestämd kunskapsnivå för dem som har plikten att ge service på svenska. De flesta av dessa tar studenten. Bara målinriktade studier ger tillräckliga färdigheter att klara sig i servicesituationer.

Man kan skriva strategier och program. Men de berättar mera om deltagarnas intresse av ämnet. Få beslut har avgörande betydelse. Studierna i det andra inhemska i skolan har avgörande betydelse för svenskans ställning i Finland. Om man inte återinför svenskan nu som obligatoriskt språk i studentskrivningarna måste man söka andra lösningar för tvåspråkiga tjänster. Då är följande steg att man inte längre sätter språkkrav på personalen utan övergår till ett system i vilket mobiltelefonen översätter finska till svenska eller till något annat språk. Svenskan blir ett språk bara för finlandssvenskarna.

I demokratin skrivs regeringsprogrammet i syfte att regeringen verkställer det. Snart ser vi om regeringen följer sitt program eller om programmet har skrivits i syfte att ge positiv, men fel bild av regeringens målsättningar.

Kimmo Sasi diplomekonom, Tammerfors

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning