Två asylsökande har väntat på besked sedan 2015

Demonstranter utanför Migrationsverket i Helsingfors. Bilden togs den 8 september 2016.Bild: Lehtikuva/Vesa Moilanen

I dag väntar cirka 2 400 personer på sitt första asylbeslut. De som har fått vänta längst är två personer som sökte asyl 2015, som ännu inte har fått något beslut. Det är fråga om två exceptionella fall, enligt Migrationsverket.

År 2015 sökte 32 477 personer asyl i Finland, vilket är fler än någonsin tidigare. Av dem väntar två personer fortfarande på att få ett första beslut i sin sak.

Enligt Esko Repo, direktör vid Migrationsverkets asylenhet, har sökandena ännu inte fått besked på grund av specialutredningar vid andra myndigheter än Migrationsverket. Juha Similä som är chef för resultatområdet vid asylenheten berättar att fördröjningen beror på att Migrationsverket väntar på närmare information.

– Det är fråga om exceptionella fall, annars hade beslut fattats redan för länge sedan, säger Similä.

De flesta som sökte asyl 2015 fick sitt första asylbeslut 2016. I juli 2016 hade drygt hälften fått åtminstone ett beslut i sin sak och vid utgången av 2016 hade cirka 87 procent fått åtminstone sitt första asylbeslut.

Kön bland dem som väntar på ett första asylbeslut uppgår till cirka 2 400 personer, vilket är av en helt annan proportion än kön som följde på rekordåret 2015. Bland dem som sökte asyl 2016 väntar ändå fortfarande 60 personer på ett första asylbeslut. Bland de som sökte 2017 är motsvarande uppgift 1 168 personer. Bland de som har lämnat in sin asylansökan i år har 1 173 personer ännu inte fått ett beslut. Dessa siffror varierar i takt med att Migrationsverket ser över uppgifterna.

Esko Repo betonar att Migrationsverket alltid bedömer hur brådskande en ansökan är. Beslut fattas både beträffande nyare och äldre ansökningar samtidigt.

I år hade 1 597 personer sökt asyl fram till slutet av maj. I cirka hälften av fallen är det fråga om att en asylsökande lämnat in en ny ansökan. Bland dessa förnyade ansökningar är uppskattningsvis hälften sådana som baseras på nya asylgrunder. Den nya asylgrunden är i huvuddelen av fallen att personen konverterat från islam till kristendomen.

– Det hör till systemet för internationellt skydd att man alltid kan göra en ny ansökan på en ny grund. Det är inget konstigt, men konverteringarna är ett speciellt drag i dag, säger Similä.

Dagens läge präglas utöver de förnyade ansökningarna även av de 2 500 ansökningarna som antingen förvaltningsdomstolarna eller Högsta förvaltningsdomstolen har återförvisat till Migrationsverket.