Turkiet plågas av mattor av "havssnor" – marinbiolog: "Vi har ett motsvarande fenomen i Finland"

"Havssnoret" lägger sig som en matta på vattnet, här i turkiska Marmarasjön. Bild: Yasin Akgul/AFP-Lehtikuva

Den rikliga algblomningen i Marmarasjön i Turkiet hotar det marina livet. Marinbiolog ser likheter med Östersjön som också drabbas av klimatförändringen och övergödning.

Turkiet tampas med så kallat "havssnor", en illaluktande grå sörja som kantar stränderna. Den slemliknande geggan består av organiskt material som finns i Marmarasjön söder om Istanbul.

"Snoret" gör att fiskare har problem att försörja sig och att det marina livet hotas – till exempel orsakar det massdöd bland vissa skaldjur.

Miljöförstöring i området och det att havstemperaturen stigit på grund av klimatförändringen tros ligga bakom slemmet. Enligt experter beror slemmet på en överproduktion av alger, vilket blockerar solen och reducerar syret i havet.

"Havssnoret" har varit ett återkommande problem för de turkiska myndigheterna – det dokumenterades första gången 2007 – men det här är den största ansamlingen hittills och saken har blivit en stor politisk fråga.

Enligt flera medier har sörjan nu nått Egeiska havet och det finns oro för att den ska nå Svarta havet.

Motsvarande fenomen i Östersjön

Algblomning, även riklig sådan, sker som bekant också varje sommar i Finland. Conny Sjöqvist, forskare i miljö- och marinbiologi vid Åbo Akademi, säger att fenomenet "havssnor" i princip kan uppstå i Östersjön, men att man hittills inte sett det i samma utsträckning som i Marmarasjön.

– Vi har ett väldigt likadant fenomen med mattor av cyanobakterier som kan driva omkring.

Sjöqvist säger att slemmet i Marmarasjön framför allt beror på kiselalger.

– När kiselalger upplever näringsbrist börjar de producera slem, i praktiken sockermolekyler, vars tyngd gör att de sjunker till botten. Det är en strategi av dem – de vilar på botten tills det finns mera näring i vattnet. Det vi nu ser i Turkiet är slutskedet av en enorm algblomning där algerna också håller på att ruttna.

Problemet med riklig algblomning, menar Sjöqvist, är att det skapar problem för det marina ekosystemet.

– Det kväver bottenlevande organismer och har också negativa effekter på fiskeriet och turismen.

Sjöqvist säger att mattan av alger också blir ett habitat för bakterier och kan bli en hälsorisk om kolibakterier får fäste.

Övergödning från jordbruket

Cyanobakterier trivs i varma vatten och ju mer övergödning det finns desto bättre trivs de. Sjöqvist säger att klimatförändringen ökar algblomningen i Östersjön.

Conny Sjöqvist, forskare i miljö- och marinbiologi vid Åbo Akademi, säger att Östersjön är kraftigt påverkad av jordbruket, speciellt användningen av fosfor. Cyanobakterier utanför Hästskär i Pargas. Bild: SPT

– Vid Marmarasjön har temperaturen stigit 1-2 grader snabbare än det globala medeltalet, detsamma gäller för Östersjön. Vi har redan länge sett att Östersjön är ett av de hav som påverkas mest av klimatförändringen.

Klimatförändringen leder till mer nederbörd och därmed till mer avrinning från jord- och skogsbruksmark. Sjöqvist säger att forskarna nu försöker se vilka effekterna av övergödningen och klimatförändringen är.

– Både Marmarasjön och Östersjön är kraftigt påverkade av industri och jordbruk. Speciellt Marmarasjön, där även stora mängder obehandlat avloppsvatten från tät bebyggelse rinner ut. Mikroalger tycker om det, speciellt om det är varmt.

– Om man inte lyckas med att minska koncentrationen av näringshalter, speciellt fosfor, ser jag inget slut på blomningen av cyanobakterier – tvärtom.

Cyanobakterier stormtrivs i varma och övergödda vatten. Cyanobakterier utanför Nötö i Nagu. Bild: SPT

Sjöqvist säger att forskarna i många år försökt förmedla vad som behöver göras för att minska algblomningen och effekterna av klimatförändringen. Han poängterar att klimatförändringen inte är ett framtida problem, utan att den redan är här.

– Vi vet redan vad som måste göras. Vi vet att fosfor är det stora problemet vad beträffar cyanobakterier. Forskarna har gjort det här budskapet klart.

Sjöqvist säger att man inte kan nå en hållbar lösning på problemet med endast ekologisk forskning, utan att man behöver bli bättre på tvärvetenskaplig forskning så att även social och ekonomisk hållbarhet tas i beaktande då beslut fattas kring havsekosystemens förvaltning.

– Det är ett komplicerat problem och det behövs kunskap och insikter från flera forskningsfält.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Diamanter är det ultimata vintageköpet

Mer läsning