Tunnelbygget mellan Helsingfors och Tallinn avancerar – Finland går med i baltisk järnväg

Arbetet med miljökonsekvensbedömningen av det planerade tunnelbygget mellan Tallinn och Helsingfors beräknas ta 5-6 år. Tallinns vice borgmästare Andrej Novikov, Helsingfors borgmästare Jan Vapaavuori (Saml), trafik- och kommunikationsminister Anne Berner (C) och Estlands ekonomi- och infrastrukturminister Kadri Simson berättade om det bilaterala samarbetet på fredagen. Bild: Lehtikuva/Jussi Nukari

Finland blir delägare i bolaget RB Rail AS som leder bygget av Rail Baltica från Warszawa till Tallinn. Det meddelade trafik- och kommunikationsminister Anne Berner (C) på fredagen.

Det var tunnsått med nyheter på statsrådets presskonferens om planerna på att bygga en tunnel mellan Tallinn och Helsingfors.

Minister Anne Berner och hennes estniska kollega, ekonomi- och infrastrukturminister Kadri Simson bedyrade att projektet är av största vikt och att arbetet nu fortsätter i den bilaterala arbetsgrupp som har tillsatts för att jobba vidare med frågan.

– Vi måste skynda långsamt och koordinera det här projektet noggrant. Miljöministerierna i Estland och Finland måste också engageras i arbetet eftersom arbetet med miljökonsekvensbedömningarna kommer att ta minst fem till sex år, säger Berner.

Hon betonade vikten av att se helhetsbilden. För att ge eftertryck till sitt önskemål visade hon en karta som ger det geografiska sammanhanget.

– Det är viktigt att tunneln utgör en del av EU:s stomjärnvägsnät, att det handlar både om gods- och persontrafik och att man kan ta sig med tåg från Bryssel till Arktis, säger hon och tittar på Kirkenes i Nordnorge som är den tilltänkta ändhållplatsen.

Finland investerar i Rail Baltica

För att backa upp det baltiska järnvägsprojektet Rail Baltica blir Finland nu delägare i bolaget RB Rail AS som leder bygget av Rail Baltica från Warszawa till Tallinn.

Det formella inträdet i bolagets styrelse torde ske nästa vår, bekräftar överdirektör Sabina Lindström på Kommunikationsministeriet. Finlands andel av aktiekapitalet kommer att vara cirka två miljoner euro. Kostnaden för utbyggnaden av Rail Baltica till Tallinn är cirka sex miljarder euro.

– Det är viktigt för oss att järnvägen inte tar slut i Tallinn utan att bansträckningen fortsätter via Helsingfors till Arktis, säger Estlands ekonomi- och infrastrukturminister Kadri Simson.

Projektet Rail Baltica beräknas vara slutfört 2026. Enligt Simson ska de behöriga ministrarna från Estland, Lettland och Litauen träffas den 10 december för att besluta om Finlands medverkan.

Helsingfors borgmästare Jan Vapaavuori (Saml) betonade att tunneln och järnvägsförbindelsen mellan Tallinn och Helsingfors måste kopplas till existerande regionala trafiklösningar, vilket i Helsingfors innebär att tågen ska gå via järnvägsstationen och Böle till flygplatsen.

– Jag hoppas att det här projektet blir verklighet, men vi måste komma ihåg att vi talar om världens längsta järnvägstunnel som är både dyr och tekniskt svår att bygga. Vi måste hitta en ekonomiskt bärkraftig och lönsam lösning, säger Jan Vapaavuori.

Navet finns i Talsinki

Projektets ekonomiska ekvation är fortfarande den största stötestenen.

– EU kan i bästa fall bistå med högst 40 procent av projektets kostnader, vilket innebär att vi behöver en stark uppbackning av privata investerare, säger Kadri Simson.

Entrepenören Peter Vesterbackas alternativa planer på tunnelprojektet kommenterades med en axelryckning.

– När det gäller infrastrukturella satsningar av den här storleksordningen så kan det bara finnas ett endaste projekt, som dessutom förutsätter en stark statlig uppbackning. Men visst är vi öppna för samarbete och extern, privat finansiering, säger Berner.

Tallinns vice borgmästare Andrej Novikov målade med bred pensel i väntan på att järnvägskartan och tunneln tar form.

– Vi siktar på att skapa ett infrastrukturellt nav för över 25 miljoner passagerare per år. Det hjälper oss att utveckla integrerade tjänster i bägge städer. Inom en snar framtid kan vi kanske mynta begreppet Talsinki, säger Novikov.

Läs också:

HBL i Nordnorge: Finland med i kapplöpningen om Arktis – här ska den omstridda Ishavsbanan gå

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46