Tungt artilleri talar för en europeisk försvarsunion

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Bild: Yves Herman - AFP/Lehtikuva

Rösterna höjs för en höjd EU–profil globalt sett och en europeisk försvarsunion. De åtgärder som krävs kan bara medlemsstaterna själva besluta om, men kommissionen presenterar tankar som är värda att konkretisera.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen höll i onsdags det årliga talet om tillståndet i unionen. En av de mest centrala delarna i talet gällde säkerhet och försvar. Det rådande tillståndet ifråga om den sektorn kunde vara bättre, det krävs åtgärder.

En stor del av EU:s medlemmar är visserligen även med i Nato men von der Leyen underströk att Europa kan och bör ha möjligheten och viljan att göra mer på egen hand.

Reträtten från Afghanistan visade bland annat EU:s undfallenhet och det blev en ögonöppnare för många. EU:s utrikeschef Josep Borrell sade vid EU-försvarsministrarnas möte för ett par veckor sedan att man måste lära sig läxan från Afghanistan och efterlyste en ny militär insatsstyrka inom EU.

– Vi européer fann oss själva helt beroende av amerikanska beslut. Det här borde tjäna som en väckarklocka. Ibland sker det saker som blir en historisk vändpunkt och jag tror att Afghanistan är ett sådant fall, sade Borrell.

Åtminstone måste EU:s stridsgrupper, som hittills aldrig använts uppdateras och förvandlas till en fungerande snabbinsatsstyrka. Det har visat sig att det som finns till pappers inte fungerar då det skulle behövas.

– Man kan ha de mest avancerade styrkorna i världen men om man aldrig är beredd att använda dem, vad är de då till för nytta, frågade von der Leyen.

Hon besvarade själv frågan genom att konstatera att det som har hållit EU:s insatser tillbaka så här långt är inte bara en brist på kapacitet utan brist på politisk vilja.

Hon vill utveckla insatsstyrkorna och vill att EU skapar stabilitet i det egna grannskapet och även i andra regioner eftersom kriser som inte i rätt tid hanteras på plats plötsligt kan finnas inne i EU.

– Vad vi behöver är en europeisk försvarsunion, slog kommissionsordföranden fast.

Hon talade för ett förbättrat underrättelsesamarbete och vill att ett gemensamt centrum för lägesuppfattning inrättas. Hon efterlyser också förbättrad materielkompatibilitet och påminde om de investeringar som redan har gjorts i olika gemensamma europeiska plattformar, allt från jaktplan till drönare och cyberteknik. Hon föreslog också momsbefrielse vid köp av försvarsmateriel som utvecklats och tillverkats i Europa.

Kan det vara något som ännu kunde få betydelse i Finlands jaktplansaffär som är på målrakan?

En europeisk försvarsunion är ingen ny idé och en som talat varmt för ett tätt europeiskt försvars- och säkerhetssamarbete redan i många år är president Sauli Niinistö. Han träffade förra veckan i Paris president Emmanuel Macron, en annan varm förespråkare av starkare och mer integrerat europeiskt säkerhets- och försvarssamarbete. De två förde vid sitt möte diskussioner om just detta.

I en intervju i Iltalehti under veckoslutet konstaterade Niinistö att frågan just nu är mer på tapeten än någonsin. Samtidigt uttryckte han oro över att EU:s röst blivit så svag på den internationella arenan. Han konstaterade att EU söker riktning – "en strategisk kompass" – för en gemensam säkerhets- och försvarspolitik.

Samtidigt måste också unionens relation till Nato bestämmas. De två organisationernas kompasser bör kalibreras så att de är så väl synkroniserade som möjligt.

Utvecklandet av EU till en försvarsunion bör givetvis ske i samförstånd med Nato och USA eftersom 21 av 27 EU-medlemmar har dubbelmedlemskap. Amerikanerna kan inte ha något emot ett försvarsmässigt starkare och mer samspelt Europa. Det stärker också Nato som helhet.

Frankrike tar över EU-ordförandeskapet vid årsskiftet och enligt von der Leyen har hon och president Macron kommit överens om att ordna ett toppmöte om Europas försvar under det halvår Frankrike håller i ordförandeklubban. Det kunde bli startskottet för en konkret fördjupning av EU:s försvarssamarbete och en milstolpe mot en verklig försvarsunion som inte längre bara är något som finns till pappers.

Men det förutsätter inte minst att den politiska viljan för det ökar, särskilt i EU:s östra delar där den hittills varit sval. Förbundsdagsvalet i Tyskland om en dryg vecka kan också ha stor betydelse för hur försvarsfrågan går vidare inom EU. Det krävs en gemensam vilja från alla medlemsstater.

Tommy Westerlund Ledarskribent

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Så kan valet av lån påverka din ekonomi

Mer läsning