Tungotal – lugnande nonsensprat med Gud

Tungotal är vanligast i frikyrkoförsamlingar. Arkivbild. Bild: Norm Shafer/TT-AP

Abjukolekibongó setra tulututufta. Ubibo, lazumu kristu palasana. Pingstdagen är tungotalets födelsedag.

Första gången någon talar i tungor i Bibeln är på pingstdagen, den kristna helg som i år infaller på söndag. Då kommer den helige Ande till lärjungarna och de börjar tala främmande språk.

Sedan dröjer det rätt länge innan det finns några dokumenterade fall av tungotal. På nyårsdagen 1901 började bibelstudenten Agnes Ozmani Topeka i Kansas, göra ljud som "inte gick att känna igen som normalt språk för någon av de andra närvarande". Några år senare hände samma sak predikanten William J. Seymour i Los Angeles, en händelse som blev en viktig del av Azusa Street-väckelsen, som blev startskott för pingstväckelsen.

Vad är då tungotal? För Niklas Piensoho, föreståndare för Filadelfiaförsamlingen i Stockholm, är det en förstärkning av gudsupplevelsen. Han jämför med när man böjer sig över en barnvagn och jollrar med ett litet barn. Det är inga ord man förstår, men de skapar ändå en kontakt och relation.

– Även om jag inte själv förstår vad jag säger skapar det en tydlig kontakt mellan mig och Gud.

– Ibland hamnar man i situationer när man undrar vad man ska be om, men vet inte riktigt vad som har hänt eller vad man ska säga. Då blir tungotalet en otrolig tillgång där Guds ande ber tillsammans med mig.

Lite forskning

Det som de flesta förknippar med tungotal, en rad nonsensord, kallas även glossolali. Att tala ett befintligt språk som man inte själv medvetet förstår eller behärskar kallas xenolali. I forskningen finns inga belägg för detta fenomen, men inom kristenheten talas det bland annat om missionärer som talat i tungor på främmande språk och kunnat göra sig förstådda i andra länder.

– Det är inte så vanligt, men vi har varit med om att någon talar i tungor och det har visat sig vara ett verkligt språk, säger Niklas Piensoho.

Det finns relativt lite forskning på ämnet, men Nils G. Holm, professor emeritus i religionsvetenskap vid Åbo Akademi, studerade tungomålstal i finlandssvenska pingstförsamlingar på 1970-talet. Han har både analyserat ljuden i tungotalet och vad tungotalet innebär för dem som gör det. Citatet i ingressen är en av hans transkriptioner av tungotal.

– När man sitter med vid en gudstjänst och hör tungotalet låter det ofta mer komplicerat än vad det är. Men spelar man in och lyssnar hemma är det ganska enkelt och kortfattat. Tungotalet bygger på modersmålet. Talar man svenska använder man svenska ljudkombinationer, kanske lånar man in lite exotiska ljud som tonande sje-ljud. Jag spelade till exempel in en predikant som varit i Tanzania, han hade mycket drag av swahili i sitt tungotal.

Nils G. Holm beskriver tungotalet som att man "låter talapparaten fungera på ett avslappnat sätt". De han intervjuade sade också att tungotalet var något som fick dem att må bra. 2011 kunde ett forskarteam vid universitetet i Albany slå fast att tungotal sänkte halterna av stresshormonet kortisol.

– Det fungerar som en sorts meditation eller avslappning. På 1920- och 30-talet trodde man att det var psykiskt störda eller svaga personer som talade i tungor, men det var helt vanliga människor.

Fanns grupptryck

Johanna Nyström Rauch är svensk psykolog och uppvuxen inom pingströrelsen. Hon började tala i tungor på ett sportlovsläger på 1980-talet då hon var elva år. I dag är hon inte längre medlem i kyrkan, men kan se hur tungotalet kan vara på gott och ont.

– Tungotal är inte bara en enda sak. Det blir ofta skildrat som psykos, men som vi lärde oss det var det ett sätt att prata direkt med Gud utan att ta omvägen om sina egna tankar.

Hon säger att det fanns ett grupptryck i att tala i tungor men också en väldig grupptillhörighet, som att sjunga i kör.

– Den goda delen är den som kanske närmar sig meditation. Men jag vet också personer som träffade pastorer flera gånger för att de trodde att det var fel på dem. De kände sig dåliga för att de inte talade i tungor.

Niklas Piensoho poängterar att tungotalet inte ska kännas som ett tvång eller skrämma bort någon. Själv ber han aldrig högt i tungor om han inte är i ett sammanhang där alla känner varandra väl, för att inte störa eller göra så att någon känner sig utanför.

Han säger att tungotal förekommer i de flesta kristna samfund och att det är något som kommer och går i vågor.

– Tungotalet är fortfarande vanligt förekommande, men majoriteten av dem som talar i tungor är respektfulla och ansvarstagande för att inte skrämma bort folk.

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46