Tuffa tider för universitetets personal

Nedskärningar. De nya systemen som införts i snabb takt söker ännu sina former vid Helsingfors universitet.Bild: Leif Weckström

Helsingfors universitets förvaltningsdirektör Esa Hämäläinen bemöter kritiken mot de snabba omställningarna: "Regeringens nedskärningar tvingade fram åtgärderna – det tar tid att få allt det nya under kontroll".

Förvaltningsdirektör Esa Hämäläinen håller delvis med om den skarpa kritik mot förändringarna vid Helsingfors universitet som kommer fram i professor Sue Scotts utredning. Grundorsaken till ledningens agerande är enligt Hämäläinen att regeringen drog mattan under universitetets ekonomi i och med nedskärningarna som kungjordes våren 2015.

– På ett år tappade vi över 60 miljoner euro i inkomster. Styrelsen var tvungen att vidta åtgärder, och beslöt att det är bättre att göra förändringarna på en gång för att undvika en 4–6 år lång period av osäkerhet för personalen.

371 personer sades upp i de påföljande samarbetsförhandlingarna. Sammanlagt minskade personalstyrkan med uppemot 1 000 personer då tidsbundna avtal inte förlängdes och tjänster som blev lediga efter pensioneringar inte tillsattes. Samtidigt förnyades både studieprogrammen och administrationen.

– Att slå ihop de över 50 enskilda kanslierna med centralförvaltningen var ett sätt att försäkra oss om att universitetet kunde överleva de stora nedskärningarna i personalstyrkan. Det är sant att det har gått snabbt och att det inte varit problemfritt. Alla fakulteter har haft sina egna examensregler, och det tar tid att harmonisera dem och få allt under kontroll.

Många upplever separeringen av undervisningspersonalen från amanuenserna och koordinatorerna som kontraproduktiv för verksamheten och gemenskapen. Hur svarar ledningen dem?

– Vi har försökt hitta lösningar där man inte minskar antalet studieplatser eller lärare, utan i stället försöker effektivera stödfunktionerna. Problemen har kanske främst förekommit vid centrumcampus där det funnits många snäva studieprogram som nu slagits ihop till bredare kandidatprogram.

Ger de bredare programmen studerande tillräcklig substanskunskap i sina huvudämnen?

– Fakulteterna har själva bestämt hur man slår ihop ämnen och funderat på vilka kombinationer som kan vara nyttiga för framtidens studerande. Många av de nya studerandena har verkat nöjda med de nya programmen. För studerande som hunnit börja i det gamla systemet kan det ha funnits en del svårigheter med kursschemat. Under den treåriga övergångsperioden finns de gamla studieprogrammen kvar.

Är mindre ämnen, till exempel svenskspråkiga studielinjer, hotade inom de bredare programmen?

– Vi har många studieprogram där vi har nationellt ansvar för svenskspråkig undervisning på kandidat- och magisternivå. Svenska verksamhetsnämnden granskar situationen hela tiden.

Toppstyrning och bristen på påverkningsmöjligheter oroar också många – fungerar Helsingfors universitet demokratiskt?

– Det stämmer att man förstärkt ledningens roll. Det var ett av målen när regeringen införde universitetsreformen. Å andra sidan varierar opinionen kring hur allvarlig situationen är. Fackföreningarna och Professorsförbundet vill att fakultetsråden får mer makt. Den diskussionen är på gång och vi väntar universitetsstyrelsens beslut i december. Inom de nya studieprogrammen har man också infört ledningsgrupper som vanligen består av åtta medlemmar. Det finns alltså nya vägar att delta i beslutsfattandet.

Näringslivets ökade inflytande tas också upp som en riskfaktor – hur ser du på det?

– Tidigare tänkte man att de finländska universiteten har för lite kontakt med affärsvärlden. Nu påstår man att vi har för täta kontakter. Jag tycker inte att affärsvärldens inflytande ökat särskilt mycket. Beställningsforskningen har egentligen inte ökat, även om vi varit intresserade av det. Och vi har alltid själva bestämt vem som bjuds in i styrelsen.

– Universiteten är överlag intresserade av att få in erfarenheter från yrkeslivet. Det ger studenterna någonting extra som de inte tidigare fått. Och de så kallade Professors of Practice ur arbetslivet plockas inte in av rektor eller kansler, utan utnämns på förslag av fakulteterna.

Hur ska problempunkterna i Scott-rapporten åtgärdas?

– Vi har själva beställt utredningen. Det är viktigt att få höra vilka reaktioner så här stora förändringar har väckt. Vi ska alldeles inom kort internt offentliggöra förslag till konkreta åtgärder för hur vi ska gå vidare.

Till exempel vad då?

– Vi har lovat ta upp det med personalen först. Men det handlar om våra strukturer. Jag håller med om att personalen upplevt svåra processer. Nu måste vi vidta åtgärder som hjälper oss att överleva och som normaliserar situationen. Med studerandena inräknade är vi en organisation med över 40 000 människor. Enligt vår arbetsklimatenkät har vi en mycket motiverad personal – den saken har krissituationen inte förändrat.

Bakgrund

Personalens kritik i Scott-rapporten – några plock

Nedskärningarna var extremt hårda, dåligt hanterade och kanske inte alls nödvändiga

Kommunikationen kring förändringarna har skötts dåligt

Ledarskapet har varit inadekvat på alla nivåer

Förändringarna har varit för många och för snabba

Den administrativa centraliseringen har gått för långt

Djup oro för demokratin, respekten och tilliten vid universitetet

Utvärderingen, som gjordes under ledning av professor Sue Scott, omfattade bland annat möten med över 60 personer, 17 gruppdiskussioner och skriftliga svar från över 400 personer.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00