Trygghet och lycka

För svenskarna är välfärdens fullbordan lycka, för finländare snarast trygghet.

Äntligen trygg! Snickaren hade ersatt skjulets upplyftbara garagedörr, en gammal gnisslande konstruktion som med ojämna mellanrum brakade ned som en giljotin, med nya, åt var sin sida öppnande portar. Vilket förde tankarna till sambandet mellan trygghet och lycka, en artikel som min kollega nyligen skrivit och – typiskt nog – skillnaderna mellan Finland och Sverige i största allmänhet.

Artikeln ifråga är skriven av min forskarkollega Ainur Elmgren och ska ingå i en internationell antologi om 2010-talets utmaningar för de nordiska demokratierna. Poängen i hennes förträffliga begreppshistoriska analys är att svenskar och finländare tenderar att se välfärdssamhället som en gyllene epok i en annan tid. Ursprungligen ironiskt kläckta beteckningar som "lyckolandet" och "lintukoto" har omvandlats till nostalgiska uttryck utan glirande bimeningar.

Det finns också en intressant nyansskillnad mellan begreppsparet. För svenskarna är välfärdens fullbordan lycka, för finländare snarast trygghet. Av samma skäl kom nyckelordet i svensk samhällsdebatt under 1900-talet att vara "demokrati" medan det i Finland varit "självständighet".

Därför hör finländarna också till de europeiska folk som uppriktigast uppskattar sin försvarsmakt och alltjämt har en trovärdig värnpliktsarmé, som förövrigt just i år firar sitt 100-årsjubileum. Skälet därtill är heller inte svårt att förstå. Försvaret höll då det verkligen gällde under andra världskriget och civilbefolkningen skyddades klart bättre än i andra krigförande länder.

Hur blir det framöver? Nyligen träffade jag en av vårt lands rikaste män som ifrågasatte finländarnas beredskap att i fortsättningen konkret offra sitt liv för landets självständighet. Jag försökte hänvisa till den utmärkta försvarsviljan och grundlagen som dikterar att "Varje finsk medborgare är skyldig att delta i fosterlandets försvar eller att bistå försvaret på det sätt som bestäms i lag".

Samtalet flöt in på andra frågor, men onekligen är det svårt att förutse hur befolkningen skulle reagera på riktigt om Finland skulle bli indragen i en väpnad konflikt. Det finns förstås färdiga planer för vad som då borde ske. Hur det sedan verkställs beror dock inte enbart på hur bra inövat och förberett allting är utan också på ett antal oförutsägbara faktorer, som kan tippa över alltsammans i rätt eller orätt riktning.

Vapenskramlet runt Östersjön ökar just nu, men det finns ingen orsak att tro att Ryssland medvetet skulle utmana sitt öde. Ändå är det viktigt att regelbundet fundera på och tillsammans dryfta vad vi är beredda att göra för våra medmänniskor om den stora olyckan inträffar. Terrordåd, kärnkraftsolyckor, cyberattacker, extrema klimatskiften. Inför sådana hot torde vem som helst förstå att trygghet går framför lycka.

Och vet ni vad jag i dag tänker om min skjuldörr? Makabert nog har jag under de senaste dagarna frossat vilt i alla olyckor som kunnat ske med den gamla giljotinen …

Henrik Meinander professor i historia

Hur du kan få en låg låneränta

När man tecknar ett lån finns det många lånegivare som tycks ge bra villkor, men som sedan tar ut både dolda räntor och oförutsedda avgifter. Trots att det idag är riktigt vanligt att ta lån så kan det vara svårt att veta vad man ska leta efter och tänka på när man lånar pengar. Därför sammanfattar vi här några av våra bästa tips för att hjälpa dig att hitta rätt i lånedjungeln. 14.6.2018 - 14.03