Trumpvänliga protester vid Kapitolium – igen

Staketet är rest, övervakningskameror har placerats ut och 100 medlemmar från nationalgardet står redo att stötta kongressens egen polisstyrka vid behov. Bild: Nathan Howard/AP/TT

Det höga staketet är rest bakom hundratals poliser och nationalgardet står redo. En grupp aktivister väntas inom kort till USA:s kongressbyggnad. Där ska de protestera mot åtalen mot dem som deltog i de våldsamma upploppen vid Kapitolium den 6 januari.

Arrangemanget kallas "Justice for J6" (ungefär Rättvisa för 6 januari) och ordnas av gruppen Look Ahead America. Dess grundare Matt Braynard har tidigare varit data- och strategichef för expresident Donald Trumps valkampanj, men på hemsidan påstår han att manifestationen enbart handlar om vad han kallar "politiska fångar" – de närmare 600 personer som åtalats för den dödliga stormningen den 6 januari.

– Ta gärna med hemgjorda skyltar som kräver rättvisa för dessa politiska fångar, säger Braynard i en video inför protesten, där han också manar deltagarna att klä sig i amerikanska flaggans färger.

Politiskt motiverade?

Den 6 januari var det datum som kongressens båda kamrar samlades för att räkna presidentvalets elektorsröster och formellt utse demokraten Joe Biden till ny president.

Parallellt höll den dåvarande presidenten Trump ett politiskt massmöte i staden. Vid det upprepade han sina påståenden om valfusk och uppmanade anhängarna att gå till kongressen och "fajtas utav helvete".

De gjorde som han sade, men protesterna övergick till våldsamheter. När hundratals personer, många av dem med Trumpflaggor, stormade Kapitolium och drabbade samman med polis dödades minst fem personer.

Staket rest

Många greps i samband med och efter upploppet, och omkring 600 personer har hittills åtalats. Men Braynards grupp hävdar att åtalen är politiskt motiverade och kallar den aktivist som sköts av polis när hon försökte klättra in i Kapitolium för "martyr".

Att gruppen fått tillstånd att demonstrera vid just kongressbyggnaden har förvånat många i den amerikanska huvudstaden. De senaste dagarna har det höga staket som restes efter stormningen, men revs i juli, omigen byggts upp.

Kapitoliums polisstyrka har dessutom bett försvarshögkvarteret Pentagon om hjälp med 100 medlemmar från nationalgardet som står redo att hjälpa till under manifestationen.

– Den 6 januari visste vi att något var på gång men ingen förväntade sig det som sedan hände. Den här gången väntar vi det värsta, säger en polis i tjänst nära Kapitolium, till nyhetsbyrån Reuters.

Flera talare väntas till protesten, som inleds klockan 18 svensk tid. Parallella demonstrationer hålls i minst 17 delstatshuvudstäder.

Trump har ställt sig bakom protesten och även upprepat sina falska påståenden om att presidentvalet inte gick rätt till – påståenden som var själva drivkraften bakom protesten i januari när Kapitolium sedan stormades.

Den 6 januari samlades ledamöterna i senaten och representanthuset i Kapitolium för att räkna presidentvalets elektorsröster och formellt utse demokraten Joe Biden till valvinnare och ny president.

I Washington DC deltog samtidigt tiotusentals anhängare till Donald Trump vid ett politiskt massmöte han höll på temat "Rädda Amerika". Vid mötet upprepade Trump sina påståenden om systematiskt valfusk och påstod att han var den egentliga segraren. Han uppmanade sina anhängare att gå till kongressen: "Om ni inte fajtas utav helvete kommer ni inte att ha ett land längre", sade den dåvarande presidenten.

De gjorde som han sade. Protesterna övergick till våld när hundratals personer stormade Kapitoliumbyggnaden och drabbade samman med polis. Vissa tog sig så långt som in i talman Nancy Pelosis kontor samt in i en av kamrarna. Delar av byggnaden vandaliserades och såväl senatorer som representanthusledamöter fick sättas i säkerhet.

Fem människor, varav en polis, miste livet i samband med attacken.

En vecka senare, den 13 januari, röstade det demokratstyrda representanthuset igenom ett riksrättsåtal mot president Donald Trump rörande anstiftan till uppror. Rättegången hölls i senaten i februari, efter att Trump avgått, och avslutades med att expresidenten friades. 57 av senatens 100 medlemmar röstade för fällande dom vilket inte nådde upp till den två tredjedelsmajoritet som krävs för att belägga någon med skuld i ett riksrättsärende.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Så kan valet av lån påverka din ekonomi

Mer läsning