Trump skrev under sanktioner mot kinesiska politiker – nu hotar Kina med påtryckningar

En man demonstrerar i solidaritet med uigurers mänskliga rättigheter i Hongkong. Arkivbild. Bild: Lee Jin-man/TT-AP

Kina hotar med påtryckningar efter USA:s nya sanktionslag mot kinesiska politiker som anses ansvariga för övergrepp mot uigurer. Samtidigt påstås Donald Trump tidigare ha uttryckt stöd för de kritiserade omskolningslägren i Xinjiang.

Lagen, som skrevs under av USA:s president Donald Trump på onsdagen, kommer att rikta in sig på de kinesiska politiker som USA anser ansvarar för kränkningar mot minoriteter i Xinjiang i nordvästra Kina.

Enligt ett uttalande från Kinas utrikesdepartement inkräktar den "ondsinta" lagen i kinesiska inre angelägenheter.

"Kina kommer att slå tillbaka kraftfullt och USA kommer att bära bördan av alla påföljder", lyder uttalandet.

Vita huset kommer i och med lagen att utreda vem eller vilka som ligger bakom Kinas vida kritiserade omskolningsläger. De politiker och tjänstemän som pekas ut som ansvariga för "godtyckliga frihetsberövanden, tortyr och trakasserier" kommer att nekas inresa i USA och deras tillgångar ska frysas.

Lagen kommer samtidigt som uppgifter ur den beryktade boken av John Bolton, Donald Trumps tidigare säkerhetsrådgivare, väcker stor uppmärksamhet i USA. Ett av Boltons påståenden om sin tidigare chef gäller just omskolningslägren. Trump ska under ett möte med Kinas president Xi Jinping i Japan 2019 ha uttryckt sig positivt om lägren, enligt Bolton.

"Xi hade förklarat för Trump varför han i praktiken byggde koncentrationsläger i Xinjiang. Enligt vår översättare sade Trump att Xi borde fullborda byggandet av lägren, och att han tyckte att det var helt rätt sak att göra", skriver Bolton enligt Wall Street Journal.

Uppgifterna i boken, med planerad publicering den 23 juni, har ännu inte bemötts av Vita huset. Enligt Boltons bok ska Trump ha gjort liknande uttalanden om lägren under ett besök i Kina 2017.

Minst en miljon uigurer och andra minoriteter tros hållas fångna i omskolningsläger i Xinjiang. Kina har tillbakavisat anklagelserna om kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

Den autonoma regionen Xinjiang ligger i Kinas nordvästligaste hörn. Med en yta mer än tre gånger så stor som Sveriges utgör regionen en sjättedel av Kina.

Av Xinjiangs omkring 21 miljoner invånare (2010) tillhör de flesta turkisktalande, muslimska folkgrupper. Uigurerna – ett av Kinas 55 officiellt erkända minoritetsfolk – är den största gruppen med 8–10 miljoner.

I kinesisk historieskrivning har Xinjiang alltid varit en del av Kina, men graden av inflytande har varierat. Uigurerna har ofta känt större etnisk och kulturell samhörighet med sina centralasiatiska grannar och strävat efter oberoende.

På senare år har självständighetsambitionerna i regionen uppmärksammats genom flera attentat och kommunistregimens kraftfulla reaktioner på dessa.

2016 började myndigheterna bygga fängelseliknande anläggningar. Där har mängder av uigurer – enligt uppgifter minst en miljon, upp emot två – placerats. Enligt FN-experter, vittnen och aktivister blir människor skilda från sina familjer, inlåsta utan rättegång, politiskt indoktrinerade och utsatta för våld.

Kina beskriver det som "omskolningsläger" som syftar till att stävja terrorism.

Myndigheternas övervakning har även förstärkts rejält, genom bland annat ansiktsigenkänning och omfattande registrering av personuppgifter och människors beteende.

Källa: UI/Landguiden, Reuters

Aktia Aktiecertifikat Renare Europa ger tidsenlig diversitet åt placeringsportföljen

Mer läsning