Trump pressar på för att verkställa dödsstraff

En avrättningskammare i ett fängelse i Nebraska i USA. Bild: Nate Jenkins/TT-AP

När Donald Trump lämnar Vita huset kommer hans styre att ha avrättat fler fångar på federal nivå än någon president i modern tid. Ett av efterträdaren Joe Bidens vallöften är att avskaffa dödsstraffet.

Trots känsloladdade protester och offentliga vädjanden släcktes Brandon Bernards liv strax före jul. Han avrättades med en dödlig injektion för mordet på ett prästpar 1999. 40-årige Bernard var den yngste att avrättas på federal nivå på nära 70 år – och den förste vars federala dödsstraff verkställdes under en övergångsperiod på nära 130 år.

Dagen därpå var det dags igen. Då avrättades Alfred Bourgeois som dömts för att ha mördat sin dotter.

Trumpstyret verkar onekligen ha bråttom. Ytterligare tre federala avrättningar är planerade före den 20 januari då presidenten lämnar Vita huset. Bland dessa finns Lisa Montgomery, som om straffet verkställs blir den första kvinnan att avrättas av staten sedan 1953.

Donald Trump är och har varit en anhängare av dödsstraffet i alla år, konstaterar författaren och USA-kännaren Karin Henriksson.

Demonstrationer mot dödsstraffet utanför högsäkerhetsanläggningen Terre Haute i Indiana, där många av de federala dödsstraffen verkställs. Bild: Austen Leake/TT-AP

Svartvit syn

Genomförs de planerade avrättningarna kommer staten att ha tagit 13 personers liv under Donald Trumps tid i Vita huset. Det kan jämföras med tre under perioden mellan 1988, då det federala dödsstraffet återinfördes efter att 1972 ha förbjudits av Högsta domstolen som grundlagsvidrigt, och Trumps tillträde.

Enligt Henriksson, som skrivit en biografi om presidenten och som medverkar på bloggen Amerikaanalys , är en förklaring till Trumps förkärlek för dödsstraffet hans kategoriska syn på världen, där det mesta är svart eller vitt.

– För honom är en mördare den största förloraren, en person som inte förtjänar något annat än att dö. Donald Trump har ingen större förmåga att tänka mer nyanserat eller på ett öppnare sätt, säger hon.

– Han har kommit tillbaka till dödsstraffet gång på gång under sitt presidentskap, bland annat när han talat om medlemmar i latinamerikanska brottsliga gäng som han anser förtjänar det.

Statliga avrättningar har förekommit i USA sedan 1790-talet. 1972 förbjöds de som grundlagsvidriga av Högsta domstolen – för att återupptas 1988.

Dödsstraff finns på både federal nivå och på delstatsnivå, men de federala är mer sällsynta. Under 2019 avrättades 22 människor i USA:s delstatsfängelser. Mellan 1988 och 2019 genomfördes endast tre federala avrättningar, samtliga under president George W Bush. En av dem var Timothy McVeigh, som dömdes för bombdådet mot en federal byggnad i Oklahoma City 1995 som dödade 168 människor, varav 19 barn.

Olika typer av moratorium och granskningar av det federala dödsstraffet har förekommit efter 2003. Trumpstyret har dock pressat på för att fler straff ska verkställas, efter att presidenten efterfrågat hårdare straff för våldsbrott. I somras genomfördes den första federala avrättningen av tio hittills under Trumpstyret. Ytterligare tre är planerade innan presidentens mandatperiod löper ut den 20 januari.

Amerikanernas stöd för dödsstraffet har dalat de senaste åren. 60 procent säger sig föredra livstids fängelse före dödsstraff för en person som döms för mord, enligt en Gallupundersökning från i fjol.

Det finns också studier som slår fast att dödsstraffet är diskriminerande, det vill säga att svarta i högre grad döms till döden än vita.

Källor: Death Penalty Information Center, BBC, Amerikaanalys, Gallup

Elektrisk stol?

De flesta brotten i USA prövas lokalt i de 50 delstaterna. De federala domstolarna hanterar vissa av de mer allvarliga förbrytelserna som terrorism, förräderi och mord.

Vid sidan av den federala staten och inom försvaret tillämpas dödsstraff hos 28 av de 50 delstaterna och det är i allmänhet vanligare att fångar avrättas i delstater än federalt. De senaste tio, femton åren har dock färre dödsstraff utdömts och verkställts än tidigare och allmänhetens stöd för att straffa brottslingar med döden har minskat.

Under Trumps tid har tempot dock varit ovanligt högt i de federala fängelserna. I nuläget väntar 52 dödsdömda på att deras straff ska verkställas, de flesta i högsäkerhetsanläggningen Terre Haute i Indiana där avrättningarna också sker. Nyligen godkände Trumps justitieministerium en bestämmelse som säger att straffet kan verkställas med hjälp av andra medel än dödssprutan, som exempelvis elektriska stolen eller arkebusering.

– Det hänger sannolikt ihop med att det råder brist på de preparat som används vid avrättningar, säger Henriksson.

Anledningen till det är att vissa läkemedelstillverkare av moraliska skäl har sagt nej till att deras substanser får användas för att verkställa dödsstraff. Det har fått några delstater att experimentera med blandningar av sömnmedel samt muskelavslappnande och hjärtstillande preparat – som i ett antal fall resulterat i utdragna och plågsamma avrättningar.

Högsäkerhetsanläggningen Terre Haute i Indiana i USA. Där hålls de flesta fångar som dömts till döden i federala mål. Bild: Michael Conroy/TT-AP

Vill avskaffa

Hur ser då Trumps efterträdare Joe Biden på dödsstraffet? I den kriminalvårdsplan han lade fram före presidentvalet lovar Biden att lagstifta för att avskaffa dödsstraffet på federal nivå och försöka sporra delstater att ta bort det. Han motiverar ståndpunkten med att över 160 personer som dömts till döden senare visat sig vara oskyldiga.

Om en sådan lagstiftning går att få igenom beror mycket på hur det går i det avgörande senatorsvalet i Georgia den 5 januari. Det är då det fastställs om senaten kommer att styras av Bidens parti Demokraterna eller av Republikanerna – och om det blir lätt eller svårt för Biden att få igenom nya lagar.

– Men han kan ju också skapa någon form av moratorium, som under Obamaadministrationen. Det kräver inte kongressens godkännande, säger Henriksson.

Värt att minnas är dock att Biden tidigare i sin karriär på 1980- och 90-talen, då han var Delawares senator, drev igenom tuffare lagstiftning som innebar att fler brott kunde leda till dödsstraff. Det har han senare beklagat.

Hans tillträdande vicepresident Kamala Harris har dock uttalat sig skarpt mot dödsstraffet under sin tid som Kaliforniens högsta juridiska chef.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Mångsidiga museiupplevelser lockar till Lahtis

Mer läsning