Trump och Kim möttes i ett handslag – "Samtalen kommer att bli mycket framgångsrika"

President Donald Trump talar under en middag med Nordkoreas ledare Kim Jong Un på onsdagen. Bild: TT-AP/Evan Vucci

Framför presskårens smattrande kameror har Kim Jong-Un och Donald Trump nu inlett det uppmärksammade mötet i Hanoi. Ledarna förenades i ett handslag, och Donald Trump sa att samtalen kommer att vara "mycket framgångsrika".

Framför smattrande kameror har Kim Jong-Un och Donald Trump nu inlett det uppmärksammade mötet i Hanoi.

Ledarna förenades i ett handslag, och Donald Trump sade att samtalen kommer att vara "mycket framgångsrika".

De två ledarna anlände till hotellet i centrala Hanoi framför ett stort pressuppbåd.

– De kommer att vara mycket framgångsrika. Vi har en bra relation, svarar president Donald Trump på frågan om hur samtalen kommer att gå.

Efter att ha skakat hand och poserat framför kamerorna svarade de båda på ett par frågor från journalisterna.

– Jag är säker på att vi kommer att nå ett resultat som kommer att välkomnas av folket. Jag kommer att göra mitt bästa för att säkerställa det, säger Kim Jong-Un, som kommunicerar med Donald Trump med hjälp av en tolk.

– Vårt förra möte var en fantastisk framgång, och jag tror att det här kommer att bli lika bra eller ännu bättre, säger Donald Trump.

Donald Trump och Kim Jong-Un höll ett tjugo minuter långt samtal i enrum, för att sedan sätta sig till bords för en middag.

Redan en framgång

De två statscheferna, vars historiska första möte ägde rum i Singapore i somras, väntas diskutera Nordkoreas kärnvapen, sanktionerna mot landet och ett formellt krigsavslut på Koreahalvön.

Samtalen sker mot bakgrund av den överenskommelse som de båda ledarna ingick i Singapore, där Nordkorea bland annat åtog sig att arbeta för kärnvapennedrustning. Men dokumentet innehöll varken specifika detaljer eller tidsplaner.

Såvitt man vet har inget konkret hänt sedan dess, säger Frida Stranne, USA-forskare vid Högskolan i Halmstad.

– Donald Trump ser redan mötet i Hanoi som en framgång, även om vi inte vet om det kommer att resultera i något konkret denna gång heller. Men det har ändå skett en avspänning på Koreahalvön som är viktig för honom att kunna peka på, säger hon och påpekar samtidigt att det säkerligen pågått samtal även mellan de båda toppmötena.

Experter har varnat för att Nordkorea inte tycks ha några planer på att avveckla sin omfattande kärnvapenarsenal. Bristen på resultat har fått en grupp senatorer i USA att avråda president Trump från att ingå ännu en överenskommelse med Nordkorea.

– Det är väldigt svårt att se att Nordkorea skulle ge upp sin kärnenergiteknik och kärnvapenutveckling i utbyte bara mot lyfta sanktioner. Kim Jong-Un vet förstås att en ny president i Vita Huset inte nödvändigtvis garanterar honom långsiktig säkerhet, säger Stranne.

Toppmötessouvenirer saluförs i Hanoi. Bild: Lehtikuva-AFP/Ye Aung Thu

Fredsavtal mer troligt

Större hopp sätts i stället till att mötet blir ett steg mot ett fredsavtal mellan Syd- och Nordkorea, eller åtminstone ett officiellt erkännande att kriget nu är över. De två länderna befinner sig i vapenstillestånd sedan slutet av Koreakriget 1953, som under tre år skördade flera miljoner liv. Sedan dess har inget formellt fredsavtal slutits och kriget är fortfarande ett öppet sår i både Nord- och Sydkorea.

Men nu är ett sådant avtal "fullt möjligt", enligt en talesperson för Sydkoreas president Moon Jae-In.

– Det är omöjligt att veta hur ett sådant avtal kommer att se ut, men jag tror att USA och Nordkorea kan komma överens, sade talespersonen i måndags.

Att få till stånd ett fredsavtal har länge varit en prioriterad fråga för det isolerade Nordkorea, som hoppas att det kan normalisera landet i internationella sammanhang, och i förlängningen häva de omfattande sanktionerna.

För USA är frågan mer komplicerad. Landet har en militär närvaro i Sydkorea, som delvis motiveras av spänningarna på Koreahalvön. Den närvaron skulle kunna ifrågasättas om det blir ett formellt slut på Koreakriget.

Hett om öronen

För USA:s president är det en mastig arbetsvecka som pågår. Samtidigt som han befinner sig i Vietnam pågår på hemmaplan kongressförhör med hans forne advokat, som är en del av den utredning som undersöker Trumpkampanjens misstänkta kopplingar till Ryssland. Dessutom är konflikten med USA:s kongress om det nationella nödläge som Trump utlyst i USA, i full gång.

– Och så börjar vi se demokraterna mobilisera inför nästa presidentval. Det är turbulent kring Trumps presidentskap nu, säger Frida Stranne.

Våren 2018 tinade relationen upp mellan diktaturen Nordkorea och omvärlden, bland annat efter Nordkoreas deltagande i vinter-OS i sydkoreanska Pyeongchang.

Den 27 april samma år möttes ledarna för de två koreanska nationerna på gränsen mellan Nord och Syd och enades om att arbeta för ett fredsavtal och kärnvapennedrustning på Koreahalvön.

Den 9 maj besökte USA:s utrikesminister Mike Pompeo Nordkorea och träffade landets ledare Kim Jong-Un, vilket sågs som en förberedelse för ett toppmöte mellan Kim och USA:s president Donald Trump. Som ett tecken på god vilja förstörde Nordkorea i slutet av maj sin anläggning för kärnvapentester i Punggye-ri och släppte tre amerikaner som suttit fängslade i Nordkorea.

Det historiska toppmötet ägde rum i Singapore den 12 juni i fjol. De båda ledarna sade sig ha fått mycket bra kontakt och skrev under ett avtal där Kim lovade att arbeta för en kärnvapenfri koreansk halvö och Trump lovade säkerhetsgarantier åt landet som i många år varit USA:s fiende.

För den nordkoreanske diktatorn, som rest med tåg till Vietnam, innebär denna veckas möte hans längsta statsbesök sedan han tog över makten efter sin far 2011. Med sig har Kim Jong-Un bland annat sin syster, Kim Yo-Jong.

Korea har genom seklerna varit hårt ansatt utifrån, än av Japan, än av Kina. Vid sekelskiftet 1900 lade Japan under sig Korea och 1910 annekterades halvön.

Ockupationen upphörde med Japans nederlag i andra världskriget 1945. Korea befriades då av sovjetiska och amerikanska trupper som besatte varsin del av landet. Tanken var att Korea skulle återförenas, men Nord och Syd kunde inte enas. Ansvaret överläts till FN men där blev diskussionerna också fruktlösa. I stället utropades 1948 två helt nya stater: Sydkorea och Nordkorea.

Med stöd från Kina och Sovjetunionen anföll Nordkorea 1950 grannen i syd. FN:s säkerhetsråd röstade kort därefter för att skicka trupp till Sydkoreas försvar. 16 länder ställde upp och leddes inofficiellt av USA.

Koreakriget kom att rasa mellan 1950 och 1953 och även involvera Kina. Så småningom hamnade man i ett dödläge och 1953 slöts ett avtal om vapenstillestånd. Inget permanent fredsavtal har undertecknats, men mellan de två koreanska staterna finns en demilitariserad zon.

Kriget tros ha krävt uppemot fem miljoner dödsoffer, varav uppemot 37 000 av dem amerikaner. Efter det har den koreanska halvön varit delad mellan det Sovjetallierade Nordkorea och det USA-stödda Sydkorea. Sedan Sovjetimperiet vittrat sönder, och stödet från Moskva upphörde, har Nordkorea lutat sig mot Kina.

Källor: USA:s försvarsdepartement, Nationalencyklopedin, Icasualties.org med flera

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning