Trump inför mötet med Kim: "Makalös chans för min vän"

– Vi har fantastisk kemi, sade USA:s president Donald Trump efter det historiska mötet med Nordkoreas ledare Kim Jong-Un i Singapore i juni förra året. Bild: TT-AP/Evan Vucci

Världens ögon riktas mot Hanoi när USA:s president Donald Trump och Nordkoreas ledare Kim Jong-Un möts för andra gången."Potentialen är OTROLIG", twittrar Trump om Nordkoreas möjliga utveckling – men hans tidigare nedtonade retorik har ändå lett till spretiga förväntningar.

"Vietnam blomstrar som få andra platser på jorden", twittrar Donald Trump efter att ha landat i Hanoi, och lockar Nordkorea med samma utveckling: "Potentialen är OTROLIG ("AWESOME"), en storartad chans, nästan makalös i historien, för min vän Kim Jong-Un", skriver presidenten.

Men det hänger på att landet är berett att göra sig av med atomvapnen, betonar han.

Samtidigt signalerar Trump en viss trötthet på förväntningarna: "Demokraterna borde sluta prata om vad jag borde göra med Nordkorea och fråga sig själva varför de inte gjorde 'det' under Obamas åttaåriga styre?"

Trump och Kim inleder överläggningarna i kväll lokal tid, vid 13.30 finsk tid.

För den nordkoreanske diktatorn, som rest med tåg till Vietnam, innebär mötet hans längsta statsbesök sedan han tog över makten efter sin far 2011. Med sig har Kim Jong-Un bland annat sin syster, Kim Yo-Jong.

Nedrustning en prioritet

De två statscheferna, vars historiska första möte ägde rum framför smattrande kameror i Singapore i juni förra året, väntas diskutera Nordkoreas kärnvapen, sanktioner och fred på Koreahalvön. Samtalen sker mot bakgrund av den överenskommelse som de båda ledarna ingick i Singapore, där Nordkorea bland annat åtog sig att arbeta för atomavrustning. Men dokumentet var generellt skrivet och innehöll varken specifika detaljer eller tidsplaner.

Tusentals människor flockades kring vägen när Nordkoreas diktator Kim Jong-Un körde in i Hanoi på tisdagsmorgonen. Bild: TT-AP/Susan Walsh

Överenskommelsen har betytt lite i praktiken, och inga avgörande steg mot nedrustning har heller tagits av Nordkorea sedan dess. Landet har visserligen inte genomfört några kärnvapentester sedan 2017, men experter har varnat för att Nordkorea inte tycks ha några planer alls på att avveckla sin omfattande kärnvapenarsenal.

Bristen på resultat har fått en grupp senatorer i USA att avråda president Trump från att ingå ännu en överenskommelse med Nordkorea som inte tros få någon reell effekt.

Själv har Donald Trump under senare tid lättat på pressen mot Nordkorea att påbörja en atomavrustning, och sade i söndags att han "inte har bråttom".

Fredsavtal mer troligt

Större hopp sätts i stället till att mötet inspirerar till ett fredsavtal mellan Syd- och Nordkorea, eller åtminstone ett officiellt erkännande att kriget nu är över. De två länderna befinner sig i vapenstillestånd sedan slutet av Koreakriget 1953, som under tre år skördade flera miljoner liv. Sedan dess har inget formellt fredsavtal slutits.

Men nu är ett sådant avtal "fullt möjligt", enligt en talesperson för Sydkoreas president Moon Jae-In.

– Det är omöjligt att veta hur ett sådant avtal kommer att se ut, men jag tror att USA och Nordkorea kan komma överens, sade talespersonen i måndags.

Kim Jong-Un och Donald Trump har båda anlänt till Vietnams huvudstad för att inleda samtal under onsdagskvällen lokal tid. Bild: TT-AP/Minh Hoang/Susan Walsh

Att få till stånd ett fredsavtal har länge varit en prioriterad fråga för det isolerade Nordkorea, som hoppas att det kan normalisera landet i internationella sammanhang, och i förlängningen häva de omfattande sanktionerna.

För USA är frågan mer komplicerad. Landet har en militär närvaro i Sydkorea, som delvis motiveras av spänningarna på Koreahalvön.

Ett fredsavtal skulle kunna leda till att de amerikanska soldaternas närvaro ifrågasätts, enligt Koh Yu-Hwan, professor i nordkoreanska studier vid Dongguk-universitetet i Seoul i Sydkorea.

– USA är rädda för att abrupta förändringar i den regionala ordningen kommer att påverka deras egna intressen, vilket inte skulle vara bra med tanke på att Kina spänner sina muskler, sa Koh Yu-Hwan till nyhetsbyrån AFP tidigare i februari.

Toppmötessouvenirer saluförs i Hanoi. Bild: TT-AP/Andrew Harnik

Våren 2018 tinade relationen upp mellan diktaturen Nordkorea och omvärlden, bland annat efter Nordkoreas deltagande i vinter-OS i sydkoreanska Pyeongchang.

Den 27 april samma år möttes ledarna för de två koreanska nationerna på gränsen mellan Nord och Syd och enades om att arbeta för ett fredsavtal och kärnvapennedrustning på Koreahalvön.

Den 9 maj besökte USA:s utrikesminister Mike Pompeo Nordkorea och träffade landets ledare Kim Jong-Un, vilket sågs som en förberedelse för ett toppmöte mellan Kim och USA:s president Donald Trump. Som ett tecken på god vilja förstörde Nordkorea i slutet av maj sin anläggning för kärnvapentester i Punggye-ri och släppte tre amerikaner som suttit fängslade i Nordkorea.

Det historiska toppmötet ägde rum i Singapore den 12 juni i fjol. De båda ledarna sade sig ha fått mycket bra kontakt och skrev under ett avtal där Kim lovade att arbeta för en kärnvapenfri koreansk halvö och Trump lovade säkerhetsgarantier åt landet som i många år varit USA:s fiende.

Korea har genom seklerna varit hårt ansatt utifrån, än av Japan, än av Kina. Vid sekelskiftet 1900 lade Japan under sig Korea och 1910 annekterades halvön.

Ockupationen upphörde med Japans nederlag i andra världskriget 1945. Korea befriades då av sovjetiska och amerikanska trupper som besatte varsin del av landet. Tanken var att Korea skulle återförenas, men Nord och Syd kunde inte enas. Ansvaret överläts till FN men där blev diskussionerna också fruktlösa. I stället utropades 1948 två helt nya stater: Sydkorea och Nordkorea.

Med stöd från Kina och Sovjetunionen anföll Nordkorea 1950 grannen i syd. FN:s säkerhetsråd röstade kort därefter för att skicka trupp till Sydkoreas försvar. 16 länder ställde upp och leddes inofficiellt av USA.

Koreakriget kom att rasa mellan 1950 och 1953 och även involvera Kina. Så småningom hamnade man i ett dödläge och 1953 slöts ett avtal om vapenstillestånd. Inget permanent fredsavtal har undertecknats, men mellan de två koreanska staterna finns en demilitariserad zon.

Kriget tros ha krävt uppemot fem miljoner dödsoffer, varav uppemot 37 000 av dem amerikaner. Efter det har den koreanska halvön varit delad mellan det Sovjetallierade Nordkorea och det USA-stödda Sydkorea. Sedan Sovjetimperiet vittrat sönder, och stödet från Moskva upphörde, har Nordkorea lutat sig mot Kina.

Källor: USA:s försvarsministerium, Nationalencyklopedin, Icasualties.org med flera

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning