Trump förbjuder polisen från att använda strypgrepp

USA:s president Donald Trump. Bild: Evan Vucci/TT-AP

Amerikanska poliser ska inte längre få ta strypgrepp i samband med att de försöker övermanna personer, så länge det inte föreligger fara för polisens liv. Det säger president Donald Trump i samband med att han skriver under ett presidentdekret.

– Vad vi behöver nu är inte mer rädsla och splittring. Vi måste få rättsväsendet och samhällen närmare varandra, inte driva dem åt olika håll, säger Donald Trump strax efter det att han skrivit under dekretet.

– Vi måste bryta gamla misslyckade mönster.

Dekretet uppmanar amerikansk polis att tillämpa de senaste metoderna för våldsutövning, att förbättra informationsdelning för att poliser som söker jobb inom nya polismyndigheter tidigare begått tjänstefel samt att socialarbetare ska följa med vid utryckningar som gäller exempelvis narkotikamissbruk och hemlöshet, skriver Reuters.

– Amerikaner vill ha lag och ordning, de kräver lag och ordning, säger Trump.

Presidentordern är Trumps sätt att bemöta de protester som i veckor rasat i USA sedan den obeväpnade svarte mannen George Floyd dog under ett brutalt polisingripande i Minneapolis. Demonstranterna har fokuserat på rasism och polisens övervåld mot minoriteter och krävt att poliskårer på vissa platser läggs ner helt eller blir av med stora delar av sin budget.

Måndagen den 25 maj dog 46-årige George Floyd under ett polisingripande i Minneapolis i Minnesota i USA. Floyd var obeväpnad när han greps, misstänkt för att ha försökt använda falska sedlar på ett matställe. Under ingripandet satt en polisman med knäet på hans nacke i närmare nio minuter. Händelsen filmades och på inspelningen hörs hur Floyd, med ansiktet nedpressat mot gatan och iförd handbojor, vädjar om hjälp och säger "snälla, jag kan inte andas", innan han blir livlös.

Samtliga fyra poliser som deltog i gripandet har avskedats. Den polis som satte sitt knä mot Floyds nacke har delgivits misstanke om dråp och de andra tre misstänks för medhjälp till brott.

Filmen spreds i USA och väckte fördömanden och ledde till att protester mot ordningsmaktens övervåld i Minneapolis. Demonstrationerna spreds snabbt till andra städer och på vissa håll blev de våldsamma med plundringar, kravaller och skottlossning. Andra fall av polisvåld mot minoriteter har också uppmärksammats vid manifestationer.

På många platser har aktivister krävt att hela polissystemet läggs ned, eftersom de anser att underliggande rasism gör att kåren är bortom räddning. På andra platser ställs krav på lägre polisbudget och minskat mandat. Vissa städer har hörsammat kraven och aviserat lägre polisbudget. I flera städer har förbud mot strypgrepp införts.

Parallellt diskuteras lagar som beskrivs som polisreformer i såväl kongressen som i flera delstatstyren. Monument och statyer av ledare som anses ha haft rasistiska åsikter har fallit, i synnerhet statyer av sydstaternas förgrundsgestalter. I USA symboliserar de rasism och segregation eftersom sydstaterna under inbördeskriget på 1860-talet slogs för att få behålla slaveriet.

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning