Trots hat och attacker – rabbin och imam vill öka förståelsen för varandra

Hatiska slagord och brandattentat. De senaste dagarna har antisemitismen igen blivit tydlig i Sverige. I Malmö försöker en rabbin och imam öka förståelsen mellan religionerna och på så sätt motarbeta judehat och islamofobi. Händelserna gör kanske inte arbetet lättare, men ännu viktigare, menar de.

MALMÖ Den är mycket vacker, synagogan i Malmö, med sina väggar i rödtegel och milt gula rappning, med Davidstjärnor i fönstren och utsmyckningar som föreställer lotusblommor. Och den är sällsynt. De flesta andra synagogor i denna moriska stil i Europa förstördes under Kristallnatten.

Men den omgärdas av ett högt stängsel, liksom vid församlingshemmet i samma kvarter är säkerhetsarrangemangen omfattande: farthinder, säkerhetsdörrar, kameraövervakning.

Det judiska i Malmö är utsatt och antisemitismen utbredd.

– I den judiska världen är Malmö det sista stället man vill flytta till, säger Moshe-David HaCohen.

Två gånger har Barack Obama skickat sitt särskilda sändebud mot antisemitism till staden. HaCohen talar bland annat om folk som angripits på stan när de burit judiska symboler eller traditionell klädsel.

Sedan ett år är han ändå rabbin i församlingen, dit han kom från Västbanken, och en av hans uttryckliga uppgifter är att föra interreligiös dialog. Tillsammans med imamen Salahuddin Barakat vid Islamakademin har han startat ett projekt för att bygga broar mellan judar och muslimer.

Antisemitismen i staden kommer inte sällan "från ett håll där människor identifierar sig som muslimer", som Barakat säger. Det kan handla om människor med rötter i länder där konspirationsteorier som ger grund för judehat är etablerade, sprids och blir en del av uppfostran – en del av den propagandan härstammar från Nazityskland.

Den judiska församlingen i Malmö har minskat och har nu ungefär 450 medlemmar. Moshe-David HaCohen blickar hellre framåt. Målet är att judar ska känna sig trygga och också uppskattade i staden, säger han. Bild: Moa Dahlin

Flera attacker

Antisemitismen är starkt kopplad till konflikten i Mellanöstern och när den blossar upp märks det ofta också i Malmö, och på annat håll i Sverige.

Det här har blivit tydligt de senaste dagarna, efter att Donald Trump meddelat att USA erkänner Jerusalem som Israels huvudstad.

I Göteborg gjordes en brandattack mot det judiska församlingshemmet under en ungdomskväll. Två brandbomber kastades mot ett kapell på den judiska begravningsplatsen i Malmö.

Under protester vid Möllevångstorget, inte långt från synagogan skanderas enligt Sveriges radio slagord som "vi har utlyst intifada från Malmö. Vi vill ha vår frihet tillbaka, och vi ska skjuta judarna", samt "judarna ska komma ihåg att Muhammeds armé kommer att återvända".

– Det är någonting som inte får ske. Det är bedrövligt, en katastrof, kommenterar Salahuddin Barakat.

Polisen utreder nu försök till mordbrand och hatbrott. I Göteborg begärs två personer häktade och är en misstänkt, enligt Expo kommer de från Syrien och Palestina.

Ömsesidigt fördömande

Vi besöker synagogan för att höra om samarbetsprojektet "Amanah" strax före händelserna i Göteborg och Malmö. Plötsligt får intervjun sorglig aktualitet, och behöver uppdateras.

Men fortsättningsvis är både Moshe-David HaCohen och Salahuddin Barakat fast beslutna att fortsätta med sitt arbete och menar att dåden visar hur viktigt det är. De är övertygade om att projektet nu är till hjälp.

Som exempel ger de att muslimska och palestinska företrädare besökt synagogan för att fördöma angreppen och hat överlag. Det hade kanske inte skett tidigare.

– Vi har gått in med idén att jag muslim markerar mot antisemitism och han som jude mot islamofobi, säger sunnimuslimska Salahuddin Barakat och påpekar att bägge former av fördomar och diskriminering finns.

Det här var till exempel aktuellt i somras när en imam i Helsingborg kallade judar för "apornas och svinens avkommor".

Moshe-David HaCohen igen har visat sitt stöd när muslimer har varit utsatta, som då en moské i Örebro brann tidigare i höstas.

Men han medger att det också finns en skepticism bland en del i det judiska samfundet efter protesterna och attentaten.

– När du blir attackerad än din första tanke att du vill försvara dig själv, men jag hoppas att man kan se att det på lång sikt är viktigt att fortsätta.

Religion, inte politik

HaCohen och Barakat har som mål att hålla sig till det religiösa – där flera gemensamma nämnare finns – och inte blanda in politik.

– Vi delar traditioner och tankar och är på vissa punkter mer lika än samhället omkring oss, säger HaCohen.

Det handlar till exempel om inställningen till manlig omskärelse och rituell slakt.

De jobbar också med attitydfostran och besöker skolor. Dagens Nyheter har till exempel skrivit om lärare som inte vågar berätta för sina elever att de är judar.

Båda är överens om att muslimer kan lära av judar som har en längre historia som minoritet i Europa, om hur det går att vara en del av dagens samhälle och ändå behålla sin identitet.

– Vi drabbas båda av diskriminering och hat, säger HaCohen.

I Malmö har två moskéer brunnit.

– Vi känner igen angreppen, hatet och hoten, säger Barakat.

Salahuddin Barakat säger att muslimer och judar har mycket att lära av varandra. Inom "Amanah" har man bland annat bekantat sig med rötterna till varandras traditioner vilket bidrar till att öka förståelsen. Bild: Moa Dahlin

"Amanah" har fått en hel del uppmärksamhet också internationellt. På många håll uppfattas projektet som unikt eftersom det har så bred förankring och en officiell rabbin är involverad.

Moshe-David HaCohen hoppas på ekonomiskt bidrag från Malmö stad och kulturdepartementet för det. Intresse har visats, samtidigt som makthavare i Malmö har anklagas för att länge ha blundat för antisemitismen i staden. HaCohen talar om något han tolkar som konflikträdsla i samhället i stort.

När ljushelgen chanucka inleddes i synagogan på tisdagskvällen var i alla fall både judar och muslimer representerade.

Moshe-David HaCohen tänder ljus i chanuckian i synagogan i Malmö. Bild: Moa Dahlin

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00