Tröstlös syn på Brändö efter villabranden – röken pyrde länge

Bara bräderna är kvar efter räddningsverkets rivnings- och släckningsarbete på Granfeltsvägen. Bild: Timo Kari

Det finns inte mycket kvar av den gamla villan som brann på Brändö.

Den sekelskiftesvilla i korsningen av Granfeltsvägen och Gamla kälkbacken på Brändö som det brann i under onsdagen är nu riven.

– Vi hade egentligen två alternativ. Det första var att riva den, det andra var att låta den brinna ner på ett kontrollerat sätt. Men på grund av området villan finns i valde vi det första alternativet, säger jourhavande brandmästaren Toni Kannikoski.

Han kom till platsen klockan 7.30 på onsdagsmorgonen och dirigerade rivnings- och släckningsarbetet.

Så här såg det ut under släckningsarbetet på Brändö i onsdags. Nu är villan riven. Bild: Timo Kari

Två brandbilar med mekanisk griparm bearbetade villan så att den kunde rivas samtidigt som räddningspersonalen jobbade med släckningsarbetet.

Räddningsverket och den frivilliga brandkåren tvingades återvända till platsen under torsdagen. En förbipasserande hade nämligen sett att det steg upp rök från rivningsmassorna.

Kannikoski kan inte säga varför det började brinna, men branden startade i källaren och där fanns en bastu. Polisen utreder nu branden. Räddningsverket gör också en egen utredning.

– Vi kom mycket snabbt till platsen, efter fem minuter. Och det är kortare tid än vanligt. Målet är att vi ska vara framme inom sex minuter efter att larmet gått i Helsingfors.

Trots att räddningsverket kom fram på fem minuter gick det inte att rädda villan. Branden hade spridit sig snabbt. Bild: Timo Kari

Han konstaterar att så gamla trähus inte har brandskyddat material mellan våningarna i det så kallade mellanbjälklaget och kanske en enda gemensam luftkanal. En brand kan också sprida sig via mellanväggarna.

– Det var så det gick till här.

"Väcker uppmärksamhet"

Trävillan var över hundra år gammal och fasaden delvis rappad. Arkitekten Einar Flinckenberg ritade ursprungligen huset åt sig och sin familj.

Här är villan på en bild från 1975. Det ovanligt långa taket där de två översta våningarna sticker ut gör huset speciellt. Bild: Rista Simo/Helsingfors stadsmuseum

Han är mest känd för att tillsammans med Karl Hård af Segerstad ha ritat Hagnäs saluhall. Duon drev en arkitektbyrå. Men främst jobbade Flinckenberg som arkitekt vid Helsingfors stads byggnadskontor åren 1910-1920.

Tillsammans ritade de också Kajsaniemi folkskola och ett flertal andra villor på Brändö.

– Brändö var ett villasamhälle som var grundat av arkitekter. Där bodde andra arkitekter som Armas Lindgren och Lars Sonck. Wivi Lönn flyttade dit senare, säger Petteri Kummala, direktör för forskning och informationstjänster på Finlands arkitekturmuseum.

Av den anledningen var det inte så konstigt att Flinckenberg valde att bosätta sig på Brändö.

Villan han ritade 1912 var tre våningar hög.

– Det långa taket på villan var ganska speciellt, till och med monumentalt. Det väckte uppmärksamhet.

"Lilla Nådendal" kallades det monumentala huset på Unionsgatan 45, som fortfarande i dag står på samma adress. Bild: Eric Sundström/Helsingfors stadsmuseum

Det finns en minnestavla över Einar Flinckenberg, som ritade det stora gula huset på Unionsgatan 45 mitt emot Botaniska trädgården. Bild: HBL-arkiv/Magnus Scharmanoff

På den tiden var mansardtak vanliga, men ur det här taket sticker de två översta våningarna ut.

Flinckenberg har även ritat ett antal höghus i centrum, däribland hörnbyggnaden på Unionsgatan 45, som kallades för "Lilla Nådendal". Smeknamnet kom sig av att antalet personer som bodde i huset 1927 då det stod klart motsvarade befolkningsmängden i Nådendal.

Även en annan betydande byggnad är ritad av Einar Flinckenberg, tillsammans med Carl Schoultz och Ingvald Serenius: stadsbiblioteket i Vasa.

Einar Flinckenberg var med och ritade Vasa stadsbibliotek på 1930-talet. Bild: Viljo Pietinen/Museiverket

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Bokåret 2021 på Bokström

Mer läsning