Trögt med vårdreformen – texter måste ännu skrivas om efter tidtabellsrumban

Pappersbuntarna om landskaps- och vårdreformen, och social- och hälsovårdsutskottets ordförande Krista Kiuru (SDP).Bild: Lehtikuva/Jussi Nukari

Social- och hälsovårdsutskottet sitter hela den här veckan och arbetar med vårdreformen, men det är oklart om man ens hinner börja diskutera betänkandet före sommarpausen. Utskottet väntar på ändringar i texter från regeringen, sedan det beslöts att reformen skjuts upp med ett år.

Planen har varit att utskottet skulle hinna börja med den förberedande behandlingen av sitt betänkande före sommarpausen.

Så här långt har mötena präglats av expertbesök, och dessutom har regeringens beslut att skjuta upp vårdreformen med ett år också påverkat det faktum att texter måste skrivas om igen.

Så sent som i slutet av förra veckan blev lagutskottets utlåtande klart, vilket innebär att det kommit ytterligare frågor på bordet ännu efter midsommar. Lagutskottet har bland annat synpunkter på invånarnas besvärsrätt i olika instanser, och preciseringar kring om de privata vårdproducenter som ska ha tjänsteansvar då de ger vård som hör till den allmänna valfriheten.

Språkfrågan får ännu kritik

Den här veckan har utskottet hört experter om bland annat EU-lagstiftning och finansieringen.

På onsdagen stod också språkfrågor på agendan. Folktinget har lämnat in sitt utlåtande, som alltjämt är kritiskt till regeringens formulering.

Problemet har gällt rätten till service på eget språk när man får en kundsedel. Ursprungligen hette det bara att landskapen "i mån av möjlighet" ska se till att det finns service på svenska och finska att tillgå för den som använder kundsedlarna. Formuleringen ändrades till "så långt det är möjligt" men i den senaste versionen står det att landskapen ska "främja" att det finns service på båda språken att välja.

Enligt Folktingets generalsekreterare Markus Österlund är den nya formuleringen i regeringens svar närmast ett steg bakåt.

– Det är väldigt diffust, och absolut inte tillräckligt, säger Österlund.

Folktinget anser att en hållbar formulering skulle vara att landskapen ska "säkerställa" att de tjänster som fås för kundsedlar finns på landskapets språk så att det råder en verklig valfrihet på båda språken.

Social- och hälsovårdsutskottet har lagt in två extra dagar före höstsessionen för att arbeta med betänkandet. Det är den 20 augusti och den 3 september, dagen före höstens första plenum. När det är klart i höst ska lagpaketet gå ytterligare ett varv via grundlagsutskottet. Omröstningen blir troligen först i november eller december.

FAKTA

Hur går utskottsarbete till?

• För varje lagförslag som kommer till riksdagen finns ett utskott som har huvudrollen, och som gör ett betänkande. Det är betänkandet som går till plenum för omröstning. I det här fallet är social- och hälsovårdsutskottet betänkandeutskott.

• Dessutom är flera andra utskott involverade – de ger utlåtanden som överlämnas till betänkandeutskottet. Utlåtanden om vårdreformen har kommit från till exempel grundlagsutskottet, lagutskottet, förvaltningsutskottet, finansutskottet.

• Grundlagsutskottets utlåtande har i det här fallet varit mycket centralt eftersom grundlagsutskottets klämmar är krav som måste uppföljas för att lagen ska följa grundlagen, och stiftas i vanlig ordning. Lagar som inte gör det kräver grundlagsordning – ett sådant lagpaket är till exempel underrättelselagarna där man gått in för att föreslå en grundlagsändring.

• Lagpaketet om vårdreformen, särskilt lagen om valfrihet, har krävt ändringar enligt grundlagsutskottet. Är ändringarna stora kan lagarna återgå till statsrådet och göras om. Om ändringarna är mindre kan de göras i utskottet. I det här fallet görs ändringarna under utskottsbehandlingen, men regeringen lämnar in nya förslag i form av svar.

• Arbetet med ett betänkande består till stor del av att höra experter. Det gör social- och hälsovårdsutskottet ännu den här veckan. När alla är hörda förs en förberedande diskussion om betänkandet. Själva textarbetet görs som tjänstemannaarbete. Skissen går sen till utskottet för detaljerad behandling.

• Ett utskottsbetänkande blir inte nödvändigtvis enhälligt. Vanligt är att regeringspartierna med majoritet röstar för det, medan oppositionsgrupper eller enskilda ledamöter lämnar in avvikande åsikt med motivering.

• Ett undantag är grundlagsutskottet som strävar efter enhällighet, eftersom det inte ska präglas av partifärg eller politiska fronter. I det här fallet var grundlagsutskottets utlåtande enhälligt.