Trestegsmodell ska ge bättre vård åt dödssjuka

Bild: Cata Portin

Nya riktlinjer för palliativ vård och vård i livets slutskede ska öka chanserna för alla finländare att få så god vård som möjligt när döden närmar sig. I dag får alla inte det.– Om politikerna vill kan vi förbättra läget avsevärt på ett till två år, säger överläkare Tiina Saarto vid Hucs cancercenter.

I Finland räknar man med att cirka 30 000 personer per år behöver lindringsvård när själva sjukdomsförloppet inte längre går att hejda och döden närmar sig. Alla får ändå inte tillräcklig hjälp.

– De flesta finländare dör faktiskt lugnt och utan smärtor, men när den lindrande vården behövs ska den sättas in på rätt nivå, säger Tiina Saarto, som är professor i palliativ medicin vid Helsingfors universitet.

Saarto är ordförande för den arbetsgrupp som nu dragit upp riktlinjerna för den vård som borde ges när döden närmar sig.

Den nya trestegsmodellen bygger på en norsk förlaga och har tre nivåer: grundläggande nivå, specialnivå och krävande specialnivå. På grundnivån vårdas de obotligt sjuka och döende hemma, på serviceboenden, äldreboenden eller på vårdavdelningar där man normalt inte sköter personer i livets slutskede. På följande nivå ges vården av och på enheter som specialiserat sig på lindringsvård: via hemsjukhuset, på en palliativ poliklinik eller på särskilda avdelningar för vård i livets slutskede och hospice.

– Här talar vi till exempel om cancerpatienter som behöver professionell hjälp dygnet runt för att klara sina symtom, säger Saarto.

Hon säger att en uppgraderad palliativ vård inte behöver bli dyrare än den nuvarande.

– Förutsatt att tjänsterna på grundnivån fungerar bra, för då slipper man kostnaderna för onödiga jourbesök.

Det här kräver i sin tur noggranna vårdplaner för patienterna och ett utvecklat nätverk av hemsjukhus. Samt att vårdpersonal och läkare på alla nivåer kan konsultera erfarna kolleger.

På den mest krävande nivån ges vården vid universitetssjukhusens palliativa center, där den djupaste kunskapen för de svåraste fallen finns.

Mer utbildning behövs

Trestegsvården kan anpassas till de vårdtjänster som redan finns och ansvaret för att ordna den läggs på universitetssjukhusdistrikten. Att det nu finns riktlinjer gör att man också kan ställa kvalitetskrav. I dag kan nästan vilken vårdenhet som helst marknadsföra sig som givare av vård i livets slutskede utan att personalen nödvändigtvis har palliativ utbildning eller ens rätt att ordinera nödvändiga smärtstillande läkemedel.

Två frågor är centrala: jämlik tillgång till vård och vårdgivarens kompetens.

– Mycket handlar om utbildning. Vi behöver mer grundkunskap så att vårdpersonalen på alla nivåer känner igen dödsförloppet och patienten kan få en vårdplan i god tid, säger Saarto.

Hon räknar med att allt fler i framtiden får sin vård i livets slutskede i hemmet. Det här ställer krav på att utveckla nätverket av hemsjukhus. Till exempel behövs ett team med beredskap till vård i livets slutskede per 50 000 invånare.

I dag får läkarna undervisning i palliativ vård i grundutbildningen vid bara två av fem universitetssjukhus: Helsingfors och Tammerfors. 130 läkare har däremot gått Finska läkarförbundets två år långa specialistutbildning i palliativ medicin och fler utbildar sig, så kunskapen ökar. Andra yrkesgrupper i vården får däremot oftast nöja sig med kortare fortbildningskurser och här vill Saarto ha ändring.

För nästa år har regeringen lovat en miljon euro för att utveckla vården i livets slutskede. Det betyder att Saarto med kolleger under 2018 kan ta ner rekommendationerna till konkreta råd för vården och utbildningen, speciellt när det gäller vården av döende barn och unga.

Läs också: Avdelning 11 – den goda döden (HBL september 2015)

FAKTA

Lindring när inte bot finns

Palliativ vård. Palliativ vård kallas också lindringsvård och är vård som lindrar symtomen hos en obotligt sjuk person. Målet för vården är att ge så god livskvalitet som möjligt. I lindringsvård involveras också de anhöriga.

Vård i livets slutskede. Detta är den vård som sätts in när patienten är så svag att läkarna bedömer den återstående livslängden till några dagar eller veckor.

Hemsjukhus. Via systemet med hemsjukhus kan patienter få lindrande vård och vård i livets slutskede i hemmet. Då åker läkare och sjuksköterskor hem till den döende.

”Sälj din gamla bostad före du köper ny!”

Fastighetsförmedlingen Kotijoukkue är på alla sätt nyare, fräschare och mer dynamiskt men gamla goda råd och sunt förnuft är fortfarande en av grundstenarna i bobytarbranschen. Än gäller den gamla devisen att sälja sin gamla bostad förrän man köper ny. Ingen vill bli i fällan mellan två bostäder. 1.11.2018 - 09.42