Trendiga livsmedel med kollagen övertygar inte forskare

Kollagenerna, som är proteiner, tillsätts bland annat i yoghurt, mineralvatten och lösgodis. Men hälsonyttan – vilken är den? Bild: Mostphotos

Innehållsförteckningarna på vissa mineralvattenflaskor och yoghurtburkar listar kollagen, men EU förbjuder påståenden om hälsonytta.

Under hösten har konsumenterna kunnat stöta på bland annat företaget Juustoporttis reklam för kollagenyoghurt. På företagets webbplats marknadsförs tre olika yoghurtsmaker som alla har 1,7–1,8 procent hydrolyserat kollagen i innehållsförteckningen. På listan över näringsämnen har kollagenet ändå inte fått plats. Där anges bland annat mängden C-vitamin och kalcium per 100 gram samt hur mycket detta är av rekommenderat dagligt intag, men kollagenet har ingen motsvarande märkning och saknas alltså på listan.

Kollagener är en familj av fiberliknande proteiner som bygger upp kroppens vävnader och finns i till exempel hud, benvävnad och blodkärl. Hos en vuxen person består ungefär 4 kilo av vikten av kollagen; har man för lite kan man få problem med sårläkning, har man för mycket kan det leda till besvärlig ärrbildning. Huden består till ungefär 70 procent av kollagen och kollagenforskare talar ibland om hur ämnet har betydelse för vävnaders arkitektur. Inom kosmetikindustrin marknadsförs krämer med kollagen till dem som börjat oroa sig för hudens elasticitet.

"Har ingen effekt" Kan man alltså reglera sin kollagenmängd och till exempel hudens elasticitet genom att äta livsmedel med kollagen?

– Kollagen som man äter har ingen särskild inverkan på hälsan, säger Marina Heinonen, som är professor i kostens säkerhet vid Helsingfors universitet. Hon är också sakkunnig vid det europeiska livsmedelssäkerhetsverket Efsa, med säte i Parma i Italien. Verkets uppgift är att ge oberoende vetenskapliga råd och informera om livsmedelsrisker.

– EU godkänner inte hälsopåståenden för vare sig kollagen eller hydrolyserat kollagen, alltså kollagen som spjälkats upp i peptider. Om kollagenet skulle passera ospjälkat genom kroppen skulle det förresten ge allergiska reaktioner, säger hon.

Det som däremot har betydelse är C-vitamin, som får kroppen att själv producera kollagen i blodkärl, ben och tänder.

Eftersom det inte finns tillräckligt starka vetenskapliga bevis för att kollagen i mat skulle ha tjänlig inverkan på ledernas hälsa, hudens struktur eller elasticitet får man inte påstå detta i marknadsföring av livsmedel.

Heinonen noterar att livsmedel som får säljas som hälsofrämjande ger en ekonomisk fördel.

– Visst förstår jag att olika företag är intresserade av att få upp försäljningen. Ändå är det inte bara förbjudet att påstå att en produkt är hälsofrämjande om den inte bevisligen är det. Det är också förbjudet att låta förstå att något har hälsoeffekter om det inte har det.

"Många vill ha kollagen"

På Juustoportti påstår ingen att kollagenyoghurten har hälsoeffekter. I marknadsföringen nämns enbart C-vitaminets effekter på kollagenproduktion i samma stycke som man säger att konsumenten nu har en chans att ta sin kollagenportion på ett naturligt sätt. Hur stor en lämplig portion är nämns inte.

– De regler som styr livsmedelstillverkningen gör att vi inte kan påstå att kollagenyoghurt är hälsofrämjande och då gör vi inte det, säger produktchef Merja Lehtovaara-Viitala.

Varför sätter ni då till kollagen i er yoghurt? Är det för att det är en billig ingrediens?

– Nej, det är verkligen ingen billig ingrediens, men många använder kollagen som kosttillskott. Vi vill därför erbjuda dem som vill ha kollagen i sin kost ett alternativ som smakar bra.

Kollagen tillverkas i likhet med gelatin av slaktrester. Juustoportti använder kollagen med ursprung i nötkreatur och importerar sin ingrediens från Frankrike.

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning