Tre hoppingivande klimatnyheter – och en förkrossande

Solenergitekniken har blivit klart förmånligare de senaste åren och numera finns redan solenergiparker som fungerar på marknadsvillkor. Omställningen mot ett kolsnålt samhälle går ändå så trögt att vi ser ut att missa de mest ambitiösa klimatmålen. Bild: Mostphotos

Solenergi blir mer konkurrenskraftigt och utsläppsmålen kan fortfarande nås. Dessvärre gör vi inte alls tillräckligt för att tygla klimatutmaningen, visar färska rapporter.

Strålande energiframsteg

Storbritannien har fått sin första solenergipark som genererar elektricitet på marknadsvillkor. Energibolaget Anesco har byggt Clayhill solenergipark med en effekt på 10 megawatt plus en lagringsenhet på 6 megawatt. Det är lagringen som gör affären lönsam eftersom elen kan säljas när efterfrågan är störst och priset högst, skriver PV Magazine.

Priset på solpaneler och batterier har rasat så dramatiskt de senaste åren att solenergin redan förser 2,7 miljoner brittiska hushåll med el. Hela 99 procent av den kapaciteten har installerats under de åtta senaste åren. Ett femtontal andra subventionsfria solenergiparker byggs för närvarande runtom i Europa, uppger Bloomberg, och fler planeras.

EU kan strypa sina utsläpp...

Europa kan nolla sina nettoutsläpp av växthusgaser till 2050 med stärkt ekonomi och ökat välbefinnande som följd. Det hävdar tankesmedjan European Climate Foundation och konsultbolaget Climact i en rapport.

Då måste alla samhällssektorer involveras och konsumtionsmönster ses över, ekonomin måste bli mer cirkulär, energisparande lösningar måste skalas upp, övergången till fossilfria bränslen måste försnabbas och kolsänkorna måste ökas.

Bland de sektorvisa mål studien rekommenderar fastnar blicken på en dietutmaning: köttkonsumtionen borde minska med 25 procent till 2030 och halveras till 2050. Samtidigt måste EU bli så gott som självförsörjande inom energi, vilket på sikt ska gynna unionens ekonomi och stärka dess ställning globalt.

På sikt blir kostnaderna för omställningen mindre än om vi ingenting gör och tvingas betala för skadorna, heter det. Även om omställningen förutsätter omvälvande åtgärder låter det nästan lite för bra för att vara sant, och visst finns här en hake: samhället måste påbörja omställningen genast, för de närmaste åren är avgörande.

För att vara ungefär i linje med 2050-målet måste EU skärpa sitt 2030-mål. I dag ligger det vid minus 40 procent jämfört med 1990 års nivå, men ribban borde höjas till 55-65 procent. Ändå protesterar flera medlemsländer högljutt redan mot kommissionens betydligt försiktigare förslag på 45 procent.

...och världen kan halvera sina

Det går att halvera de globala klimatutsläppen redan till 2030, men det kräver en konsekvent politik och ett starkt ledarskap. Det framgår av en utredning som nätverket av miljötankesmedjor Future Earth och jubileumsfonden Sitra gjort.

Rapporten kartlägger åtgärder som behövs inom energi, jordbruk och livsmedelsproduktion, industri, byggnader och trafik för att målet ska nås. Man påpekar att det sjunkande priset på förnybar energi trycker undan fossila bränslen från marknaden, men att subventioner av fossila bränslen måste slopas och koldioxidutsläpp prissättas högre för att få upp tempot.

Teknisk utveckling kan bidra med en tredjedel av det som behövs för att uppnå Parisavtalets mål. Därtill kan tekniken indirekt minska utsläpp inom andra områden genom att främja nya konsumtionsvanor, skapa nya möjligheter för delningsekonomi och stöda företag att övergå till en cirkulär ekonomi.

Även här har vi en hake: För att målen i Parisavtalet ska kunna förverkligas krävs att världens utsläpp börjar minska inom två år, och att de halveras före 2030.

Tillbaka till verkligheten

Nästa vecka släpper FN:s klimatpanel IPCC "årtiondets viktigaste klimatrapport", en lunta som visar vad som behövs för att bromsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. En preliminär version som läckt avslöjar att det är möjligt i princip men omöjligt i praktiken.

Den bilden bekräftar också Drew Shindell, en av författarna bakom IPCC-rapporten, för The Guardian.

– Det är exceptionellt svårt att nå 1,5-gradersmålet och vi är inte ens i närheten av det spår som leder dit.

Också IPCC tar fasta på att det fortfarande är tekniskt möjligt att nå ambitiösa klimatmål, men det förutsätter massiva omställningar i hur mänskligheten reser och bor, vad vi odlar och äter, och hur vi producerar energi. Vi har börjat för sent och gjort för lite.

Världens medeltemperatur har stigit från cirka 14 grader före industrialiseringen till omkring 15 grader i dag. Parisavtalet siktar på att uppvärmningen stannar vid 15,5–16 grader. Den ökande koldioxidhalten i atmosfären garanterar att temperaturstegringen fortsätter ett bra tag till även om vi minskar växthusgasutsläppen snabbt.

Shindell avslöjar inte detaljer i IPCC-rapporten, men påpekar att 1,5-gradersmålet förutsätter att vi snabbt fasar ut all fossil energi och att utsläppen från bilar och flyg minskar drastiskt. Och även då borde vi fånga upp koldioxid från atmosfären och lagra den. Den här sortens systemskiften är långsamma, men vi har inte tiden på vår sida, säger han.

Under högkonjunkturen de senaste åren har också Finlands ekonomi tagit ny fart, men samtidigt har energisektorns koldioxidutsläpp ökat, det senaste året med 8 procent, uppger Statistikcentralen.

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning