Tre av fem finländare vill höja utvecklingsbiståndet

Anne-Mari Virolainen (Saml) är den tredje utvecklingsministern i Juha Sipiläs regering, efter sina partikollegor Lenita Toivakka (2015–16) och Kai Mykkänen (2016–18).Bild: Lehtikuva / Roni Rekomaa

Nästan nio av tio finländare anser att utvecklingssamarbete är viktigt och 61 procent vill öka biståndsanslagen, visar en färsk opinionsmätning. – Glädjande, säger ministern i den regering som började med att kapa anslagen.

Hela 88 procent av finländarna anser att utvecklingssamarbete är mycket eller ganska viktigt. Andelen är större än en enda gång de senaste tio åren. Det framgår av en opinionsmätning som Taloustutkimus årligen gör åt Utrikesministeriet.

Andelen som svarar "mycket viktigt" är uppe i 47 procent, vilket är 5 procentenheter mer än förra året.

– Det är glädjande. Jag hade inte kunnat föreställa mig att nästan nio av tio finländare anser att samarbetet är viktigt, säger utvecklingsminister Anne-Mari Virolainen (Saml).

Mätningen visar också att en klar merpart av finländarna, 61 procent, vill höja biståndsanslagen medan bara 11 procent vill sänka dem och 2 procent vill lägga ner biståndet helt och hållet. Splittringen är större när man ser på i vilken takt man vill öka anslagen: 21 procent vill att Finland når upp till sitt internationella löfte på 0,7 procent av bnp till utgången av nästa valperiod medan 17 procent tycker att det är nog om vi når målet inom tio år.

I år viker Finland bara drygt hälften av målnivån, 0,38 procent av bnp, för utvecklingssamarbete. Andelen beräknas enligt budgetramen ligga vid 0,37 procent 2019–21 trots att anslagen ökar (eftersom bnp väntas öka snabbare).

– Vi kommer knappast att nå 0,7 procent under nästa valperiod heller. Men om den ekonomiska utvecklingen är fortsatt gynnsam är det möjligt att vi når målnivån efter två valperioder, säger Virolainen.

Varför förutsätter målnivån ekonomisk tillväxt då målet inte är ett givet eurobelopp – tanken är ju att summan ökar eller minskar i takt med bnp?

– När ekonomin växer vore vi tvungna att öka summan med över 100 miljoner om året för att nå andelen, och det är tufft.

Mätningen visar också att finländarna uppfattar frivilligorganisationernas utvecklingssamarbete som viktigare än företagens. Det är intressant mot bakgrunden av att regeringen skurit uttryckligen i finansieringen av organisationerna och ökat finansieringen via företagssektorn.

– Det visar att vi har ganska mycket jobb att göra inom vårt sätt att kommunicera, säger Virolainen och framhåller att satsningar på den privata sektorn ska generera jobb i utvecklingsländerna, vilket ska hjälpa dem att klara sig själva.

Mätningen visar också att 61 procent av finländarna anser att utvecklingssamarbetet är effektivt och når resultat. Andelen har varit stabil i tre år men minskat på sikt. I gengäld utgör skepsisen mot detta en ökande trend sedan den första mätningen 2002. Riksdagen ska få en rapport om hur väl u-samarbetet ger resultat och når målen i höst.

– Att andelen som anser att u-samarbetet är effektivt är mindre än andelen som anser att det är viktigt kan hänga ihop med att finländarna har en alltför mörk bild av världen, vilket andra undersökningar visar. En majoritet av finländarna tror att fattigdomen i världen har ökat fastän den i verkligheten har minskat, säger Juho Rahkonen, forskningschef på Taloustutkimus.

FAKTA

Plock ur mätningen

Andelen finländare som anser att utvecklingssamarbete åtminstone i någon mån kan förebygga flyktingkriser har ökat från 80 till 89 procent på två år.

Finländarna bedömer att vi har mest att ge inom utbildning (37 procent), hälsovård (13) och insatser för barn och kvinnor (11). På frågan varför vissa länder är fattiga och underutvecklade anger de utfrågade oftast låg utbildningsnivå som orsak, följt av krig och konflikter samt ojämlika samhällsstrukturer och stora klyftor mellan rika och fattiga.

Finländarna lägger stort värde på att öka jämställdheten i utvecklingsländer genom att satsa på att utbilda flickor. Detta uppfattas också som det klart effektivaste sättet att motverka global ojämlikhet. 93 procent av finländarna anser att det är mycket viktigt att flickor och kvinnor får bestämma om sin egen kropp (97 procent av kvinnorna och 90 procent av männen svarar så).

Andelen finländare som säger sig vara intresserade av u-länder och u-samarbete har ökat från 52 till 56 procent på ett år.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00