Trassligt svenskt vapenköp

När Finland köper nytt stridsflyg om några år betraktar sig Saab som huvudalternativ till amerikanska tillverkare.

När Finland köper nytt stridsflyg om några år betraktar sig Saab inom Wallenberg-sfären som huvudalternativ till amerikanska tillverkare. I svenskt näringsliv och politik hoppas man att Finland den här gången ska välja utan hänsyn till övergripande säkerhetspolitik.

Men nu ser det ut som om Sveriges populäre försvarsminister Peter Hultqvist (S), tidigare kommunalpolitiker, är på väg att göra självmål.

Sverige har under nedrustningen de senaste decennierna nästan helt avskaffat luftvärnet. I det spända säkerhetsläget kring Östersjön ska nu en ordentlig uppryckning göras av detta defensiva vapen till skydd för storstäder, kärnkraftverk och andra känsliga mål.

Två konkurrenter slåss om ordern på drygt tre miljarder euro för utrustning som ska duga i åtminstone 30 år från början av 2020-talet: Amerikanska Patriot (Raytheon) mot fransk-italienska Samp/T-Aster 30 med Airbus som delägare.

Försvarets inköpare har hittills undvikit att förorda leverantör. Men det fransk-italienska systemet påstås vara mer modernt och kräver mindre personal. Saab har dessutom möjlighet att bli underleverantör.

Försvarsminister Hultqvist visar sig nu efter två USA-resor frälst på det amerikanska systemet, dock inte på grund av pris och prestanda utan av säkerhetspolitiska skäl.

Hultqvist ville i oktober snabbt ta in offert endast från Patriot i USA. Men svenska utrikes- och finansdepartementen har stoppat detta, frågan hänger nu i luften.

Vapenköp från USA i hopp om att få bättre skydd från amerikanarna är något som upprepade gånger stört Saabs försök att sälja stridsflyg i övriga Norden. Finland valde på 1990-talet amerikanska Hornet, licensbyggt av Patria, i stället för JAS Gripen. Det misstänktes att Finland den vägen genom köp från USA underförstått ville markera för Ryssland att man tillhör västlägret.

På 1970-talet slog Natoländerna Danmark och Norge följe med Nederländerna och Belgien i köpet av amerikanska F-16 i stället för Gripens föregångare Viggen.

De har nu återigen valt amerikanskt, naturligt inom Nato. Norge beslutade 2012 om 56 amerikanska F-35 från Lockheed Martin. Danmark beslutade förra året att köpa 27 plan av samma typ. Det är dock på väg att ställa till problem då driftskostnaderna blir klart högre än beräknat.

Saab har i stället på senare år lyckats sälja till Brasilien och Thailand, tidigare till Sydafrika. I Indien får man en ny chans, kanske också i Schweiz där försvarsmakten valt Gripen men en folkomröstning förkastade köpet. Dessa länder känner uppenbarligen inte samma behov av amerikanskt stöd.

Saab och svenska regeringen betonar lågt pris och framför allt låg driftskostnad, dessutom möjlig start och landning på småvägar.

Försvarsminister Hultqvist har två år i rad besökt Washington och Pentagon och diskuterat närmare vapensamarbete samt "interoperabilitet" med USA:s försvarsminister och hans vice.

Franska och italienska försvarsministrarna har nu ryckt ut i brev till Peter Hultqvist och pläderat för ett gemensamt EU-luftvärn, alltså samma typ av argument som Saab använder för sitt stridsflyg.

Henric Borgström är mångårig ekonomijournalist i svensk press, radio och tv.

Henrik Borgström

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning