Transatlantiska partnerskapet i dag

Då vi betraktar transatlantiska relationer i dag kan vi inte förbise att både USA och Europa lider av interna splittringar. Men av dessa är USA den klart mera splittrade parten.

Det finns knappast någonting kvar av den breda konsensus över partigränserna som rådde i USA vid tiden då Marshallplanen presenterades och Nato grundades.

Och detta har inte uppstått med Donald Trump. Oavsett Trump finns det två skilda USA. Å ena sidan har vi den demokratiska delen, som respekterar en internationell ordning som grundar sig på gemensamma spelregler, fri handel och öppna gränser. Som anser att regeringar har en nödvändig och konstruktiv roll för ekonomin, utbildning och dylikt, som är för jämlikhet och respekt för minoriteternas rättigheter och som är alltmer oroad över hur förmögenheter samlas i allt färre händer.

Å andra sidan har vi republikanernas Amerika, som tror att USA har en gudagiven rätt att bestämma över den internationella ordningen med sin överlägsna militära makt när det gäller amerikanska intressen och tror på en mindre välvillig isolationism när dessa inte står på spel. Som förnekar att det skulle finnas någon klimatförändring, som tror att det enda felet med inkomstfördelningen är att det fortfarande finns alltför mycket skatter och annat som står i vägen för att de rika kunde bli ännu rikare, och som är för dödsstraffet och hatar Obama-care och försöken att reglera vapnen.

Européernas tankesätt är i stort sett i linje med demokraternas värden i USA, men i de flesta avseenden helt motsatta republikanernas värden. Bortsett från geopolitisk och ekonomisk rivalitet, den sistnämnda halvan har egentligen mera gemensamma drag med konservativa sociala värden i Putins Ryssland och kommunistiska Kina. Detta utgör ett särskilt svårt dilemma och en utmaning för de nordiska länderna, som fröjdade sig över den speciella relation till USA som president Obamas inbjudan till de nordiska statsledarna till Washington och det åtta sidor långa uttalande som godkändes på mötet för ett år sedan tycks representera.

Om nästan alla frågor i uttalandet skulle Trump eller vilken republikansk förvaltning som helst i dag ha mer eller mindre diametralt motsatta åsikter. I dessa förhållanden kan man inte tala om någon transatlantisk värdegemenskap. Detta gäller inte enbart för de nordiska länderna utan för resten av Europa också, de katolska länderna inkluderat, åtminstone om påven Franciskus representerar deras värden.

Visst finns det också "Friends of Trump" i Europa, såsom Nigel Farage och Ukip, Marine Le Pen och Front National. Dessa kan ofta identifieras som "Friends of Putin" också. Vi ser i dessa "vänner" en fara för europeiska värden och är redo att bekämpa dem och deras åsikter, men vi är mycket mera återhållsamma när amerikanska politiker kommer fram med likadana åsikter. Det är fråga om realpolitik förstås, därför att det oavsett klyftan mellan värdena fortfarande finns en intressegemenskap med USA. Europeiska farhågor beträffande Trumps engagemang visavi Nato gör det nödvändigt för européerna att försöka vara på vänlig fot med alla som har makten i Washington.

Att ha ett affärsmannamässigt förhållande till USA grundat på gemensamma intressen får inte leda till någon försvagning i det europeiska engagemanget för demokratin, mänskliga rättigheter, rättsstatsprincipen och en multilateral internationell ordning och vår vilja att implementera FN:s agenda 2030. Vi bör inte heller förbise hur det att vi inte skulle tala klarspråk i dessa frågor betyder att vi sviker den majoritet av amerikaner som inte röstade för Trump.

Erkki Tuomioja är socialdemokratisk riksdagsledamot och medlem i utrikesutskottet

Erkki Tuomioja riksdagsledamot (SDP), medlem i utrikesutskottet och tidigare utrikesminister

Plast- och luktfria målfärger av förnyelsebara naturoljor

För fempersonersfamiljen i Malax var valet av Uulas färger enkelt. Inhemska, naturenliga, luktfria, utsläppsfria samt utmärkt service och personal är det som ligger överst. Att färgerna är enkla att stryka på och färgvärlden varm, vacker och harmonisk bidrar till helheten. 4.12.2018 - 09.08