Träning kan gynna ditt barns inlärningsförmåga

Bild: Corepics VOF

Det kan mycket väl vara så att träning inte bara gynnar dig själv, utan också påverkar din avkommas inlärningsförmåga. Åtminstone hos möss är det så och nu vill forskarna veta om samma sak gäller oss människor.

Att fysisk och mental träning är bra för hjärnan visar ett flertal studier. Nervsynapsernas plasticitet ökar, vilket förbättrar inlärningsförmågan samtidigt som risken för vissa sjukdomar, som Alzheimers, minskar.

Nu visar forskning att träningen kanske också kommer nästa generation till del. För när forskare, verksamma vid Forschungszentrum für neurodegenerative Erkrankungen (DZNE) i Tyskland, exponerade en grupp möss för en stimulerande miljö och mycket motion, gynnades deras ungar så tillvida att de presterade bättre på diverse inlärningstester, jämfört med en kontrollgrupp.

Kognitiv fördel

Det tycks alltså, skriver forskarna i tidskriften Cell Reports, som att nervsynapsernas plasticitet går i arv. Förändringarna i denna plasticitet – som är ett mått på nervcellernas förmåga att kommunicera med varandra – hittades i hippocampus, ett område i hjärnan som är viktigt för vår förmåga att lära oss nya saker.

Men förändringarna uppkommer inte genom att mössens dna förändras. I stället verkar de gå i arv med hjälp av de RNA-molekyler som finns inuti spermierna, det vill säga på den manliga sidan.

– Antagligen påverkar de hjärnan på ett väldigt subtilt sätt genom att de förbättrar kopplingen mellan olika neuron (hjärnceller), vilket resulterar i en kognitiv fördel för avkomman, säger en av artikelförfattarna, professor André Fischer, till BBC News.

Påverkar generna

Om samma sak även gäller oss människor återstår att se, även om senare års forskning visar att den miljö vi lever i kan påverka arvet – stick i stäv mot vad man tidigare trott.

Detta nya och snabbt växande forskningsfält kallas för epigenetik. Oftast handlar det om kemiska modifieringar av dna, metyleringar, som kan påverka var och hur gener uttrycks i cellen. Exempelvis har forskning visat att svält kan påverka risken för både schizofreni och hjärtkärlsjukdom i de efterföljande generationerna.

Fakta: Epigenetik

Epigenetik kan beskrivas som kemiska förändringar av dna eller RNA som ärvs från en cell till en annan. Dessa förändringar kan i sin tur påverka när och var olika gener uttrycks i cellen. Till skillnad från genetiska tillstånd kan epigenetiska påverkas av miljöfaktorer.

Dessa processer är naturliga och nödvändiga för en normal cell- och organsimutveckling, men det är först under de senaste åren som detta område börjat studeras noggrannare.

Många sjukdomar verkar ha inslag av epigenetiska funktioner, men det är ofta svårt att avgöra om epigenetiska rubbningar är orsak eller verkan i sjukdomsförloppet. Exempel på sjukdomar som antas påverkas av epigenetiska tillstånd är cancer, diabetes, schizofreni och kardiovaskulära sjukdomar.

Källa: Uppsala universitet, Statens medicinsk-etiska råd

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00