Trafik under finländsk flagg förutsätter bemanningsstöd

Bild: Wilfred Hildonen

Alla EU-länder med egna handelsflottor har den här typens system eftersom man annars inte skulle ha någon handelsflotta.

Jan-Erik Andelin tar i en ledare (HBL 15.1) upp den parlamentariska arbetsgruppen som för tillfället ser på de statliga direkta och indirekta företagsstöden. Han konstaterar samtidigt att Viking Line hör till de företag som får bland de största enskilda direkta företagsstöden i Finland. Det han syftar på är bemanningsstödet som betyder att rederierna får tillbaka ett belopp som motsvarar sjömännens förskottsskatter och de sociala avgifter man betalat för finländska sjömän på fartyg under finsk flagg. Det här systemet förtjänar dock att beskrivas lite mer eftersom Andelins text annars riskerar att bli missvisande.

Bemanningsstödet är en grundförutsättning för att man över huvud taget ska kunna bedriva färjetrafik under finländsk flagg. Stödet är de facto ett stöd till finländska sjömän, inte till rederierna, även om rederierna bokförs som stödmottagare.

Danmark, Norge och Sverige har i princip identiska system med Finland av samma anledning: Att trygga passagerarsjöfart under egen nations flagg. Utan bemanningsstöd, inga passagerarfartyg under finsk flagg och inga finländska sjömän ombord. Rederierna skulle helt enkelt inte överleva konkurrensen eftersom exempelvis de estniska sjömännens löner är cirka 60 procent lägre än de finska.

Viking Line får störst bemanningsstöd eftersom de är Finlands överlägset största sjöarbetsgivare för finländska sjömän med fem av rederiets sju fartyg under finsk flagg. Vid sidan av Viking har Finnlines fem fartyg, Silja Line två fartyg, Eckerö Line ett fartyg, Wasa Line ett fartyg under finsk flagg. Dessa får därför delta i systemet med bemanningsstödet.

Om de skulle byta flagg på fartygen skulle de inte få något bemanningsstöd. Då skulle de heller inte anställa finländska sjömän och inga förskottsskatter eller sociala avgifter skulle heller först betalas in till statskassan. För det är de pengarna som rederierna får tillbaka och som under nuvarande system bokförs som statsstöd.

Alla EU-länder med egna handelsflottor har den här typens system eftersom man annars inte skulle ha någon handelsflotta. Undantaget är Estland som kan konkurrera med låga sjölöner och därför inte behöver något bemanningsstöd. Fartygen är flytande tillgångar och skulle utan bemanningsstöd vara registrerade i Bahamas, Liberia, Panama eller något annat land som erbjuder bekvämlighetsflagg.

De amerikanska kryssningsfartygen som seglar i Östersjön på sommaren har alla bekvämlighetsflagg, men också Tallink har nu för tiden ett av sina fartyg registrerat i Panama. Då behövs så klart inga bemanningsstöd eller kollektivavtal.

Frågan är alltså inte om Viking Line och övriga rederier ska få ett bemanningsstöd utan frågan är om vi behöver och vill ha sjöfart under finländsk flagg. Mitt svar är entydigt ja. Finland är en ö i Europa. Av exporten går 90 procent på fartyg och 60 procent av styckegodsexporten går på passagerarfärjornas bildäck. Försörjningsberedskapscentralens åsikt är att Finland borde ha en ännu större handelsflotta under egen flagg än vi har i dag för att trygga vårt lands försörjningsberedskap. Dessutom ger sjömansyrket många arbetstillfällen i glesbygden, inte minst i skärgården, då man kan arbeta vecka vecka ombord.

Finland är det land i Norden (exklusive Island) som är mest beroende av sjötransporter. Trots det verkar vi vara det land som oftast politiserar och problematiserar sjöfartens bemanningsstöd, vilket är rätt märkligt, för i Danmark, Norge och Sverige verkar dessa system med bemanningsstöd vara fullständiga självklarheter. De vet nämligen att man inte utan systemen har någon handelsflotta under egen flagg.

Mats Löfström riksdagsledamot, medlem av riksdagens kommunikationsutskott

Pippi skuttar omkring på Finns sommarteater

Pippi Långstrump, Pippilotta Viktualia Rullgardina Krusmynta Efraimsdotter Långstrump, är en av Astrid Lindgrens mest kända och populära figurer. Sommaren 2019 skuttar hon omkring på Finns sommarteaters (tidigare Glims sommarteater 1973-2005) scen i Esbo till Georg Riedels välkända musik. Senast spelades Pippi på Finns år 2006 och det var alla tiders publiksuccé på sommarteatern med nästan 6000 åskådare! Då spelades huvudrollen av Josefin Silén, som sedan dess utbildat sig till musikalartist i Sverige och i höst spelar Esmeralda i Ringaren i Notre Dame på Tampereen Teatteri. 29.3.2019 - 07.54