Torvjorden central när jordbruket ska bli klimatvänligare

– Om man odlar fleråriga växter på torvjordar så brukar man dem inte så ofta, och då minskar utsläppen avsevärt. De torvjordar som har sämst avkastning borde göras till skog eller våtmarker, säger Mats Nylund, ordförande för SLC. Bild: Erik Sandström/SPT

Torvjordarna utgör omkring 11 procent av Finlands åkerareal men står för 60 procent av jordbrukets växthusutsläpp.

En klimatvägkarta för jordbruket har tagits fram av Naturresursinstitutet (Luke) på uppdrag av Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter (MTK) och Svenska lantbruksproducenternas centralförbund (SLC). Rapporten om den presenterades på onsdagen.

– Jordbruksföretagarna tar klimatförändringarna på allvar, säger Juha Marttila, ordförande för MTK.

Cirka 75 procent av jordbrukets utsläpp kommer från jordmånen. Jordbruket är förutom skogsbruket den enda sektorn som också kan binda koldioxid. Minskningsåtgärderna för utsläppen är därför främst inriktade på odlingsmetoder och markanvändning.

I rapporten framkommer det att viktiga åtgärder för att minska jordbrukets utsläpp av växthusgaser är minskade utsläpp från torvjordar, effektiverad kolbindning på mineraljordar, ökad biogasproduktion och användning av solenergi på gårdarna.

Läs också: Sitra öppnar för att förbjuda energitorv

Torvjordar avger mycket koldioxid

Cirka 60 procent av det finländska jordbrukets växthusgasutsläpp kommer från torvjordar. Torvjordar står ändå för endast 11 procent av Finlands åkerareal.

– Torvjorden har den egenskapen att den avger en stor mängd koldioxid när man brukar den, säger Mats Nylund, ordförande för SLC.

Torvjordarna är inte jämnt fördelad över Finland, utan koncentrerade till små områden. I vissa landskap finns det mera torvjordar än i andra, och vissa odlare kanske bara har torvjord.

Utsläppen kan minskas exempelvis genom kontrollerad dränering, återställning av torvjordar till våtmarker och minskad odling av ettåriga växter.

– Om man odlar fleråriga växter på torvjordar så brukar man dem inte så ofta, och då minskar utsläppen avsevärt. De torvjordar som har sämst avkastning borde göras till skog eller våtmarker, säger Nylund.

Naturresursinstitutet (Luke) har tagit fram en klimatvägkarta för jordbruket. Bland viktiga åtgärder för att minska jordbrukets utsläpp av växthusgaser finns minskade utsläpp från torvjordar och effektiverad kolbindning på mineraljordar. Bild: Jeanette Östman/SPT

Två klimatscenarier

Om jordbruksproduktionen fortsätter ungefär som förr är det enligt rapporten omöjligt för Finlands jordbruk att bli utsläppsneutralt vad gäller växthusgaser. Jordbrukets utsläpp av växthusgaser beräknas då minska med cirka fem procent till år 2035 och med sex procent till år 2050.

I rapporten presenteras två andra scenarier för hur utvecklingen av växthusgasutsläppen kommer att gå. I klimatscenario ett, som ses som realistiskt och där man bland annat ökar odlingen av ärter och bondbönor och återställer lågavkastande torvmarker till våtmarker, minskar utsläppen med 29 procent till år 2035 och med 38 procent till år 2050.

Klimatscenario två, det mera ambitiösa förslaget, bygger i huvudsak på klimatscenario ett men med intensifierade åtgärder. I klimatscenario två minskar utsläppen med 42 procent till år 2035 och 77 procent till år 2050.

– Gemensamt för klimatscenario ett och två är att de olika sätten att använda åkermarken kommer att förbättra avkastningen på alla grödor, säger forskningsprofessor Heikki Lehtonen vid Luke, som presenterade resultaten från klimatvägkartan.

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning