Torvindustrin i skottgluggen på klimatdebatt

Klimatdebatt. Torvtäkterna och förbränningen av torv var i skottgluggen på torsdagens paneldebatt om IPCC:s rapport. Från vänster redaktör Reetta Räty, forskare Anna Repo, specialforskare Minna Kaljonen, landsdirektör Sini Harkki på Greenpeace, miljö- och klimatminister Krista Mikkonen (Gröna), direktör Juha Nousiainen på Valio och direktör Juha Mäntylä från Metsä Group. Bild: Emmi Korhonen/Lehtikuva

Förenta Nationernas klimatpanel IPCC slår larm om markanvändningens inverkan på klimatförändringen. Myrmarkernas tillstånd är ett av huvudspåren i rapporten. Miljö- och klimatminister Krista Mikkonen (Gröna) antyder att de statliga stöden till torvindustrin ska ses över.

Publiceringen av IPCC-rapporten Climate Change and Land drog fullt hus i Helsingfors vetenskapshörna på torsdagen. Ett av eftermiddagens fokusområden var myrmarkernas funktion som kolsänkor. Miljö- och klimatminister Krista Mikkonen betonade att det inte är hållbart att satsa på torvtäkter eller att omvandla myrmark till gödslad åkermark på olika håll i Finland.

– Det är huvudlöst att vi med ena handen stöder torvtäkter och förbränningen av fossila bränslen och med andra handen försöker reducera klimatutsläppen. Vi ska inte rota i myrmarker. Kärren ska tvärtom återställas som kolsänkor, säger Mikkonen.

Miljö- och klimatminister Krista Mikkonen (Gröna) krävde nya riktlinjer för landets torvtäkter på torsdagens paneldebatt om IPCC:s nya rapport om markanvändningen. Bild: Emmi Korhonen/Lehtikuva

Hon fick flankstöd av bland andra forskarna Raisa Mäkipää och Tuomo Kalliokoski.

– När vi granskar markanvändningen som helhet så hör torvtäkterna till de största utsläppskällorna i globalt hänseende, säger forskaren Tuomo Kalliokoski vid Helsingfors universitet.

Klimatsmarta lösningar

Enligt IPCC står markanvändningen för cirka 22 procent av de globala klimatutsläppen. Utöver torvtäkterna är det även skogsskövlingen och jordbruket som bidrar till markanvändningens årliga utsläpp av cirka 10-12 gigaton koldioxidekvivalenter, uppger FN:s klimatpanel.

– Det finns möjligheter att vända trenden eftersom jordbruket och skogsektorn har en enorm potential att utöka kolsänkorna, säger överdirektör Johanna Buchert på Naturresursinstitutet.

Enligt Buchert är rapportens slutsats otvetydig. Ifall vi ska lyckas uppnå Parisavtalets målsättning att begränsa uppvärmningen av det globala klimatet till 1,5 grader Celsius så måste skogarna, åkrarna och våtmarkerna binda mer kol, poängterar hon.

Det behövs nya klimatsmarta odlingsmetoder och hållbar skogsvård, påminner IPCC. Men det är inte bara jordbrukarna och skogsindustrin som ska bära ansvaret. Vi konsumenter kan bidra till reducerade utsläpp genom att äta vegetarisk kost, reducera matsvinnet och välja ekologiskt närproducerad mat.

– Cirka 30 procent av all mat går i dag förlorad som matsvinn. Det är inte hållbart, säger professor Raisa Mäkipää på Naturresursinstitutet.

Fullt hus. Arrangörerna hade räknat med 200 åhörare men på grund av utrymmesbrist och publikanstormning fick en del av publiken följa med debatten på nätet. Bild: Emmi Korhonen/Lehtikuva

Potential för reducerade utsläpp

Tuomo Kalliokoski understryker att rapporten ger handfasta verktyg till beslutsfattarna.

– En fjärdedel av alla de klimatåtgärder som de enskilda länderna har förbundit sig till i Parisavtalet hör ihop med markanvändningen så den här sektorn är oerhört viktig, säger Kalliokoski.

Till exempel en effektiverad produktion och distribution av mat kan reducera de globala klimatutsläppen med 13 miljarder ton koldioxid medan planteringen av skog har en reduktionspotential på 10 miljarder ton, uppger IPCC.

– Hanteringen av livsmedel ger upphov till mycket större utsläpp än själva matproduktionen. Hanteringen omfattar frakt, förpackning, förädling, nedkylning och distribution, påminner Mäkipää.

Enligt Greenpeace finns det ett starkt politiskt stöd för klimatåtgärder under denna regeringsperiod.

– Nu måste vi vidta de åtgärder som IPCC rekommenderar. Vi har alla förutsättningar att lyckas med tanke på den utbildningsnivå och det kunnande som finns i vårt land, säger landsdirektör Sini Harkki på Greenpeace.

72 procent av all mark i världen utnyttjas av människan i dag.

Den odlingsbara marken har ökat med 15 procent och 5,3 miljoner kvadratkilometer sedan 1961.

Markanvändningen står för 22 procent av de globala klimatutsläppen.

Den genomsnittliga globala temperaturen i markområdena har redan stigit med 1,41 grader Celsius i jämförelse med förindustriell tid.

Kolsänkorna i skogarna, våtmarkerna och jordbruket binder i dag upp till 30 procent av alla koldioxidutsläpp som har förorsakats av människan.

Yrkesexamen från Prakticum öppnar många dörrar

Studier vid Yrkesinstitutet Prakticum ger nycklar till arbetslivet. Samtidigt kan det också vara en smidig inkörsport till fortsatta studier vid en yrkeshögskola. 4.12.2019 - 00.00

Mer läsning