Torvalds: Sluta hymla om Finlands säkerhetspolitik

Redo. SFP:s nyutsedda presidentkandidat Nils Torvalds väntar med iver på att valrörelsen ska komma i gång. "Det känns stort att i kritiska tider få bidra till en viktig samhällspolitisk diskussion." Bild: Lehtikuva/Emmi Korhonen

SFP:s nyutnämnda presidentkandidat Nils Torvalds vill tala klarspråk om Finlands säkerhetspolitiska sits under valrörelsen. I ett läge där Europa börjar rusta upp för ett gemensamt försvar måste Finland tydligt signalera att vi är med och inte förpassa oss själva till gråzonen.

Det är en märkbart rörd Nils Torvalds som till tonerna av Bruce Springsteens Born to Run äntrar estraden på SFP:s partidag efter att partiet enhälligt har utsett honom till presidentkandidat. Tidigare samma morgon har Torvalds kört till S:t Lars kyrka i Helsinge.

– Jag ville för ett kort ögonblick stå vid min moders grav och komma ihåg den oro som hon inte alldeles utan orsak kände för sitt yngsta barn. Jag kan nästan ännu höra den suck hon lät sig undkomma när jag på den gamla mellanskolans sista klass kom hem och meddelade att jag inte kan gå tillbaka till skolan längre.

Beskedet gavs efter en konflikt med en lärare, där Torvalds hade haft rätt, men varken läraren eller skolsystemet i slutet av 1950-talet hade varit mottagliga för elevargument som hävdade den personliga individuella rätten. Modern blev inte särskilt mycket lyckligare när sonen strax innan studentexamen meddelade att han hade blivit orättvist relegerad och att han skulle ringa Skolstyrelsen, vilket han också gjorde.

– Om jag då hade tröstat henne och sagt: Hej, mamma, var inte orolig, jag kommer ännu att bli SFP:s presidentkandidat, hade hon antagligen igen ringt Oscar Parland, känd författare och psykiatriker, och frågat om han möjligen kunde ta emot ett riktigt allvarligt fall, säger Torvalds och får partidagens skratt och ovationer.

Knepig sits för Finland

Torvalds ser som sin roll i presidentvalet att styra in diskussionen på ämnen där presidenten är opinionsbildare. Den svåraste frågan är att den säkerhetspolitiska situation som har gällt sedan andra världskriget plötsligt har ifrågasatts vilket ställer Finland inför en rad besvärliga frågor.

Torvalds hör till dem som anser att det i Finland hymlas om de säkerhetspolitiska realiteterna, vilket är kontraproduktivt. Efter tyska förbundskanslern Angela Merkels besked i maj där hon deklarerade att Europa inte kan räkna med hjälp av utomstående, måste vi i Finland börja tala klarspråk, säger Torvalds.

– I ett läge där Europa börjar utveckla gemensamma försvarslösningar är det självklart att Finland ska vara med. Men det vågar eller vill man inte alltid säga hos oss.

– För en tysk förbundskansler eller låt säga en fransk president är det lätt att diskutera hur framtidens Europa ska sköta sitt försvar, men för ett land som Finland som historiskt har legat i gråzonen mellan öst och väst är det svårare. Efter andra världskriget var Finland det enda självständiga landet i den sovjetiska inflytelsesfären. Det har gjort vår sits mycket mer invecklad än Sveriges och andra västeuropeiska länders.

President Sauli Niinistö, som leder överlägset i gallupmätningarna och har meddelat att han ställer upp för återval, är känd för att formulera sig mångfacetterat och ibland kryptiskt. Torvalds säger att han kommer att uttrycka sig tydligare än Niinistö.

– Hur man formulerar sig är delvis ett personlighetsdrag. Eftersom jag har journalistbakgrund är jag van vid att tala klarspråk. Under valskampanjen ser jag det som min uppgift att lyfta upp de besvärliga frågorna: Hur ska vi sköta ett utvidgat militärt europeiskt samarbete i förhållande till Ryssland?

Nils Torvalds tycker att många i Finland mest ser på Ryssland som Putinland, men det är inte hela sanningen.

– Ryssland har grundläggande socioekonomiska problem och många nystartade bolag flyr landet eftersom det saknas ekonomisk och juridisk trygghet att verka där. Ryssland har målat in sig i ett hörn och vi ser en ny generation som har vuxit upp i städerna och som ogillar den nuvarande regimen skarpt.

Torvalds talar obehindrat svenska, finska, engelska, tyska och ryska och har bott i Sovjetunionen, sedermera Ryssland i två repriser: då han i ett par års tid gick i kommunistisk partiskola i Moskva under Brezjnev-tiden och senare på 1990-talet då han var Yles korrespondent i den ryska huvudstaden.

Ryssland är känt för att samla in komprometterande material om personer som regimen kan vilja utsätta för utpressning. Finns det en risk för att den ryska underrättelsetjänsten under dina år i Moskva har samlat på sig material som kan användas mot dig ifall du skulle väljas till president i Finland?

– Nej det gör det inte eftersom det i så fall borde vara någonting som jag skulle ha gjort. Det kan inte finnas något av värde.

Befarar du att Ryssland vill påverka presidentvalet i Finland eller andra val hos oss framöver?

– Det är en bra fråga. Jag kände ett visst obehag när Putin förra veckan kommenterade det amerikanska presidentvalet och talade om patriotiska hackare som bär sig åt som konstnärer. Naturligtvis finns det en risk att samma slags hackare försöker ta sig in i min dator ifall jag säger något som uppfattas som Rysslandsfientligt. Jag försöker se till att inte ha något som är väldigt personligt i min dator.

Vill locka över partigränserna

Torvalds hoppas kunna få röster över partigränserna och tror att han eventuellt kan gynnas av SDP:s svårigheter att vaska fram en namnstark kandidat. Potentiella väljare kan också finnas bland högersinnade samlingspartister som tycker att president Niinistös hållning gentemot Ryssland har varit för vag.

Försöker du antyda att du skulle ha förutsättningar att bli SFP:s nästa Elisabeth Rehn, SFP:s mest framgångsrika presidentkandidat genom tiderna?

– Jag tror inte att jag kan bli en Elisabeth Rehn. Hennes stora framgång berodde främst på hennes stora charm – hon var människan Elisabeth Rehn och inte en utstuderad politiker. Men jag har en egenskap vars värde återstår att se: Även om det kan låta något självbelåtet så är jag en utpräglad intellektuell. Det kan finnas människor i andra politiska sammanhang som värdesätter den egenskapen.

SFP:s partidag beslutade för ett år sedan att partiet vill att Finland är medlem i Nato år 2025. Skulle du som president driva den frågan?

– Det är kontraproduktivt att slå fast ett årtal. Möjligheten att söka om Natomedlemskap är ett viktigt redskap och vi måste vara noga med att understryka att beslutet att lämna in en medlemsansökan är vårt eget. Det råder stora spänningar i den säkerhetspolitiska situationen och det kan hända att det i något skede leder till slutsatser.

Torvalds säger att Rysslands president Vladimir Putin i vissa avseenden lever i det förflutna.

– Putins efterblivenhet är att han sätter allting i ett geopolitiskt sammanhang. Jag underkänner inte helt geopolitik, men globaliseringen skapar andra mönster än de geopolitiska. Ta till exempel internationell handel och miljöfrågor, säger Torvalds, och fortsätter med en retorisk fråga: USA abdikerar från sin ledarställning i världen: Vem är det då som ska stå för lag och ordning? Är det Kina, är det Ryssland eller är det vi i Europa.

Beträffande försvaret av Baltikum anser Torvalds att Finland under nuvarande omständigheter ska följa de internationella förpliktelser som finns men inte utvidga dem.

– De baltiska länderna är en del av Nato. Då kan inte vi skapa en automatik i att det är vi som träder in.

Men Sverige säger att de skulle försvara Baltikum militärt?

– Så bra för dem. Men jag är inte alldeles övertygad om att Sverige alltid håller sina löften. Det finns vissa historiska exempel på att så inte är fallet . Det är lätt att vara stor i orden i fredstid men inte när det väl börjar hetta till.

Valet av Halla-aho politisk skandal

Nils Torvalds kommenterar också valet av Jussi Halla-aho till Sannfinländarnas nya ordförande.

– Oavsett hur det går har vi en politisk skandal: Om regeringen föredrar att fortsätta och låtsas att ingenting har hänt ser det illa ut. Om något av de andra regeringspartierna säger att det här inte går för sig i ett civiliserat land, vilket vore naturligt, har vi en besvärlig regeringskris. Jag tror inte att till exempel SFP kan gå in i en ny regering som fortsätter med en förvaltningsreform som är i det närmaste oduglig. Det betyder att en ny regering skulle lägga reformen på is och är ett argument för varför Centern under alla omständigheter vill hålla fast vid den nuvarande regeringskonstellationen.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Så kan valet av lån påverka din ekonomi

Mer läsning