Toppmöte ska lyssna till Afrikas ungdomar

LEVER PÅ HOPPET. En skolflicka i Johannesburgs förorter tar sats på trampolinen inför toppmötet mellan EU och AU nästa vecka. Det siktar på att en större del av den afrikanska ungdomen ska kunna utbildas och hoppa ut i arbetslivet, men utmaningarna är många och svåra.Bild: EPA / KIM LUDBROOK

Addera en oundviklig folkökning med ungdomsarbetslöshet, konflikter, urbanisering, torka och utsiktslöshet – och summan blir en ökad risk för radikalisering. Inte att undra på att temat för årets EU-Afrika-toppmöte är ungdomar och utveckling.

Efter migrationsvågen hösten 2015 och de humanitära katastroferna på Medelhavet har utvecklingen i Afrika blivit en alltmer angelägen fråga för EU. Toppmötet mellan Europeiska unionen och Afrikanska unionen i Elfenbenskusten nästa vecka ska diskutera investering i ungdomar.

Frågan är avgörande eftersom 60 procent av Afrikas befolkning är under 25 år. Demografin garanterar en snabb folkökning. FN uppskattar att Afrikas folkmängd nästan kommer att fördubblas från dagens 1,3 miljarder till omkring 2,5 miljarder till 2050. Flera afrikanska ekonomier växer också, men brist på utbildning och jobb skapar instabilitet i samhället.

Det ligger i såväl Afrikas som Europas intresse att samhällsutvecklingen är så gynnsam som möjligt, att skola och studier blir en möjlighet för allt fler unga så att de på sikt kan skaffa sig ett jobb och påverka sin framtid. Att en investering i ungdomar är en förutsättning för en utveckling i enlighet med FN:s hållbarhetsmål, noterade ett motsvarande toppmöte mellan ungdomspolitiker från Europa och Afrika i oktober.

– Man måste ge ungdomen framtidsutsikter, en chans att få jobb och en lön man kan leva på. Annars skapas en utsiktslöshet och då ökar risken för att ungdomarna radikaliseras och söker sig till extremiströrelser eller mot Europa. De har förstås rätt att flytta, men de ska inte behöva flytta, samhället måste utvecklas så att det sporrar dem att stanna, säger Tuomas Tikkanen.

Han leder föreningen för unga européer i Finland och deltog i ungdomsmötet. Han ingår också i Finlands delegation på EU-AU-toppmötet. Han betonar att alla afrikanska ungdomars rätt till skola och utbildning inte realiseras i praktiken, och att EU engagerar sig också av människorättsskäl.

Tikkanen säger att det är viktigt att ungdomens röst hörs i politiken.

– Det kräver en ny slags ledarskap av politikerna, en genuin förståelse för att ungdomarna måste få vara med och forma framtiden, både i Europa och i Afrika.

Dialog, inte diktamen

Tuomas Tikkanen anser att EU i och för sig har mycket att ge Afrika, men att toppmötet inte kan bli framgångsrikt om man inte också lyssnar på afrikanerna.

– Vi kan inte diktera, det går aldrig hem. Vi måste föra en dialog och söka lösningar tillsammans, säger han.

Lösningar behövs då alldeles för få barn fullgör skolan även om rätt många börjar den. Det brister i kvaliteten på skolan, chanserna till utbildning och möjligheten att hitta ett jobb man kan försörja sig på. När torkan förstör för småbrukare på glesbygden flyttar allt fler in till städerna, där slumkvarteren växer och fylls av ungdomar utan särskilt hoppingivande framtidsutsikter.

– Flera stora problem flätas samman, det krävs en helhetssyn att komma åt dem. Framför allt måste folk få jobb så att de själva kan bygga upp en framtid. Det funkar inte så att vi säger hur de ska göra, men vi kan visa vad vi gjort rätt, hur till exempel vi i Finland ger flickorna samma chanser som pojkarna, och att vi därför klarar oss bättre, säger Tikkanen.

Han tror att Afrika, generellt, kommer att gå framåt under de närmaste årtiondena, att ekonomierna kommer att växa och digitaliseringen rusar framåt, även om utvecklingen är ojämn.

– Till exempel inom mobilbetalningar ligger Kenya redan före Finland. De hoppade över nätbankerna och gick direkt till mobilsystem, och det skapar möjligheter, säger Tikkanen.

Biståndet krymper

Rättvisa handelsrelationer, snabbare industrialisering och en utbyggnad av infrastrukturen är nödvändiga behov i flera afrikanska länder, i synnerhet om man ska lyckas integrera ungdomar i arbetsmarknaden, sägs i en rapport från EU-kommissionens utvecklingskommitté. Och för att nå dit bör Afrika skapa omkring 18 miljoner nya jobb om året till 2035.

EU siktar framför allt på att de afrikanska marknaderna ska bli stabila nog att locka fler europeiska investeringar, och på att det ska skapas nya jobb och framtidsutsikter. Ett uttalat mål är att dämpa migrationen till Europa. EU:s utvecklingspolitik bygger i allt högre grad på privata investeringar och mindre på utvecklingsbistånd. EU-budgeten för 2018 skär 6 procent av biståndet.

Folkrörelserna har kritiserat nedskärningen för att den drabbar de fattigaste människorna i Afrikas mest sårbara länder dit inga privata investeringar når. Hilary Jeune vid Oxfam säger enligt nyhetssajten Euractiv att EU alldeles klart inte ser till utsatta människors verkliga behov. Hon beskyller EU för tunnelseende som fokuserar på unionens säkerhetsprioriteringar samtidigt som man skär i anslagen till organisationer som hjälper folk att ta sig ur fattigdomen och återhämta sig från kriser.

FAKTA

Försöker åtgärda katastrofens orsaker

Europas gräns mot Medelhavet är "världens överlägset dödligaste", enligt en färsk rapport från Internationella organisationen för migration. IOM bedömer att åtminstone 33 761 migranter har dött eller försvunnit på Medelhavet sedan millennieskiftet.

EU jobbar med Afrikanska unionen för att bromsa migrationen på de största rutterna från Afrika. Det femte EU–AU-toppmötet i Elfenbenskusten 29–30 november handlar om att styra utvecklingen i Afrika i en riktning som kan dämpa migrationen.

Före toppmötet ordnas ett affärsforum i syfte att öka europeiska investeringar i Afrika, med fokus på unga och kvinnliga företagare. Företag i EU investerade 32 miljarder euro i Afrika 2015. EU och dess medlemsländer beviljade utvecklingsbistånd på 21 miljarder till afrikanska länder 2016.

Svenska Sigtunaskolan lockar med högklassiga studier i anrik och internationell miljö

Intresserad av en internationell gymnasieutbildning och av att testa dina vingar utomlands? På svenska Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket kan det förverkligas under trygga och inspirerande förhållanden som samtidigt öppnar många dörrar. 15.2.2019 - 09.22