Toppan firar 100 år med skollördag

SUBTRAKTION. Eleverna i klass 1 räknar med tiotal och ental i matematiken. Eevi Pettersson och Livia Åberg måste ta fingrarna till hjälp för att få ordning på räkneuppgifterna med minus. I bakgrunden syns Tina Kylämarkula och klasslärare Hanna Sandell. Bild: Niklas Tallqvist

Snäppet äldre än det självständiga Finland är Zacharias Topeliusskolan i Helsingfors. Den invigdes på Topeliusdagen den 14 januari 1917. På lördag är det skoldag i Toppan, med festlig lunch och överraskningar för eleverna och kaffe för föräldrarna.

Skolhuset i rödtegel i hörnet av Topeliusgatan och Stenbäcksgatan i Bortre Tölö byggdes för hundra år sedan i utkanten av dåvarande Helsingfors, på en stor åker intill skogen. På väggen utanför rektor Carita Glasgows arbetsrum hänger ett fotografi från 1931 – då står skolhuset fortfarande ganska ensamt på åkern och vägarbetet med att bygga Topeliusgatan är i full gång.

– Skolan har alltid verkat här i den här byggnaden. Den har under åren haft olika namn, men alltid något med Topelius. I början fanns både pojkklasser och något så oerhört som blandade klasser, men anteckningarna från den tiden är så bristfälliga att vi inte vet varför eleverna indelades så, berättar Carita Glasgow.

ANRIKT SKOLHUS. I hundra år har skolelever sprungit upp och ned för trapporna till Zacharias Topeliusskolan i Bortre Tölö. Staden Helsingfors har vuxit sig stor runtomkring skolhuset i Tölö, men inuti rödtegelhuset månar lärarna om att se de enskilda individerna och erbjuda dem personlig undervisning. Bild: Niklas Tallqvist

Det första skolåret inleddes i vanlig ordning hösten 1916, men man väntade med invigningen till Zacharias Topelius födelsedag den 14 januari, skolan är ju uppkallad efter författaren från Nykarleby.

– Vi har valt att göra likadant i år och hålla 100-årsfesten på samma dag, så lördagen är en skoldag för eleverna. Vi kommer att vara finklädda, eleverna får under förmiddagen arbeta i blandade grupper med olika workshoppar och lunchen blir en festmåltid med två dukningar. Eleverna har fått rösta fram dagens meny, som åtminstone innehåller karelska piroger och blåbärspaj, och vi inleder med att skåla med bubbel i glasen. Föräldrarna är inbjudna på kaffe och kaka på eftermiddagen.

Månadens sång av Topelius

Zacharias Topelius är på många sätt närvarande i skolans vardag. Varje onsdag börjar skoldagen med gemensam sångsamling för skolans samtliga elever i festsalen. Den inleds med månadens sång, som vanligtvis är skriven av just Topelius, i december var det Lasse liten. Nu i januari är det undantagsvis en helt ny sång – Toppansången skriven för att hylla 100-åringen och baserad på elevernas texter om skolan. Melodin är Kasmirs Vadelmavene-hitlåt från sommaren 2015.

– Varje månad har vi en ny sång och den visas också med tecken som stöd, berättar Indár Holmström som går i årskurs 4.

Topeliusskolan har som mest haft över 700 elever, det var under efterkrigstiden, då Helsingfors växte i rasande takt och eleverna gick i skola i två skift. I dag har skolan 170 elever, indelade i tre grupper namngivna efter Topelius döttrar. Aina omfattar grundundervisningen i årskurs 1–6 för områdets barn, Toini erbjuder smågruppsverksamhet för ett fyrtiotal elever med utvecklingsstörning eller autism från tio närliggande kommuner och Eva har hand om den svenskspråkiga sjukhusskolan för hela Svenskfinland.

Lär sig av varandra

För eleverna i Toppan är det en självklarhet att barn med specialbehov går i samma skola med alla andra barn.

– Ibland kommer smågrupperna in här. De barnen kanske inte hör eller ser så bra så de har assistenter med sig, förklarar Benjamin Björk i årskurs 1, när Glasgow frågar hur vardagen i Toppan fungerar.

Eleverna med särskilt stöd har sina egna smågrupper med undervisning enligt verksamhetsområde, men de deltar i den allmänna undervisningen alltid när det är möjligt. Sångstunderna är gemensamma, några elever deltar exempelvis i gymnastiken medan någon annan skriver diktamen med den stora klassen.

– Vi har av praktiska orsaker redan länge tillämpat fenomenbaserad undervisning, det är lättare för eleverna med specialbehov att få en överblick över större helheter än enskilda ämnen. Våra Toini-elever gagnas av eleverna i den allmänna undervisningen, speciellt i sociala sammanhang tar de modell av dem som kan. Exempelvis i matsalen lär man sig hur man ska uppföra sig genom att iaktta andra barn, berättar rektorn.

EGNA BERÄTTELSER. Jessica Huhtio, Rafaela Marschan och Astrid Moshagen väljer bilder som inspiration till de berättelser de ska skriva på pekplattor i modersmål. Klasslärare Sofie Sundman hjälper dem att komma i gång med uppgiften. Bild: Niklas Tallqvist

Skriver berättelser

Det hundraåriga skolhuset smälter fint in i staden som har vuxit upp runtomkring det. Skolgården fick för cirka fem år sedan ett nytt stadigt staket i stället för häcken som citykaninerna framgångsrikt ätit upp. Korridorerna är ljusa och luftiga, det är högt till tak. Dagens teknik har installerats efterhand, men utan att den sticker i ögonen. Några problem med inomhusluften har inte dykt upp under åren.

Klass 4 har modersmål och ska just starta ett nytt projekt – varje elev ska skriva en berättelse utifrån den bild som de väljer från ett elektroniskt bildbibliotek. De sitter i sitt eget klassrum och jobbar vid antingen pekplatta eller bärbar dator.

– Vi jobbar med Storybird. Först ska vi välja en bild och sedan skriva en egen berättelse till den. Det ska bli jätteroligt, säger Rafaela Marschan och bläddrar bland bilderna tillsammans med klasskompisen Astrid Moshagen.

– Jag ska nog inte skriva en spännande berättelse, utan kanske hellre en rolig, funderar Ingrid Maula.

– Jag väljer antingen hundbilden eller så tar jag den här med sälar på, säger Nora Sønnerstad och visar upp sina två kandidater.

Eleverna sparar sina texter i en databas dit de har egna inloggningar, så de kan jobba vidare med texterna hemma också.

Skolbyggnaden stod klar hösten 1916 och verksamheten inleddes genast.

Skolan har 170 elever, varav cirka 40 deltar i smågruppsverksamheten, som riktar sig till barn med autism eller utvecklingsstörning. Drygt 100 elever går i den allmänna undervisningen. Ett 30-tal Helsingforselever som av olika orsaker inte klarar av undervisningen i sin egen närskola får specialanpassad undervisning, som är utlokaliserad utanför skolhuset.

Dessutom har sjukhusskolan Eva ett varierande antal tillfälliga elever från hela Svenskfinland.

Skolans personalstyrka ser lite annorlunda ut än på andra skolor. Förutom klasslärarna arbetar där 11 specialklasslärare, ett 40-tal assistenter, skolpsykolog, kurator och hälsovårdspersonal. Varje dag besöker olika terapeuter sina klienter i skolan.

Tidigare var skolan uppdelad i Zachariasskolan som erbjöd specialundervisning och Topeliusskolan som var en vanlig lågstadieskola, men under Carita Glasgows tid som rektor har de båda enheterna förenats till en och samma skola under namnet Zacharias Topeliusskolan, i vardagligt tal Toppan.

100-årsfesten firas lördagen den 14 januari, först bland skolans elever, men på eftermiddagen är också föräldrar bjudna på kaffe med kaka.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Akademen - en modern klassiker

Mer läsning