Topelius var radikal på sin tid

Zacharias Topelius vid sitt skrivbord. Bild: Svenska litteratursällskapets samlingar

Zacharias Topelius engagerade sig aktivt för kvinnor, barn och fattiga i Finland. Att han var sekreterare i Kvinnosaksföreningen berodde förstås också på att gifta kvinnor var omyndiga och inte kunde ha så viktiga poster. Författaren och journalisten var en aktiv föreningsman och en av de tongivande i 1800-talets Finland.

Ett långt liv med Topelius. Ull-Britt Gustafsson-Pensar är glad över att så mycket av Zacharias Topelius texter blir tillgängliga på ett språk som dagens människor förstår. Bild: Karl-Erik Wikström

– Det är lätt att märka att kvinnor och barn alltid var Zacharias Topelius favoriter. Hans far Zacharias Topelius den äldre var till och med bekymrad över att sonen aldrig blev tillräckligt manlig. Faktum är ju att han växte upp bland kvinnor och flickor, och det är klart att det präglade honom, säger fil.mag. Ull-Britt Gustafsson-Pensar. Som författare och modersmålslektor är hon en av de många som ägnat mycket tid åt Topeliusforskning.

– Sympatin var ömsesidig. Kvinnor i allmänhet betraktade författaren Topelius som en medfostrare. Hans sagor gav uppslag till uppbyggliga samtal med barnen. Hans syn på familjen som det lilla hemmet och fosterlandet som det stora hemmet passade bra in i diskussionerna. Det sociala samvete han ville väcka var också lätt att ta till sig.

"Christelig omvårdnad"

Fruntimmersföreningen i Helsingfors var stadens största och mest aktiva filantropiska förening när Topelius valdes till sekreterare.

Föreningens främsta syfte var "att hafva en christelig omvårdnad om qvinnor och barn af den fattigare folkklassen i staden". Fattiga kvinnor som ansågs vara skötsamma fick i praktiken lön för att tillverka handarbeten som föreningen sålde.

Fruntimmersföreningen var hierarkiskt organiserad och präglades helt av det stadssamhälle där den verkade. Kvinnorna i styrelsen tillhörde stadens högsta sociala skikt och blev en på den tiden sällsynt kontaktlänk mellan de rikare och de fattigare klasserna.

Under sin aktiva karriär hade Topelius många liknande förtroendeposter som sammantaget gav honom ett mycket stort inflytande på samtidens kulturliv och många tillfällen att testa och föra fram idéer.

– I praktiken visste Topelius nog väldigt lite om den fattigdom han senare skrev om innan han kom till Helsingfors för att studera. Under uppväxten hemma i Nykarleby var de sociala skrankorna stadigt byggda, och han umgicks bara undantagsvis med barn som hade det sämre ställt. Det var skeppsredarnas och handelsmännens familjer man visiterade och umgicks med.

Zacharias Topelius med metspö på Charlottenlund 1897. Rådman J.A. Lybeck på verandan. Bild: Svenska litteratursällskapets samlingar

Zacharias Topelius vid regnmätaren 1897. Bild: Svenska litteratursällskapets samlingar

Journalistiken vann

Topelius var bara tretton år gammal när hans far dog. Nästa år sände hans mor Catharina Sofia (född Calamnius) honom till Helsingfors för att ta studentexamen. Topelius fick bo i Kronohagen hos den unge docenten J. L. Runeberg och hans Fredrika. Efter examen 1833 skrev Zacharias in sig vid universitetet med planen att studera medicin och avlägga den filosofie kandidatexamen som krävdes för läkarstudierna.

– Topelius visade tidigt prov på det sociala samvete som senare skulle prägla hans författarskap och journalistik, men det var ett samvete som helt präglades av hans samtid. Saker och ting var som de var, och det skulle alltid finnas fattiga att hjälpa, säger Ull-Britt Gustafsson-Pensar. De rikas roll var att vara goda och givmilda mot sämre lottade. Han lyckades ändå ta till sig många moderna och ibland radikala idéer.

Den s.k. Kungsvägen. Lusthuset Petronella i fonden. Topelius hänger upp nät t.v., 1879. Bild: Svenska litteratursällskapets samlingar

1841 anställdes Topelius av bokhandlaren konsul G. O. Wasenius som redaktör för Helsingfors Tidningar. Under åren 1842–1860 gjorde han de första socialreportagen i Finland och beskrev hur illa de fattiga helsingforsarna bodde.

Helsingfors Tidningar fylldes mest av referat av utländska tidningar, och nyheterna var som regel rätt gamla. Februarirevolutionen i Paris 23.2.1848 rapporterades till exempel 10.3. Andra nyheter fördröjdes av censuren. Topelius kåserande rapporter ökade prenumeranterna från 700 till 2 356 under hans tid som redaktör. Skildringarna av livet i Helsingfors, först i "Bref till löjtnant Leopold i Grusien" och senare till "fröken Leopoldine i Sitka" och artiklarna om olika samhällsfrågor var tidiga exempel på undersökande journalistik. Han skrev om studenternas ekonomiska situation och om de fattigas bostäder. Han uppmanade mödrar att lära sina barn finska. Samtidigt skrev han de följetonger som sedan skulle bli böcker. Fältskärns berättelser ingick som följetong 1852–1866.

Topelius införde recensioner av teaterföreställningar och nyutkomna böcker. Hans rapportering från studentfesten på Floradagen 1848 gjorde att den tonsatta dikten Vårt land snabbt blev känd.

Socialt samvete

Under senare hälften av 1850-talet skrev Topelius de flesta av sina sociala reportage. I en text om arbetarbostäder kritiserade han bankernas sätt att selektivt stöda bostadsköp. Senare återkom han till hyresgästernas brist på rättsskydd. De fattiga betalade proportionellt mycket mera för sina usla bostäder än de förmögna för sina lägenheter, och kunde bli vräkta om någon annan var beredd att betala högre hyra. "Bristen på dugliga boningar till måttligt pris för den arbetande klassen" var enligt Topelius roten och upphovet till mycket ont.

Socialreportagen syftade på lång sikt till folkupplysning och en ökad känsla av samhörighet mellan arbetarna och den övriga befolkningen. Senare tog Topelius upp behovet av lånebibliotek och folknöjen, parker och vattenkuranstalter, men han återkom alltid till kvinnans ställning och barnens uppfostran.

Konsensustänkande

I grunden var Topelius alltid överheten trogen. Hans inställning till makthavarna, kejsaren och det finska majoritetsspråket var i regel odelat positiv, och för det kritiserades han kraftigt.

– Öknamnet "Tuppen" kom knappast från efternamnet, snarare var det en förkortning av "finntuppen", säger Ull-Britt Gustafsson-Pensar.

Trots att Topelius uppmanade alla svenskspråkiga att lära sig finska skrev han inte själv på landets majoritetsspråk. Helsingfors Tidningar innehåller däremot ofta rättelser av felskrivna finska ord och uttryck som använts i texterna.

– Knappast talade han någon vidare finska, och han hade få möjligheter att öva sig eftersom alla hans finsksinnade vänner också talade svenska sinsemellan. Intresset för landets majoritetsspråk fanns ändå där sedan barndomen, eftersom hans far läkaren tidigt samlade in runosånger under sina vaccineringsresor i Lappland.

Zacharias Topelius metar i roddbåt på Alörsfjärden 1890. Bild: Svenska litteratursällskapets samlingar

Topelius ståndpunkt i nationalitetsfrågan har ofta diskuterats på båda språken. Han betraktades allmänt som vacklande och osäker. Han var varmt finsksinnad, men hyste samtidigt lika varma känslor för svensk kultur i både Sverige och hemlandet. Han tog avstånd från adeln och privilegierna, men såg med respekt och kärlek på folkets sekellånga lojalitetsband till de svenska kungarna. Det var ett konsensustänkande som extremisterna på båda sidor sällan respekterade.

År 1860 slutade Topelius som redaktör för Helsingfors Tidningar, men skrev sporadiska bidrag tills tidningen lades ner sex år senare. Han koncentrerade sig på sin universitetsprofessur som 1863 blev ordinarie. Då och då skrev han i Åbo Underrättelser. Morgonbladet ville han inte medverka i på grund av tidningens tilltagande fennomani och Helsingfors Dagblad var för svensksinnat och religionsfientligt.

Zacharias Topelius på 80-års dagen 14.1.1898 och Paul Nyberg. Bild: Svenska litteratursällskapets samlingar

Hans vision av en nation med ett enhetligt och tvåspråkigt folk byggde på samhörighet och samexistens mellan de båda språkgrupperna, men kritiken från många svenskspråkiga var hård. Boken om vårt land som gavs ut 1875 sades överbetona det finska på bekostnad av det svenska.

Snellmans linje med "Yksi kieli, yksi mieli" var Topelius aldrig bekväm med. På äldre dagar skrev han i en deklaration till Morgonbladet, som enligt honom blivit för finsksinnat: "Jag vill vänskap och förbund, icke fiendskap mellan de båda språken, allra minst en utrotningstendens".

Zacharias Topelius var med många av sina kolleger övertygad om att den svenska litteraturen i Finland skulle försvinna med tiden. En vecka efter hans död 1898 avled också den yngre skalden Karl-August Tavaststjerna, av många betraktad som hans efterträdare som litterär ledstjärna.

– På hemväg från Tawaststjernas begravning satt den unge Yrjö Hirn i samma droska som Mikael Lybeck, och lär ha konstaterat att han "delade droska med hela den svenska litteraturen i Finland", säger Ull-Britt Gustafsson-Pensar.

Just då var det oroväckande nära sanningen, för det skulle dröja många år innan Lybeck fick sällskap av författare som Runar Schildt och Arvid Mörne på den svenskspråkiga parnassen i Finland.

Profil

Zacharias Topelius

Född: 14.1 1818 på Kuddnäs gård i Nykarleby. Två äldre bröder, Johan och Gustaf, hade tidigare dött som spädbarn. Systern Johanna Sofia föddes 1820.

Skolutbildning: Trivialskolan i Uleåborg 1829-32.

Studier: Privatelev hos Johan Ludvig Runeberg, student 1833. Fil. kand. 1840 och fil.dr. i historia 1847.

Redaktör för Helsingfors Tidningar 1841-60.

Förlovning med Emilie Lindqvist från Nykarleby 1842.

Licentiatexamen i historia 1844.

Giftermål med Emilie 1845 Första diktsamlingen Ljungblommor ges ut samma år.

Aina, första dottern, föds 1847, samma år som Zacharias promoveras till doktor.

Mikael, första sonen, föds 1848 och lever i bara två år. Den historiska romanen Hertiginnan av Finland ges ut samma år.

Fältskärns berättelser publiceras som följetong i Helsingfors Tidningar från 1851.

Toini Mathilda föds dagen före hans utnämning till extraordinarie professor i finsk historia vid Helsingfors universitet 1854.

Barntidningen Eos gör att Topelius blir sagofarbror med hela Norden.

Eva Maria föds 1855. Hustrun köper sommarstugan Majniemi på Alören i Nykarleby. Där vistas Topelius i tolv somrar.

Barnen Rafael och Rosa Emelia föds 1857 respektive 1859. Båda dör vid späd ålder.

Ordinarie professor i finsk, rysk och nordisk historia 1863. Professor i allmän historia 1876-78. Universitetsrektor 1875-78.

Statsråds titel vid pensioneringen 1878.

Flyttar samma år till Björkudden i Sibbo.

Död 12.3 1898.

Fakta

Jubileum hela året

I år firas Zacharias Topelius 200-årsjubileum. Huvudfesten hålls i Nykarleby lördagen den 11 augusti. Här är några av evenemangen.

14 januari

Nykarleby: Medierna och sanningen. Svenska folkskolans vänner och Nykarleby stad arrangerar ett seminarium på Juthbacka med utgångspunkt i journalisten Topelius. Medverkande bl.a.: Clas Zilliacus, Jeanette Björkqvist.

Nykarleby: Topeliusfest i Stjärnhallen kl. 16. Skådespelaren Stina Ekblad håller festtal, Topeliusvägen Trio, Charlotta Kerbs, Utdelningen av SFV:s och Publicistförbundets Topeliuspris.

Helsingfors: Uppvaktning vid Topeliusstatyn "Saga och sanning". Svenska litteratursällskapet.

31 januari

Nykarleby: Topelius psalmer och vintersånger. Sångkväll på Kredu kl. 18.

10 februari

Jakobstad: Topeliusdag. Svenska gården kl. 13. Runebergsveckan.

18 februari

Pargas: "Och nu är det vinter", visor och dikter i församlingshemmet. Birgitta Sarelin.

25 februari

Nykarleby: Mopperace i Valtersbacken.

8 mars

Nykarleby: Topelius och kvinnorna. Pia Forssell.

25 mars

Pargas: "Två berömda Topeliusverk: Boken om vårt land och Fältskärns berättelser". I församlingshemmet, Birgitta Sarelin.

15 april

Pargas: Topelius psalmer, Birgitta Sarelin.

20–21 april

Nykarleby: Läsning för barn 2018. Barnboksseminarium och Bokkalas vid Kredu.

15 maj

Nykarleby: Topelius sagoland. Utställning med konstnären Alexander Reichsteins modeller inspirerade av Topelius sagor. Pågår till 30 november.

Nykarleby: Kuddnäs öppnar efter renoveringen.

25 juni

Nykarleby: Återinvigning av Kuddnäs, kaffe i bersån kl. 13–17.

1 juli

Nykarleby: Urpremiär på ”Den eviga sommaren”. Sommarteater på Kuddnäs. Spelas i juli. Manus av Lars Huldén, Anci Holm, sånger av Topelius. Regi: Erik-André Hvidsten. I rollen som Topelius: Simon Häger.

6 juli

Nykarleby: Visafton på Majniemi.

20 juli

Nykarleby: Valters födelsedag på Stadsbiblioteket.

10 augusti

Nykarleby: Topeliusseminarium. Svenska Litteratursällskapet i Finland. Juthbacka.

11 augusti

Nykarleby: Jubileumsårets huvudfestligheter. Vandringsfest med interaktiva programpunkter.

1 december

Munsala: Topelius julsånger. Konsert i Munsala kyrka med körer och orkestrar från Nykarlebynejden, Jakobstads sinfonietta. Dirigent: Anna-Maria Helsing.

11 december

Nykarleby: Joulua odotellessa. Finskspråkig sångkväll på Kuddnäs.

Kim Herold: ”Motorsängen hjälper mot snarkningarna”

Musikern Kim Herold, även känd från tv-programmet Selviytyjät, har märkt att en bra säng gör det lättare att återhämta sig och att den till och med förebygger idrottsskador. 5.11.2019 - 14.22

Mer läsning