HBL-serie, del 21: Topelius – kommunisten, feministen, fennomanen

Bild: Mikael Bobacka

Om Zacharias Topelius levde i dag skulle han kanske stämplas som kommunist, feminist och fennoman. Och hukare i sin inställning till Ryssland. För eftervärlden är han mest känd som sagofarbrodern. Men främst var Topelius en av dem som skapade nationen Finland.

====

SERIE: Journalisten och författaren Staffan Bruun har dykt in i Finlands historia och botaniserat fram 50 fenomen, händelser och personer som var viktiga när vårt land formades. Han har också rangordnat händelserna och skeendena. Serien pågår under hela året och kulminerar den 6 december, dagen då Finland fyller 100 år. Då avslöjar vi vad som har format hundraåringen mest. De tjugo första delarna i serien hittar du som två separat läspaket på appen HBL 365 under Tidningar/Bilagor.

====

Topelius kommunist?

Jo, det kan låta märkligt, men vad kan man annat tänka om dikten Kommunismens vagga från 1884:

En gata. Hamburg? London? Wien? Paris?

Kväll. Mörker. Storm. Den stora spegelrutan

av en butik för alla läckerheter

från jordens hav och länder, klart belyst.

Allt dukas upp för vandrarns lystna blick,

allt doftar lust, allt skiner välbehag.

Stig in! Förnimmer du ej Herrens ord:

"Jag hungrade, och du gav mig att äta" ...

– Ja, med ett tillägg: ät, om du har guld!

Längst in i detta rika paradis

framskymta skuggor, sträckta i divanen

vid berg av ostron, hummer och champagne.

Men utanför stå, halvt i gatans mörker

och halvt förbländade av rutans dager,

vid dennas ena hörn en svulten usling,

i trasor klädd, och vid det andra hörnet

en fattig mor med ett förhungrat barn.

Du, som därinne sitter mätt vid bägarn,

driv bort dem, om de lystet stirra in!

Skjut ned dem med kartescher, om de sträcka

sin magra hand mot dina läckerheter

och säga till dig: egendom är stöld!

Nu ska man minnas att när Topelius skrev dikten 1884 höll man först på att grunda de första arbetar- och fackföreningarna. Marx och Engels kommunistiska klasskampsprogram hade fått spridning, men kommunismen var än så länge bara en teori, en dröm för många – en mardröm för andra.

Många årtionden återstod tills kommunismen skulle visa sitt rätta ansikte, med fasansfulla följder.

Bakgrunden till Kommunismens Vagga är att Topelius besatt ett brinnande socialt patos och reagerade starkt på samhällets orättvisor. Som redaktör för Helsingfors tidningar 1842–1860, en stor del av tiden tidningens enda anställda, gjorde Topelius de första socialreportagen i Finland och beskrev hur illa fattiga helsingforsare bodde.

Topelius var en anspråkslös man, främmande för lyx och extravaganser. Han sympatiserade starkt med den gryende arbetarklassens kritik mot att de rikas överflöd. Han kritiserade de ägande klassernas egoism, materialism och direkta slöseri.

Topelius ansåg att en revolution var att vänta. Han välkomnade den fram till Europas galna revolutionsår 1848, efter det var han mera tveksam och underströk att reformer måste ske fredligt.

Topelius var förutom framstående journalist också författare, historiker och professor. Än i dag lever hans dikter i några av våra vackraste psalmer och sånger som Giv mig ej glans, En sommardag i Kangasala, Sylvias julvisa, Nu är det vinter och skidan den slinter m.fl.

Finska Greta

Zacharias Topelius föddes 1818 i ett förmöget hem i Kuddnäs utanför Nykarleby. Han skickades som elvaåring till skola i Uleåborg för att härdas och lära sig finska. Året efter faderns död, då Zacharias bara var fjorton år, skickades han till Helsingfors för att ta studentexamen och bo hos Johan Ludvig Runeberg och hans hustru Fredrika.

I det runebergska hemmet kom Topelius i kontakt med övriga medlemmar i Lördagssällskapet som Snellman, Lönnrot, Cygnæus med flera. Student blev Topelius 1833 varefter han skrev in sig i universitetets österbottniska avdelning där kurator J.V. Snellman tog honom under sina vingars beskydd.

Den blivande sagofarbrodern var fortfarande bara femton år och reste varje ferie hem till familjen i Nykarleby. Då tog han för vana att stanna på ett gästgiveri i Alavus. Den flammande romansen med gästgivarens dotter Greta pågick i några år. Topelius drömde om äktenskap vilket var en social omöjlighet.

Men Greta skulle ha ett stort inflytande på den unge studenten som efteråt medgav att det var hon som öppnade hans ögon för de finskspråkigas situation och sådde fröet till hans fennomani.

När Topelius gifte sig 1842 var det ståndsmässigt med dottern till en rik köpman i hemstaden.

Men innan dess hade han blivit magister 1840 och året därpå anställts av bokhandlaren G.O. Wasenius för att ge ut hans Helsingfors Tidningar. På den tiden gick journalistiken främst ut på att klippa notiser och nyheter ur utländska tidningar och översätta. Men Topelius nöjde sig inte med det utan började skriva fingerade brev till Löjtnant Leopold i Grusien.

I breven kunde han beskriva och kommentera livet i Helsingfors. Han började tidigt göra sina socialreportage om hur de fattiga levde och tangerade gärna ämnen som trafik och uppfostran. Topelius uppmanade mödrar att se till att deras barn lärde sig finska. En betydande del av materialet i tidningen var medvetet riktat till kvinnliga läsare

Nu börjar han också ge ut följetonger som senare ska bli historiska romaner, mest kända är Fältskärns berättelser och Hertiginnan av Finland som bägge handlar om Sveriges krig på 1700-talet.

Senare införs en avdelning för de yngsta. Sagor och Läsning för barn heter böckerna när de utkommer.

Helsingfors Tidningars upplaga ökar snabbt och tidningen blir en av de stora i Finland. Parallellt med Topelius tidning ger J.V. Snellman ut sin Saima i Kuopio. Skyddsling och mentor från Österbottniska avdelningen kastar sig nu fränt över varandra. Men konflikten är konstlad, främst ett sätt att öka intresset för bägge tidningarna och därmed också upplagorna.

Ingen lärartjänst

1843 blir Topelius kurator för Österbottniska avdelningen. I sitt årsfesttal under rubriken Äger Finska folket en historie? tar han avstånd från den svenska tiden och beskyller svenskarna för att gång på gång ha försummat Finlands försvar, flytt till tryggheten på andra sidan Ålands hav och lämnat finnarna åt sitt öde. Det mäktiga ryska imperiet är en betydligt tryggare famn med oanade möjligheter, anser Topelius och talar sig varm för lojalitet med kejsaren. Han förkunnar att Finlands historia börjar 1809.

I dessa tider har Lönnrot gett ut sin första version av Kalevala, finnarna har börjat bygga sig en egen historia och Topelius är entusiastiskt med.

Fennoman är Topelius också, men tar avstånd från de mest radikala förfinskningsprogrammen. "Svenska språket är ett handtag, hvarmed vesteuropa fasthåller Finland – det är en af dessa bryggor till mänskligheten som hvarje folk behöfver", skriver han 1867.

Nobbas i Vasa

Zacharias Topelius söker tjänsten som lärare i Vasa, men nobbas. I stället doktorerar han och blir lektor vid Helsingfors Lyceum, ett jobb som han sköter parallellt med tidningen. Ett nytt försök att bli lärare i Vasa lyckas, men då ingriper professor Fredrik Cygnæus som för kejsaren, som råkar vara på besök i Finland, förklarar att Topelius behövs bättre i Helsingfors. 1854 kallas han till en extra professur i historia.

Utnämningen är kontroversiell. Krimkriget har brutit ut och många i Finland hoppas att ett ryskt nederlag kan leda till återförening med Sverige. Men Topelius är entydigt på Rysslands sida mot både det islamska Turkiet och britter och fransmän som bombar Finlands kuststäder. En bidragande orsak till hans starka lojalitet med kejsaren är att många av hans släktingar är officerare i ryska armén.

Den starka kritiken får Topelius att lämna tidningen. I gengäld får han mera tid för att skriva och ger ut 60 sagor och barndikter. I dikten Islossning i Uleå elf tar han tacksamt emot beskedet om regentskiftet i S:t Petersburg och Alexander II:s löfte att sammankalla lantdagen och genomföra ett omfattande reformprogram.

Redan tidigare har Topelius skrivit librettot till Finlands första opera Kung Carls Jagt. Musiken komponeras av Fredrik Pacius. Duon står också bakom operan Prinsessan af Cypern. När Topelius ger ut dikt- och sångböcker kastar sig kompositörerna över dem. Giv mig ej glans är komponerad av Jean Sibelius.

Läroböckerna Naturens bok och Boken om vårt land har en så stor genomslagskraft att de ska läsas av folkskolelever i generation efter generation långt in på 1900-talet. Också Topelius barnpjäser utgör en bottenlös brunn som skolorna fram till våra dagar kan ösa ur när eleverna ska spela teater på jul- och vårfester.

Vid sidan av skrivandet är Topelius aktivt med som sekreterare och verksamhetsledare när den första Fruntimmersföreningen grundas i Helsingfors. För sitt engagemang för kvinnosaken skulle han säkert i dag kallas feminist. I sagor och pjäser framställer han flickorna som de goda och kloka.

Majföreningen till skydd för småfåglar är han med och grundar 1880. Den anses vara världens första miljöskyddsförening.

En period 1875–1878 är Topelius rektor för Alexandersuniversitetet. Han omväljs inte, orsaken är hans sympati med radikala fennomaner. Vid Runebergs kista säger Topelius de för svekomanerna så förhatliga orden "Vårt Land ska i framtidens Finland sjungas på finska språket".

1818–1898.

Författare, journalist, historiker, professor.

1842–1860. Redaktör för Helsingfors tidningar.

1846–1850 Lärare vid Helsingfors Lyceum.

1854 Extraordinarie professor vid Alexandersuniversitetet.

1854 Börjar regelbundet medverka i barntidningen Eos.

1863 Ordinarie professor i historia.

1864 Ordförande för Konstnärsgillet i Helsingfors.

1867 Medlem av psalmbokskommittén, medverkar med tretton egna psalmer.

1880 Med om att grunda Majföreningen för beskydd av småfåglar.

1875–1878 Rektor för universitetet.

Ur produktionen: Historiska romaner, dikter, sånger, pjäser, läroböcker, operor, psalmer, sagor.

Därför 30:e plats

Zacharias Topelius var inte bara en av de ledande intellektuella som på 1800-talet var med om att skapa den finska nationen. Han var också föregångare som journalist och pekade i reportage på sociala missförhållanden. Han var en omstridd samhällsdebattör, prisad författare till historiska romaner och för eftervärlden främst en banbrytande författare till sagor och pjäser för barn.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Finland behöver Östersjön – vi kan och ska ännu rädda den

Mer läsning