Tolkningen av grundlagen borde flyttas bort från grundlagsutskottet

Bild: Wilfred Hildonen

Har vi en så svår grundlag och är kopplingen till EU:s lagar så komplicerad att inga stora förändringar är möjliga att göra utan att samtidigt göra ändringar i grundlagen eller har tolkningen av grundlagen politiserats?




Då föregående regering under Alexander Stubb på målrakan av sin regeringsperiod försökte genomföra social- och hälsovårdsreformen föreslog Juha Sipilä som oppositionsledare att reformen skulle förberedas parlamentariskt. Men när han sedan själv blev regeringschef glömde han snabbt den parlamentariska linjen.

Regeringen har envist försökt driva igenom sin egen modell baserad på en olycklig koppling till ett samtidigt genomförande av en landskapsreform. Också i en del andra frågor har regeringen agerat envist, men icke vist. I riksdagsvalet får både Samlingspartiet och Centern troligen lida de politiska konsekvenserna av oklokt handlande fast statsfinanserna stabiliserats och ekonomin växer. Av i stort sett samma orsaker led den borgerliga alliansregeringen under Fredrik Reinfeldt ett nederlag mot Socialdemokraterna i Sveriges riksdagsval 2014 trots en välskött och växande ekonomi.



Eftersom alla partier är överens om att en social- och hälsovårdsreform behövs hade fortsättningen av det parlamentariska förberedandet i samarbete med experter varit en mycket bättre lösning.

Men ändå är det något som inte stämmer när man inte under flera konsekutiva regeringar lyckats genomföra de lagar som behövs för att förändra och förbättra det nuvarande social- och hälsovårdssystemet. Under Katainen–Stubb stred förslaget bland annat på grundlagens stadganden om kommunalt självstyre. Den nuvarande regeringens förslag har dels stridit mot kravet att var och en finsk medborgare skall ha samma rättighet till social- och hälsovårdstjänster i alla delar av landet och på sitt eget modersmål, dels på att erbjudandet av valfrihet mellan offentliga och privata tjänster strider mot EU:s konkurrenslagstiftning.



Har vi en så svår grundlag och är kopplingen till EU:s lagar så komplicerad att inga stora förändringar är möjliga att göra utan att samtidigt göra ändringar i grundlagen eller har tolkningen av grundlagen politiserats?


Finland fick en ny grundlag 2000. Då sammanslogs fyra separata grundlagsenliga lagar till en enda lag. Samtidigt tog man i beaktande de internationella förpliktelser Finland förbundit sig till. Den nuvarande grundlagen omfattar femton skrivna sidor och kan läsas av vilken som helst läskunnig person.



Björn Wahlroos hävdade i pamfletten "Den tysta revolutionen", en av Näringslivets delegations publikationer 2017, att den nya grundlagen blivit för allomfattande och att tolkningen av grundlagen överförts till ett politiskt valt grundlagsutskott som ber om expertutlåtande från en sluten grupp statsvetare, vilka han kallar för "grundlagsfundamentalister". Han föreslår att man utreder behovet av en separat grundlagsdomstol och tycker samtidigt att den gamla grundlagen före 2000 var bättre än den nuvarande.

Förre ordföranden för grundlagsutskottet Kimmo Sasi har uttryckt åsikten att grundlagsutskottets beslutsfattande i nuvarande riksdag har politiserats. President Sauli Niinistö tyckte i slutet på sin presidentvalskampanj att en utredning av behovet av en separat grundlagsdomstol vore önskvärd. Att riksdagen som stiftat grundlagen också själv är den högsta tolkaren av lagen är ett problem om man dessutom beaktar att grundlagsutskottets sammansättning ändras efter varje riksdagsval.

Vi kan bra leva med den nuvarande grundlagen åtminstone några år till, men tolkningen av den borde definitivt flyttas över till en annan instans än grundlagsutskottet. Mycket kan också göras genom kontinuerligt konsulterande av grundlagsexperter under lagberedningen. Sipiläs regerings helt kompromisslösa inställning till bibehållandet av svenskspråkig service i Vasa centralsjukhus är ett typiskt exempel på ett envist, men inte vist agerande. Vi svenskspråkiga har emellertid också skäl att förhålla oss pragmatiskt och inte fundamentalistiskt till tolkningen av grundlagens paragraf 17: Rätt till eget språk och egen kultur.



Björn Forss Tammerfors


Hälsningar från riksdagen

Politiken möter många utmaningar, inte minst från populistiska och bakåtsträvande rörelser i Finland och i Europa. Jag vill fortsätta som riksdagsledamot och arbeta för en politisk kursändring i värdefrågorna. 15.3.2019 - 15.02