Tolkning på tolkning om Haavisto

I fredags debatterade riksdagens plenum grundlagsutskottets betänkande om anmärkningen mot utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna). Sannfinländarna kommer att lägga fram ett misstroende mot Haavisto som riksdagen röstar om nästa vecka. Bild: LEHTIKUVA / HEIKKI SAUKKOMAA

Det digra materialet i Haavistoprocessen visar hur även de juridiska tolkningarna varierar. Diskussionen efteråt pekar på hur svårt det är att skilja mellan juridik och politik.

Frågan om utrikesminister Pekka Haavistos (Gröna) agerande, som i ett år behandlades av riksdagens grundlagsutskott, bottnar i en ytterst politisk fråga, som är både känslig och väldigt polariserande.

Det handlar om de finländska barnen och kvinnorna som hölls och delvis fortfarande hålls fängslade i al-Hol i Syrien. För ett år sedan var barnen ungefär 30 och kvinnorna 11. Nu har Finland hjälpt hem 2 föräldralösa barn medan 4 kvinnor med 11 barn själva har tagit sig till Turkiet och av Finlands ambassad fått resedokument och hjälp att ordna hemresan. Kostnaderna står Finland inte för.

Från och med att Antti Rinnes (SDP) regering inledde sitt värv i juni 2019 stod finländarna i al-Hol på agendan. Föregångaren, regeringen under Juha Sipilä (C) befattade sig veterligen inte med saken.

I september ska Rinne ha gått in för att barnen måste fås till Finland, men inget formellt beslut fattades.

Justitiekansler Tuomas Pöysti behandlade flera klagomål som tangerade frågan, bland annat av anhöriga till dem som hölls i al-Hol. Pöysti konstaterade till exempel i oktober att Finland måste följa FN:s barnkonvention och har en förpliktelse att hjälpa barnen till Finland.

I början av december 2019 skrev Ilta-Sanomat om den konflikt som hade uppstått mellan utrikesminister Haavisto och chefen för den konsulära avdelningen Pasi Tuominen. Han ansåg att Haavistos direktiv om att försöka få hem barnen var olagligt och vägrade följa det. Haavisto utsåg därför ett specialsändebud och uttryckte sin vilja att förflytta Tuominen.

Det ledde till en interpellation i december, som Sannfinländarna initierade och som fick stöd av ledamöter från Samlingspartiet och Kristdemokraterna. Haavisto fick riksdagens förtroende.

I december avgick Antti Rinne av andra orsaker, och Sanna Marins regering utsågs. Under Marins ledning fattade regeringen också ett formellt beslut om att arbeta för att barnen i al-Hol ska tas hem till Finland.

När riksdagen hade uttryckt sitt politiska förtroende för Haavisto lämnade tio ledamöter – från Sannfinländarna, Samlingspartiet och KD – in en anmärkning om Haavisto till grundlagsutskottet.

I det här skedet övergick alltså politiken formellt till att bli juridik. Men inte heller juridiken är entydig, utan består av tolkningar.

Grundlagsutskottet arbetar utifrån sakkunnigutlåtanden. I det här fallet av elva juridiska experter som representerar olika kunnande inom juridiken – straffrätt, förvaltningsrätt och författningsrätt. De har sinsemellan påfallande och ovanligt olika tolkningar.

Ingen föreslår att Pekka Haavisto borde ställas inför riksrätten, som alltså skulle pröva ett brott mot ministeransvarighetslagen. Närmast kommer före detta justitiekansler Jaakko Jonkka. Han och två andra sakkunniga anser att Haavisto inte har följt vissa andra lagar. De övriga åtta sakkunniga ser inget sådant problem, inte heller de som är experter på förvaltningsrätt.

Några av författningsexperterna betonar vikten av att beakta helheten, också Finlands förpliktelser att följa barnkonventionen och respektera mänskliga rättigheter.

Den offentliga diskussionen har tagit fasta på de utlåtanden som utgår från att Haavisto inte följde förvaltningslagarna. Utskottet är ändå ingen domstol. Nu utreds vidare varför inte UM:s tjänstemän varnade Haavisto för de juridiska problemen med att förbereda en förflyttning av Tuominen.

Det är viktigt att riksdagsledamöter ska kunna anmärka på ministrar som man befarar ha begått fel i sin tjänsteutövning. Det vore ändå önskvärt att verktyget används varsamt och inte med politiska syften.

Nu riktade sig anmärkningen mot Haavisto i praktiken mot regeringens beslut att följa barnkonventionen och försöka rädda de finländska barnen från al-Hol, där de bokstavligen var och är i livsfara.

De gröna och Pekka Haavisto har de senaste dagarna velat vända diskussionen till hur Haavisto har värnat om barnen i al-Hol. Det är viktigt, och riktigt, men det ger ingen fullmakt att begå andra fel.

Susanna Ginman Chef för opinionsavdelningen

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Bokåret 2021 på Bokström

Mer läsning