Tolerans, motstånd och energi präglar New Yorks historia

Det brusande, mångkulturella och dynamiska New York lyfts fram i en utställning som inte väjer för svärtan i metropolens fyrahundraåriga historia. New Yorks stadsmuseums nya permanenta utställning är med rätta hyllad.

New York at Its Core, Museum of the City of New York.

År 1609 kom engelsmannen Henry Hudson, på uppdrag av det Nederländska ostindiska kompaniet, seglande längs Atlantkusten på jakt efter en lämplig hamn. Han såg en vik som såg lovande ut, styrde in i den och nådde så småningom det vi i dag känner till som Manhattans södra udde.

Här härskade då en indianstam kallad Lenape. Henry Hudson insåg att han hade gjort ett fynd och köpte marken för tyg, glaspärlor och brännvin till en summa av 60 guilden vilket motsvarade 24 dollar. Staden som holländarna grundade döptes till Niew Amsterdam.

När britterna tog över, nästan 60 år senare, bytte staden namn till New York. Och när britterna lyfte ankar och seglade iväg, efter självständigheten 1782, tog utvecklingen fart på allvar.

Från att ha varit en oansenlig utpost för handel mellan ursprungsbefolkningen och holländarna har New York utvecklats till den mest inflytelserika staden i USA och en ledande världsmetropol.

Kommersialismen är ett av ledorden i den nya basutställningen New York at Its Core på Museum of the City of New York. Utställningen lyfter också fram tre andra teman utmärkande för just New York – nämligen mångfalden, den urbana massan och kreativiteten.

Med hjälp av hundratals föremål, filmer, ljudupptagningar och interaktiva presentationer av kända New Yorkare lyckas museet på ett roligt och informativt sätt väva samman stadens röriga och pulserande historia.

Slavarnas New York

Under sina första sekel byggdes New York av slavar, skeppade från Afrika till New Yorks hamn. Slaveriet tog fart under den brittiska eran och var femte New Yorkare var slav 1740 vilket innebar att New York var den koloni som hade näst mest slavar, efter Charleston.

"En sats unga friska nya negrer – män, kvinnor, pojkar och flickor i åldern 10 till 22 år – säljs till ett lågt pris" står det på en reklamaffisch för en auktion.

Utställda är också bland annat en fotboja, använd för att kuva en slav.

Britterna hade ett fast grepp om slavarna vilket ledde till upplopp, rymningar och hårda straff för slavarna.

Ovärderliga invandrare

Senare, under det sena 1800-talet och tidiga 1900-talet kom emigrationen att spela en ovärderlig roll för New Yorks utveckling, trots att många vred sina händer när de fattiga invandrarna från Europas krisdrabbade länder, bland dem Irland och Italien, vällde in.

Det fina museet på Ellis Island dokumenterar miljoner invandrare.

"Hela Europa kommer till USA, i synnerhet de som inte kan livnära sig hemma. Vad ska vi göra med dem?" klagade en av stadens ledande herrar när anstormningen satte fart.

Det givna svaret var att sätta dem i arbete.

New Yorks skyskrapor, broar och tunnelbanor har byggts av invandrare. De välbeställda newyorkarnas hembiträden var ofta invandrare.

Invandringen tog fart i mitten av 1800-talet och kom att prägla staden för alltid. Initialt förändrades demografin. Lower East Side förvandlades till ett tättbebyggt område där familjerna bodde trångt, där sjukdomar grasserade och där barnadödligheten var hög.

De burgna invånarna flydde uppåt längs Manhattan och lät uppföra fashionabla hem på båda sidorna om Central Park. Den som besöker Frick Collection, inhyst i stålmagnaten Henry Fricks forna herrgård, på 7O:nde gatan kan få en inblick i hur de rika hade det.

New Yorks äldsta gata – Bowery – var ett tillhåll för skojare, gamblers och kabaréartister. Så småningom blev det livaktiga nöjesutbudet förebilden för Broadway och Hollywood.

New Yorks berömda skyline sedd från söder – när Henry Hudson anlände för 400 år sedan var detta ett indianrike. Bild: AP

Depressivt på 1970-talet

Börskraschen på 1920-talet slog hårt mot New York, men depressivt var det också på 1970-talet – ett decennium då New York var en farlig stad. Kriminaliteten florerade, soporna låg i drivor längs gatorna och invånarna flydde till de lugna förorterna i New Jersey och på andra håll i delstaten New York. Intäkterna minskade eftersom också de företag som hade råd lämnade staden. En bankrutt hotade men den amerikanska staten kom till undsättning.

Invånarantalet sjönk, för första gången i New Yorks historia.

Michael Bloomberg och Rudy Giuliani har gått till historien som borgmästarna som höjde New Yorks anseende och satte fart på stadens attraktionskraft.

En liten men seglivad symbol för detta är sloganen I love New York där ett rött hjärta ersätter ordet love. Logon är ritad av Milton Glaser.

Beslutsamt motstånd

Tolerans, motstånd och energi är drag typiska för newyorkarna. Från modern tid minns vi hur stadens invånare beslutsamt vägrade låta sig förlamas efter den förödande terrorattacken den 11 september 2001. Själva attacken får inte mycket utrymme på utställningen vilket kan bero på att New York ständigt utsätts för attacker.

Framtiden då?

Tunnelbanan är New Yorks behändigaste transportmedel och skramlar fram med våldsam fart i underjorden. Utställda är bland annat den silverspade som användes för att ta det första spadtaget i det enorma bygget och den första tunnelbanebiljetten, såld 1904.

I dag använder 5,6 miljoner passagerare tunnelbanan dagligen. För bara några år sedan färdigställdes två nya tunnelbanestationer, en vid Hudson Yards och en vid Andra avenyn.

Men tunnelbanan är också ett sorgebarn, dåligt underhållen och i skriande behov av modernisering. Detsamma gäller transporterna överlag som nu listas som New Yorks kanske största utmaning.

De två tågstationerna Penn Station och Grand Central Station borde också renoveras och fjärrbussarna får inte längre plats på terminalen vid Hudson.

New York är förbundet med myter och visioner och med ständiga förändringar. Den som i dag besöker metropolen rekommenderas en sväng till High Line. Fotgängarstråket på den forna järnvägen har förlängts och sträcker sig nu till den nya stadsdelen Hudson Yards där 16 skyskrapor och ett nytt landmärke döpt till The Vessel ska stå klart våren 2019.

Fakta

Verk om New York

Just kids. Patti Smiths hyllade memoarer om år av fattigdom och drömmar om berömmelse under sent 1960-tal och tidigt 70-tal. Fina skildringar från konstnärstillhållet Chelsea Hotel.

Oskuldens tid. Edith Whartons roman handlar om hemlig kärlek inom New Yorks blaserade societet på Manhattan under 1800-talet. Herrskapen åker hästdroska längs Femte avenyn och frotterar sig på operan. Finns också som film.

Gudfadern. Francis Ford Coppolas film, baserad på Mario Puzos roman, för oss till Little Italy på södra Manhattan. Tidpunkten är stora delar av 1900-talet.

Hair. I skuggan av Vietnamkriget njuter några hippier av friheten och släpper loss i Central Park. Men hotet om mönstring lurar i bakgrunden. Musikalen Hair spelas alltjämt för fullsatta salonger på Broadway.

Take the a-train. Orden i Duke Ellingtons ikoniska låt handlar om vägen till Sugar Hill i Harlem. Ellington står staty där Central Park övergår i Harlem.

Fakta

Newyorkare som präglade staden

Dagens New York är ett resultat av beslut, fattade av framsynta och modiga stadsbor. Andra har präglat staden genom sin verksamhet. Dem möter vi interaktivt. på dataskärmar, där deras handlingar presenteras.

Penhawitz (tidigt 1600-tal) var indianhövding över stammen Lenape och härskade över området Keschaechquereren som i dag är Canarsie i Brooklyn.

Abigail Franks (c. 1695–1756) tillhörde New Yorks tidiga judiska elit.

Alexander Hamilton (1755/57–1804), invandrare från Västindien och jurist, var en av grundarna till Bank of New York. Hamilton lade grunden till USA:s ekonomi. Musikalen Hamilton är en jättehit på Broadway.

Walt Whitman (1819–1892), journalist, poet och författare, ständigt inspirerad av New York.

Andrew Haswell Green (1820–1903) initierade Central Park, Riverside Park, New York Public Library och Metropolitan Museum of Art.

Emma Goldman (1869–1940) judisk invandrare från Ryssland som blev världens mest kända anarkist och som hade hängivna anhängare bland New Yorks arbetarklass.

Robert Moses (1888–1981) utvecklade det urbana New York genom att låta bygga motorvägar, parker, utomhusbad, lekplatser och konserthallar.

Dorothy Parker (1893–1967) inledde dagarna med att "vässa sin tunga och borsta sina tänder". Också som författare är hon berömd för sin bitska stil.

Gloria Steinem (1934– ) journalist, författare och en förgrundsfigur i kvinnokampen.

Hur du kan få en låg låneränta

När man tecknar ett lån finns det många lånegivare som tycks ge bra villkor, men som sedan tar ut både dolda räntor och oförutsedda avgifter. Trots att det idag är riktigt vanligt att ta lån så kan det vara svårt att veta vad man ska leta efter och tänka på när man lånar pengar. Därför sammanfattar vi här några av våra bästa tips för att hjälpa dig att hitta rätt i lånedjungeln. 14.6.2018 - 14.03