Tokfennomanin blir rumsren

Trots Terhos profil som partiets sfinx med is i magen har han en lång bana bakom sig som manusförfattare för svenskfientlig hatretorik.

Om tre månader väljer Sannfinländarna en ny partiordförande som ska efterträda Timo Soini. Valet står mellan ärkerasisten Jussi Halla-aho och tokfennomanen Sampo Terho. Den främsta skillnaden mellan dessa herrar är att den senare vill framstå som salongsfähig och rumsren medan den förra vill profilera sig som partiets enfant terrible som vågar säga hur det egentligen står till i den finländska invandringspolitiken. Bägge två vill dock strama åt invandringen, köra ned biståndet, motarbeta tvåspråkigheten och skrota Finlands folkrättsliga åtaganden i flyktingpolitiken. Var de står socialpolitiskt är höljt i ett dunkel eftersom Sannfinländarna har fuskat bort sitt sociala ansvar.

Terho ligger bra till i kampen om ordförandeklubban. Enligt Helsingin Sanomats pinfärska rundringning till partiets samtliga distriktsordförande var det elva som sade sig stödja Terho medan en backade upp Halla-aho och fyra hade ännu inte bestämt sig. Det är inte bara partieliten som ger Terho sitt stöd. Terho toppar enkäterna och har lyckats mobilisera ett gediget stöd även bland partiets extremister som predikar hatets evangelium på nätet med Homma Forum, MV-lehti och Suomen Sisu som ledstjärnor.

Trots Terhos profil som Soinis diplomatiska vapendragare och partiets sfinx med is i magen har han en lång bana bakom sig som manusförfattare för den svenskfientliga hatretorik som regisseras av finskhetsförbundet Suomalaisuuden Liitto. Terho har i egenskap av förbundets ordförande fört en ursinnig strid mot det svenska språkets ställning och bland annat kallat svenskan för "erövrarens språk". Han har därtill förkunnat att hans favorithobby är att motarbeta svenskans ställning i vårt land. Eftersom Terho aspirerar på en ministerpost gäller det att polera fasaden. Nu heter det följaktligen att han endast motsätter sig den obligatoriska undervisningen i svenska.

En genombläddring av de senaste numren av Finskhetsförbundets tidning Suomen Mieli talar ett annat språk. Tidningen ondgör sig i parti och minut över finlandssvenskarnas "oproportionerligt stora" ekonomiska och politiska inflytande bland annat genom att nagelfara sambandet mellan aktieinnehav och språktillhörighet. Med bland andra svenskätarna Erkki Pihkalas och Heikki Talas benägna stöd vill man skriva om den finska historien, montera ned det statliga understödet till Svenska Finlands folkting och skrota stödet till tvåspråkiga kommuner. Konstigt nog verkar förbundet vurma för en lång rad minoriteter i förskingringen, förutsatt att de har finskugriska förtecken. Reportagen om de karelska, liviska, kvenska och vepsiska minoriteterna avlöser varandra och varvas med ett bottenlöst förakt mot finlandssvenskar.

Den ansvarige utgivaren, Sampo Terho, ler underfundigt i sin ledare samtidigt som han med kluven tunga låter förstå att det där med minoriteter och kulturell mångfald är viktigt. Så länge som minoriteterna talar rätt språk och håller låg profil.

Mikael Sjövall entreprenör och publicist.

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning