Tjänster ger mer än varor

Bild: Wilfred Hildonen

Nu har exporten av tjänster ersatt bortfallet som uppstod då Nokia kraschade. Tjänsteexporten har blivit det nya Nokia.

Så rubricerade medierna rapporteringen om en färsk undersökning av exportens betydelse under republikens hundra år.

I stället för att mäta bruttovärdet av exporten, till exempel via tullstatistiken, använder undersökningen en analysmetod som mäter det inhemska förädlingsvärdet som utrikeshandeln ger upphov till. Förädlingsvärdet är det som blir kvar när man subtraherar värdet av importerade komponenter från exportvarans pris. Det handlar bland annat om löner och företagens vinst. Förädlingsvärdet stärker den inhemska ekonomin i form av tillväxt och sysselsättning.

Exporten av tjänster står nu för 36 procent av det totala förädlingsvärdet inom exporten.

Tjänsteexporten har ett högt förädlingsvärde eftersom värdekedjan bakom tjänsterna i stor utsträckning är inhemsk. Även om värdet av varuexporten har minskat har exportens förädlingsvärde ökat sedan 2012.

När man sätter exportens inhemska förädlingsvärde i relation till bruttonationalprodukten visar det sig att den totalekonomiska betydelsen av utrikeshandeln översteg nivån år 1913 först efter depressionen på 1990-talet.

Det här illustrerar två saker. Den första är att Finland inte har varit fattigt i den meningen att landet skulle sakna resurser som är åtråvärda på världsmarknaden. Exporten har alltid varit en viktig faktor i landets ekonomiska utveckling.

Den andra iakttagelsen är att skogen verkligen gör skäl för begreppet Finlands gröna guld. Att exportens förädlingsvärde utgjorde en så stor andel av landets bnp för omkring hundra år sedan berodde på att det sågade virket som exporterades var en nästan helt igenom inhemsk produkt. Så gott som hela värdet av det som producerades och exporterades stannade i Finland.

Ju mer utvecklade exportvarorna blev desto större blev andelen importerade komponenter, vilket gjorde att förädlingsvärdet minskade.

Upp emot två tredjedelar av exportens förädlingsvärde består av tjänster och varor där kvaliteten och varumärket är de viktigaste konkurrensfaktorerna. Men tyngdpunkten i den ekonomiska politiken har under de senaste åren legat vid att pressa ned kostnadsnivån för att göra exportvarorna konkurrenskraftigare.

Tjänsteexporten genererar större inhemskt förädlingsvärde än varuexporten. De tjänsteproducerande företagens framgångar beror i hög grad på att de har välutbildade anställda. Då räcker det inte att stärka priskonkurrenskraften, man måste också se till att infrastrukturen som gör det möjligt för företagen att utvecklas är i skick.

Att skära i resurserna för utbildningen är att göra rakt tvärtom. Ser man det i rapportens hundraårsperspektiv har exportens bidrag till samhällsekonomin varit en av de viktigaste faktorerna som har gjort Finland till en ekonomi som kan dra nytta av globaliseringen och inte slås ut av den.

----

Rapporten har på svenska fått titeln "100 år av öppen ekonomi – Utvecklingen och betydelsen av samt utsikterna för Finlands utrikeshandel". Den är gjord i samarbete mellan Aalto-universitetet, Näringslivets forskningsinstitut Etla, Helsingfors universitet och Statens ekonomiska forskningsinstitut Vatt. Rapporten finns här.

John-Erik Jansén Ledarskribent

Aktia Aktiecertifikat Renare Europa ger tidsenlig diversitet åt placeringsportföljen

Mer läsning