Tjänstemännens värdegrund

Bild:

Tilliten rubbas ifall en myndighets linje saknar grund och framstår som signalpolitik: politisk kommunikation med presumtiva asylsökande i förebyggande syfte.

Frågetecknen kring Migrationsverket står kvar. Anonyma tjänstemän berättade för Helsingin Sanomat (4.9) att de asylsökandes rättssäkerhet är i fara på grund av brådska. De uppgav att säkerhetsbedömningarna när det gäller Afghanistan, Irak och Somalia saknar grund i Migris egna landsrapporter eller situationen i dessa länder. De sade sig inte veta vad som föranledde linjeändringen i maj då Migrationsverket meddelade "att det i dagsläget är möjligt att återvända till samtliga områden i Afghanistan, Irak och Somalia". De anonyma tjänstemännen sade sig uppleva politiskt tryck på att fatta negativa beslut.

Överdirektör Jaana Vuorio har sedermera beklagat ordvalen i pressmeddelandet och försvarat den förkortade behandlingstiden. Medan Sannfinländarna hyllar åtstramningarna som regeringens uttryckliga vilja, har statsminister Juha Sipilä och inrikesminister Paula Risikko samt tidigare inrikesminister Petteri Orpo bestämt förnekat påtryckning och intygar förtroende för ämbetet. Om det görs felaktiga beslut kommer rättsinstanserna att korrigera, lyder deras svar.

Den allra viktigaste frågan är emellertid alltjämt obesvarad: hur motiverar Migri den ändrade säkerhetsbedömningen? Mig veterligen har Migri ännu inte svarat på denna fråga, vilket tydligt står i strid med rättsstatsprincipen om myndigheters ansvar att kunna motivera sina beslut. Att generellt hänvisa till beslutspraxis i andra nordiska länder räcker inte som svar.

Det är inget mindre än förtroendet för tjänstemän som står på spel. Medborgarnas tillit till förvaltning och rätten till oavhängig och neutral information är en ovärderlig demokratisk tillgång som inte bör riskeras för kortsiktiga politiska vinster eller kampanjer. Senast 2014 fastslog Statens tjänstemannaetiska kommitté statsförvaltningens gemensamma värdegrund: effektivitet, öppenhet, kvalitet och gedigen sakkunskap, förtroende, betjäningsprincipen, opartiskhet och oberoende, jämställdhet och ansvar.

Dessa dygder utmanas i flyktingpolitiken där ansvariga politiker med upplevt medborgerligt samtycke undanber sig diskussioner eller svarar med upprepade, välregisserade repliker och – för att citera Sixten Korkman (HS.fi 16.8) – överlåter "det smutsiga arbetet" till förvaltningen.

Arbetet blir smutsigt ifall politiska riktlinjer står i strid med tjänstemannadygder och inte går att sjösätta i beslut som kan motiveras med transparens. Arbetet blir smutsigt ifall en myndighets kommunikation är att betrakta som pr i stället för tillförlitlig information. Tilliten rubbas ifall en myndighets linje saknar grund och framstår som signalpolitik: politisk kommunikation med presumtiva asylsökande i förebyggande syfte.

Riktlinjer för statsförvaltningens kommunikation förnyas för tillfället. En av uppgifterna är att beskriva kommunikationens betydelse för strategiskt ledarskap samt förtydliga förhållandet mellan den politiska kommunikationen och tjänstemannakommunikationen. Låt oss följa noggrant detta arbete och stå upp för tjänstemannadygder.

Anu Koivunen Medieforskare och professor i genusvetenskap vid Tammerfors universitet

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning