Tiotusentals kineser kommer till Lappland – det här innebär det på riktigt

Wei Zi och Audrey Gong dansar av glädje i Jultomtens by – snöflingorna räddar deras Lapplandsbesök och resebyråerna drar en suck av lättnad. Bild: Cata Portin

Xia xue la! Det snöar! Systrarna Wei Zi och Audrey Gong skrattar. De dansar. De halkar omkring över backen i Jultomtens by och vill fånga allt på bild. Jultomten finns garanterat på plats för de tiotusentals kineser som årligen kommer till Rovaniemi, men snön har hittills varit ett osäkerhetsmoment. Nu singlar flingorna ner från skyn och lägger sig blöta i systrarnas hattar.

Bakom tallskogen, bortom björkdungen. En pust av kyla puffar fram när Tian Zhang kliver in i hotellobbyn och slänger sin täckjacka i en av de senapsgula sofforna. Den här säsongen, den andra, har affärerna börjat ta sig och hotelldirektör Zhang har händerna fulla mest hela tiden.

– Men vi andas och lever, jag är alltid tacksam över små goda ting, säger hon.

De investerade pengarna kommer från Kina, men allt material och all arbetskraft kommer från Finland, säger hotelldirektören Tian Zhang. Bild: Cata Portin

FAKTA

Rovaniemi drar

Den största turistströmmen till Lappland kommer från Kina, Hongkong, Taiwan, Israel och Frankrike, men också chartergrupper från Turkiet har hittat hit. I början av vintersäsongen kommer planen mest med brittiska resenärer.

I januari 2018 omsatte hotell och andra boenden med över 20 sängplatser cirka 7 miljoner euro i Rovaniemi. Cirka 1 miljon euro snurrade på i Airbnb-uthyrningen. Varje natt finns 300–1 000 Airbnb-alternativ för den som inte vill bo i hotell eller stuga.

Rovaniemi har cirka 61 000 fast bosatta invånare.

Hotellprojektet Nova Skyland, precis bakom Jultomtens by, 6 kilometer utanför Rovaniemi centrum, är en kinesisk investering. Affären sparkades i gång för tre, fyra år sedan när några av Zhangs vänner, som ägde ett hotell i Frankrike, tyckte att de också kunde investera i Lappland där de börjat tycka om allt det som landskapet har att erbjuda: skogen, utflykter med ren- och hundslädar och det flammande norrskenet över klara natthimlar. Det måste bara finnas någonstans att bo, och i jultid hade det visat sig vara svårt med inkvarteringen.

– De frågade mig om här finns något gammalt hotell att köpa, men då frågade jag varför de vill köpa något gammalt och om de inte kunde tänka sig att bygga nytt i stället.

Nytt var inget problem.

– Så jag gick till stadshuset, knackade på dörren och frågade om det är här man "sköter sådana där tomtaffärer", säger Zhang.

Zhang hade ingen erfarenhet av byggande, marknadsföring eller hotellbusiness. Hon hade kommit till Lappland som 22-åring knappt femton år innan på uppmaning av den dåvarande finska pojkvännen för att studera pedagogik vid universitetet. (Därför säger hon bland annat att den högklassiga undervisningen i Finland verkligen är ett trumfkort när det gäller att utveckla kontakterna med Kina.)

– Beslutet om bygglov kom så här, säger Zhang och knäpper med fingrarna.

Besöket hos stadens byggnadsinspektion gjordes i februari 2016. På en tomt bakom det välbesökta turistområdet började man sedan fälla skog redan i maj samma år. I oktober 2017 slogs dörrarna till Nova Skyland upp och så var det bara att hoppas att turisterna skulle hitta de 76 nya sängarna i de nybyggda parhuslängorna intill hotellets restaurang- och lobbybyggnad.

Zhangs man, Mikko Kosonen, driver en souvenirbutik i Jultomtens by, men eftersom det gäller att smida medan järnet är ... ja, medan snön är kall ... har paret hela hösten arbetat med projektet "Europas enda Muminsnöslott". Ett snöbollskast från hotellobbyn reser sig alltså trots årets försmädliga snöbrist ett snöslott där besökarna ungefär från julhelgen ska kunna ränna i snökanor, leta sig fram i labyrintlandskap och se digitalt norrsken svepa fram över väggarna. Snöslottet på 10 000 kvadratmeter ska också innehålla två Muminhus: ett av snö och ett av is. Eftersom naturlig snö är ett dåligt lämpat byggmaterial för stora byggen som det här har man låtit snökanoner spruta fram väggmaterial, men långa tider har det varit aningen för varmt – med plusgrader blir också snökanonsjobb besvärligt.

Precis som med hotellet ligger kinesiska pengar bakom snöslottet.

Varför Mumin? Tja, för att Mumin är en stor grej i de asiatiska länderna. Precis som jultomten, som är ett måste för den som kommer till polcirkeln ända från Kina eller Singapore.

Skogen är exotisk, men mest exotisk med snö. Ur turismfrämjandets synvinkel är frågan vad som skulle locka hit denna grupp på 36 personer från Hongkong också sommartid. Bild: Cata Portin

Kinesiska turister har ibland med sig plastskopor designade för att krama snöbollar. Efter en snabb demonstration klappar Maryanne Choo, 5, och Marc Choo, 8, från Singapore ihop tajta bollar utan några verktyg. Bild: Cata Portin

Xiang Long, från Shanghai, arbetar i resebranschen och har satsat på en vecka i jultomtens land. Bild: Cata Portin

En liten stund måste vi tala om snö. I morgon ska det snöa, i övermorgon ska det regna. Så här har det nu varit under den tid som i Lappland ibland kallas förvintern, ibland kamosvintern eller julkamos. Den som räknar med åtta årstider i regionen tänker då på november och december: tiden för renslakt, tiden för vila och umgänge, tiden då snön alltid kommer och gör landskapet lite ljusare än förr. Men nu har snön inte kommit i tid. Besvikna turister har inhiberat sina resor; första veckan i december backade två brittiska resebyråer åtta flyg med 1 400 personer till Enontekis, som ligger 300 kilometer norrut, med hänvisning till snösituationen. I brittisk press har Lappland kallats Crapland, Skitlandet, för att det inte levererat den snö som alltid tornar upp sig i bulliga drivor i resebroschyrerna.

Snö eller inte – under årets första tio månader år har över 41 000 personer från Kina, Hongkong och Taiwan övernattat i Rovaniemi. För hela Lappland är siffran redan över 75 000 personer.



Bland årets besökare från Hongkong finns paret Vikki Lee och Jo Tsang. De drar igenom fyra nordiska länder på tio dagar och har i farten glömt vilka städer som ligger i vilka länder. De förklarar att de tog det svenska inrikesflyget till "den här regionen", åkte buss från Ivalo till Rovaniemi och ska ta nattåget till Helsingfors. Nu kör den polskregistrerade bussen dem mellan huskyfarm, renfarm och jultomtens verkstad.

Vikki Lee och Jo Tsang är vana vid miljonstadens puls. Vid polcirkeln drabbar den vilsamma långsamheten. Bild: Cata Portin

– Vi har fått mata en ren med gräs. Ke'ài! Gulligt! säger Lee förtjust.

– Och min hustru ska få träffa jultomten, det har hon väntat på, säger Tsang ömt.

Det finns mycket att förundra sig över. Renskav med potatismos smakar alldeles bra, men finländarna verkar konstigt nog gilla hårt bröd.

– Sover ni mycket? Man måste ju bli trött när det är så molnigt, säger Lee och tittar upp mot den grå himlen som slickar turisterna i nacken den här dagen. Hon hoppas på klarare väder i natt för att kunna se norrskenet genom de stora takfönstren i stugan som hyrts för bara en övernattning.

– Ni dricker rätt mycket kaffe, tror jag, säger Tsang.

Jultomtens verkstad med tomtar och allsköns julrekvisita står på programmet för de flesta asiater som gjort sig besväret att flyga till någon av de nordiska huvudstäderna och sedan vidare till Rovaniemi, Kittilä eller Ivalo.

Familjen Chelsea Lim och Kelver Choo har kommit från Singapore med sina tre barn, utrustade med en splitterny omgång vinterkläder.

– Vi kom för snön och norrskenet och för att barnen sett jultomten på tv och önskade en träff på riktigt, säger Lim.

Jultomten har träffat alla, också Kinas president Xi Jinping. Bild: Cata Portin

Den här familjen gör dock inte som de flesta kineser i byn: smyger fram till det inramade porträttet där Kinas president Xi Jinping och jultomten poserar tillsammans och knäpper en bild, eventuellt en selfie med de två celebriteterna i bakgrunden.



På andra sidan stan, i matsalen på Lapplands universitet, lutar sig professor Matti Nojonen fram över sin kaffekopp och säger det en gång till:

– Det finns ingen professur.

Matti Nojonen är expert på kinesisk kultur och uppmuntrar dem som ska arbeta med turismen till mer kunskap om Kina. Bild: Cata Portin

Tidigare har nyheter om hur det kinesiska företaget Bewin International Sports & Culture Co lovat skänka 1 miljon euro till en forskningsprofessur i sport- och kulturturism till Lapplands universitet cirkulerat i flera medier. Som motfinansiering har universitetet lovat sätta in 150 000 euro. På det här sättet kunde universitetet forska i frågor kring turismen och särskilt utveckla frågor kring samarbete mellan Lappland och olika kinesiska aktörer. I universitetssammanhang låter det nästan för bra att det i hela tio år, fram till 2027, ska finnas 100 000 euro per år till förfogande.

Det har bara varit svårt att hitta professuren och ta rätt på den ansvariga professorn. Därav samtalet med Nojonen.

Men det finns ingen professur.

Det finns en kulturkrock.

– För kineser betyder ett avtal ingenting. Det är bara en ceremoni, men det förstår vi inte här i Finland där en överenskommelse är en överenskommelse.

Nojonen är uppvuxen i Rovaniemi, men har studerat sinologi och kinesiska i Stockholm. Han har arbetat med Kina och kineser i snart trettio år och bott i Kina i åtta år, där han bland annat varit anställd vid Tongji-universitetet i Shanghai. Efter att ha arbetat som specialforskare på Utrikespolitiska institutet i Helsingfors och som arbetslivsprofessor vid Aalto-universitetet är han sedan fyra år hemma i Lappland igen och anställd som professor i kinesisk kultur och samhälle.

Det är varken halvkvalificerade gissningar eller några fördömanden Nojonen serverar när han talar om ett avtals betydelse i den kinesiska kulturen. Han vill bara förklara det han redan belyste för tio år sedan när han redigerade och översatte ett sextiotal klassiska kinesiska texter om kinesisk taktik. Texterna från 500 f.Kr. till 1800-talet har samlats i verket Jymäyttämisen taito (ung. Konsten att vilseleda) och handlar om klassiska tankar kring strategiskt ledarskap och psykologisk krigföring. Att bluffa, finta och vilseleda har djupa rötter i den kinesiska kulturen och när det sättet att tänka möter det finska sättet kan finska företagsledare finna sig utspelade innan de ens hunnit förstå vad som hände.

Lapplands universitet har en lång historia när det gäller samarbete med olika kinesiska instanser. Dels har ett stort antal magisterarbeten gjorts om olika ämnen med koppling till Kina, dels har universitetet tagit emot många kinesiska utbytesstudenter. Här undervisar man också i kinesiska språket. Den här helheten matchar det som den nyzeeländska Kinaexperten Anne-Marie Brady sagt om att det är en klok strategi för länder i de arktiska områdena att lära sig förstå det kinesiska sättet att tänka ekonomi och politik.

När Finska notisbyrån intervjuade den djupt Kinakunniga Linda Jakobson i början av november sade hon att den kinesiska statsledningen har ett mål, nämligen att hållas vid makten. Det sköter man genom en växande ekonomi och bättre levnadsstandard för kineserna. Därför, och för att balansera upp handelshoten från USA, erbjuder man européer intressanta samarbetsprojekt. Det kinesiska intresset för Finland har svällt ut på bara några år. Bland de stora planerna syns massabruket Finnpulp i Kuopio (pengar via det kinesiska bolaget Hengan International) och energibolaget Kaidis som i Kemi vill starta tillverkning av biobränsle av finsk skog. Det kinesiska statsbolaget Camce engagerar sig i en bioförädlingsfabrik i Kemijärvi (pengar från det kinesiska företaget Shanying) och i Paltamo är det kinesiska statsfinansierade textilkonsortiet CHTC på väg in i ett samarbete med KaiCell för att få råmaterial till textilier gjorda av träfibrer.



En julhälsning från tomtens land. Bild: Cata Portin

För att hinna med så många upplevelser som möjligt bokar de kinesiska turisterna in sig på flera olika hotell och stugor under besöket. Har man tur upplever man norrskenet just den natt fönstren mot himlen är generöst tilltagna. Bild: Cata Portin

Turisterna från Kina började ta mer plats i Lappland för några år sedan när den ryska rubelns värde sjunkit och resorna från Ryssland börjat torka in. Snart fick den kinesiska turismen också en rejäl skjuts framåt för att det kinesiska näthandelsföretaget Alibaba aktiverade sig via sin resetjänst Alitrip och konceptet Fliggy. I något skede drog man till och med till med att företaget kan ordna 50 000 kinesiska turister mer till Lappland om det behövs.

Nojonen ler lite.

– Just det här sättet att tala behöver vi förstå. 50 000 betyder inte 50 000, det betyder "mycket". Man drar till med ett lagom stort tal och så har man sagt att man menar "mycket". En finländare börjar förbereda sig på att nu kommer 50 000 personer.

Vilket tal som än avses finns nästan hur många potentiella kinesiska turister som helst.

– Frågan är vilka vi vill ha hit, för vi vill verkligen inte ha alla, säger Nojonen utan omsvep. Han påminner om hur det såg ut när den finländska medelklassen utan resvana började åka på charterresor på 70-talet.

– Tänk på vårt rykte som turister i spanska södern, i Tallinn och de sovjetiska städerna. Vi drack och betedde oss illa. Det största misstaget vi kan göra är att tänka att vi tar alla som vill komma, hela den medelklass vars ekonomiska omständigheter ändrats, men inte förståelsen för hur man beter sig utomlands.

Segmenteringen är viktig.

– Och sedan finns de rika kinesiska turisterna som är så rika att de inte sätter sin fot i Finland för att vi helt enkelt inte har ett enda hotell i hela landet som håller tillräckligt hög klass för de här personerna. Har du sett femstjärniga hotell i Kina? Där underhåller en symfonisk kvartett dig i lobbyn.

Sedan säger Nojonen att han inte riktigt förstår var alla de pengar turisterna förväntas strö omkring sig landar.

– Många kineser kommer på färdiga paketresor som de betalat i förväg. De flyger in till Ivalo, tar en baltiskt registrerad buss till Rovaniemi, träffar julgubben, äter förhandsbokad kinesisk mat på någon av stadens kinarestauranger och åker vidare. Var hamnar pengarna?

Nojonen ser hur små företag med personer som i något skede kommit från Kina nu rotar sig i Lappland. I Rovaniemi finns ett dussin företagare med kinesisk bakgrund som erbjuder kinesisk mat, turistinformation, resebyråtjänster, Airbnb och inkvartering i större skala.

Vi återkommer till pengarna. Nojonen säger att Kina inte tvekar att vid behov använda sin makt genom att neka investeringar som skulle vara ekonomiskt bra för ett litet land som Finland.

– Det är känsligt att öppet kritisera Kina i dag och därför gör ingen det, det är en slags finlandisering, men vi forskare måste vara noga med vem vi tar pengar från och vilka motiv som ligger bakom. Det är viktigt att förstå att just Finland inte har någon speciell relation till Kina, trots att en del tror det. Vi får officiella besök för att det är en del av systemet för hur tjänstemän får resa i arbetet, säger han.



Bild: Cata Portin

När företaget Visit Rovaniemi marknadsför staden till utlänningar berättar man gärna med bilder av jultomten i sitt enorma vita skägg, men också med drömmar om snötyngda granar, renar framför slädar och mysiga boenden med glastak upp mot norrskenshimlar. Och så sviker vädret, snögränsen kryper högre upp i landet och marken är barare och tristare än på sextio år.

Därför var det ett glädjebud för alla som är involverade i turismen i och kring Rovaniemi när detaljerna kring nyheten om att Turkish Airlines öppnar en flygrutt mellan Istanbul och Rovaniemi om ett år bekräftades. Den vägen väntar man nya besökare från Mellanöstern – och faktiskt fler än i dag från de asiatiska länderna.

– Det här avtalet har stor betydelse för Lappland för Istanbul är en knutpunkt med kontakt till 304 destinationer, säger Visit Rovaniemis vd Sanna Kärkkäinen.

Kärkkäinen skrattar lite när hon får frågan om Rovaniemi, porten till Lappland för alla nya kundgrupper, klarar ytterligare 50 000 kineser.

– Det var väl mest en släng. Men så många kineser räknar Alitrip med att det lönat sig att utveckla betalappen Alipay, som gör shoppandet enkelt. Med den behövs inga kontanter, man bara klickar och köper. Appen är användarvänlig både för turisterna och de inhemska företagarna, också hotellen i Rovaniemi har börjat använda den, säger Kärkkäinen och avslöjar att ytterligare en ny app för de kinesiska turisterna är på väg. Wechat Pay påminner om Whatsapp och lanseras i januari.

Kärkkäinen säger att det viktigaste inte är att få in fler asiatiska turister under vintersäsongen, utan att fundera på hur man kunde få dem att komma året om.

– Och då måste man planera för hållbar turism. På vintern skyddar snötäcket den känsliga arktiska naturen, när marken är bar är det annat och då måste vi fundera på kloka strategier med till exempel ansvarsfulla guidningar, säger hon.

Hur låter reklamen för sommarbesökarna då?

– Då erbjuder vi ljusa nätter, svalka, grönska och klara vatten för dem som är vana vid hetta och sand, säger Kärkkäinen.



Silvia Wong bytte arbetet på sin lilla resebyrå mot arbete på en lite större resebyrå. Hon säger att en kulturkänslig tolkning är viktig för att turismen från Kina ska vara givande för både fast bosatta finländare och turistande kineser. Bild: Cata Portin

I början av december sitter Silvia Wong på resebyrån Timetravel på nionde våningen i ett kontorskomplex i Helsingfors. Wong arbetar delvis i Rovaniemi, delvis i Helsingfors. Hennes resa in i den finska kulturen liknar Zhangs. Det började med studier i pedagogik i Rovaniemi och fortsatte med kärlek. Först förälskade sig Wong i Lappland, sedan i en finsk man.

– Naturen i Lappland är underbar och så har man aldrig bråttom, säger Wong, som kom till Rovaniemi från Hongkong för åtta år sedan.

För att förmedla sin egen syn på vad den finska naturen kan ha att ge startade Wong ett eget litet turismföretag, Wander Lapland. Via det erbjöd hon turister sådana upplevelser hon själv drabbats av, men sedan i fjol ligger företaget i träda och Wong arbetar för det lite större bolaget Timetravels.

– Det var bara jag i mitt företag och jag skötte allt från guidningar till bokningar och all byråkrati, det blev helt enkelt för mycket och jag förstod att jag på det sättet inte klarar av att utveckla mig som företagare, säger hon.

Timetravels ordnar resor för två sorters asiatiska turister. Dels riktar man sig till kinesiska studerande ute i Europa, dels marknadsför man Lappland i fyra kinesiska storområden för mindre grupper som söker skräddarsydda resor med besök på isbrytare, boende i stugor med glastak mot himlen.

Men var hamnar de där pengarna?

– Det mesta köps av lokala företagare, och vi använder bara finska bussar, säger Wong.

– Turisterna kommer för snön, men finns den inte får vi erbjuda något annat eller betala tillbaka en del av pengarna, säger hon. En gång fick hon ställa in en utflykt som hade krävt snö, men då fick gruppen i stället dekorera pepparkakor med glasyr.

Wong tror att turister kan vara intresserade av helt vanligt familjeliv.

– För dem kan vi ordna besök i vanliga finska hem och till exempel erbjuda en möjlighet att baka traditionella finska bakverk, säger hon.

Wong talar om samma sak som Nojonen, nämligen segmentering och kulturkunskap.

– Hittills har vi mest haft turister ur högre medelklass eftersom det inte är billigt att åka från Kina till Finland, men med fler entreprenörer blir tävlingen om resenärerna tuffare och priserna billigare. När det gäller de här stora grupperna som rör sig med buss så får vi ta rollen att förklara kulturskillnader. Kineser gillar till exempel oväsen. Vi asiater är vana vid det och blir rädda om det är för tyst. Då börjar vi artigt ordna oljud och det är något som bryter mot den finska tanken om tystnad i naturen, säger Wong.

Hon talar också om förhållandet till tid.

– Här gör man som överenskommet, men för en kines betyder klockan 10 kanske en halv timme senare. Det är inget man meddelar om eller tycker är ett problem, så vi får förklara att det här kan leda till att man missar en aktivitet man bokat.

Allemansrätten är en annan sak som kan behöva förklaras, att den inte innebär att man kan klampa in i folks trädgårdar och kika in genom fönstren till hem.



Med snön kom lugnet. De som aldrig upplevt snövinter förr kan nu ställa sig mitt i det vita och bara titta. Bild: Cata Portin

Några veckor in i december, efter de jobbiga nyheterna om avbokade brittiska charterflyg, har snön äntligen kommit. Över en enda natt har utsikterna för företagarna ljusnat igen. Nu kan slädarna fara över åkrar, hundspann genom skogar, snöskotrarna köras ur garaget.

Med snön kom lugnet.

De som aldrig upplevt snövinter förr kan nu ställa sig mitt i det vita och bara titta.

Piàoliang! Vackert!

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning