Tio områden vill ha tidig start med valfrihet i vården – men inte de största

Familjen i fokus. Annika Saarikko vill hinna driva andra omsorgsfrågor än själva administrationen, och på kommande är förslag om "superrådgivningar" och bättre rehabilitering, säger hon.Bild: Lehtikuva/Martti Kainulainen

Även om tidtabellen för vårdreformen skjuts upp kvarstår möjligheten för landskapen att få stöd för att bli pilotområden. Omsorgsminister Annika Saarikko är bekymrad över att de största områdena inte är med.

I den första omgången är det tio landskap och områden som ansökt om att vara pilotprojekt för valfriheten i vården. Det finns också möjlighet att gå med senare.

Talande är att listan verkar bestå av samma små vårdområden som redan är ganska långt hunna. På listan finns områden som Mellersta Österbotten, Satakunta, Siun sote i Norra Karelen, Eksote i Södra Karelen, Tavastland och Tavastehus stad.

– Jag skulle gärna se att något av de stora områdena kunde fås med, för att få ett större befolkningsunderlag, säger minister Saarikko, vars egen hemtrakt Egentliga Finland ännu funderar.

För att kunna få i gång fler pilotprojekt funderar Saarikko nu på om man kan se över kriterierna på nytt och tolka om dem.

Hur tidtabellen för valfriheten blir nu är en öppen fråga. Grundlagsutskottet kräver att det ska ske på ett kontrollerat sätt, och vad det innebär blir sannolikt en för stor fråga för att skötas enbart med tjänstemannaarbete.

– Ett möjligt scenario är att kundsedlarna och den personliga budgeteringen kan införas i ett tidigt skede, och också de valfria vårdcentralerna i form av pilotprojekt. När valfriheten är helt och hållet implementerad kan jag inte bedöma ett årtal för.

Därför blev det bråk om rågivningen

Saarikko, som nyligen svors in som omsorgsminister, lyfter fram att hon vill lägga mer tid på saker som hamnat i skymundan under vårdreformen. En sådan sak är familjecentralerna, som hör till regeringens projekt men hamnat i skuggan av den administrativa reformen.

Saarikko visionerar att man utifrån exempel i Helsingfors skulle sprida så kallade "superrådgivningar" till hela landet, det vill säga centraler där all familjeservice är koncentrerad från logopeder och parterapi till barnskydd.

Saarikko vill att tröskeln att få hjälp och avlastning måste vara låg för att i sin tur avlasta barnskyddet.

– Det här är uttryckligen en fråga som sparar pengar.

"Superrådgivningarna" är orsaken till att Saarikko ställde sig på bromsen då det gällde bolagiseringen av rådgivningarna, säger hon till HBL.

Regeringen beslöt tidigare att landskapen får avgöra vem som anordnar rådgivningstjänster, och efter grundlagsutskottets utlåtande är det dessutom klart att bolagiseringstvånget uteblir.

– Det här är uttryckligen orsaken till att jag bestämt ville att rådgivningarna ska förbli på landskapens bord. Det var inte något ideologisk motiv om bolag.

Ville driva translagen

Saarikko säger att hon vill arbeta för alla familjeformer, och att hon personligen gärna hade fört vidare frågan om en ny lag om transpersoner, som skulle avlägsna de tvångssteriliseringar som Finland fått anmärkningar för. Med den nuvarande regeringsbasen händer det inte.

– Jag säger öppet att jag gärna hade drivit det här, men jag högaktar regeringens gemensamma linje, säger Saarikko och lyfter fram att en ändring ändå gjorts i samband med den nya äktenskapslagen – tvånget att vara ogift för att få en könskorrigering finns inte kvar.

Moderskapslagen är en annan lag som blev liggande på hyllan i den här regeringen, men den kommer att behandlas i riksdagen i form av ett medborgarinitiativ. Huruvida omröstningen kommer att vara en så kallad samvetsfråga för ledamöterna är ännu inte klart, säger Saarikko.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00