Tio år efter Lehman Brothers – här är riskfaktorerna som kan utlösa nästa finanskris

Tillväxtländer som tagit stora dollarlån kan få problem när USA höjer räntan. Det här ser forskaren Antti Ronkainen som ett av de stora hoten mot världsekonomin. – Turkiet är långt ifrån det enda krislandet. I riskzonen ligger praktiskt taget alla tillväxtländer som har skulder i dollar.

Om några veckor har det gått tio år sedan den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers kollapsade, vilket försatte världen i den djupaste ekonomiska krisen sedan 1930-talets stora depression. Återhämtningen har varit lång och smärtsam, men nu är den globala tillväxten stark igen. Efter flera år av negativ tillväxt har också Finland till slut dragits med i den internationella högkonjunkturen. Det tog dock ända fram till nu i sommar innan vårt lands bruttonationalprodukt nådde upp till samma nivå som före finanskrisen.

Medan tillväxten i fjol var stark överallt i världen, har de regionala skillnaderna ökat den senaste tiden. Trots att det fortfarande ser ljust ut har orosmolnen blivit fler och från olika håll hörs varningar om att en ny finanskris kan vara på väg.

– Det finns onekligen många oroväckande fenomen. Framför allt har de politiska riskerna ökat. Världsekonomin påverkas allt mer av hur relationen mellan olika länder utvecklas, i första hand relationen USA–Kina, säger forskaren Antti Ronkainen vid Helsingfors universitet. Ronkainen har forskat bland annat i centralbankernas penningpolitik efter finanskrisen.

Tillsammans med Ronkainen listar vi de främsta hoten mot världsekonomin just nu.

Värdet på den turkiska liran har fallit med 40 procent sedan årsskiftet. En stark dollar och höjd ränta skapar problem för tillväxtländer med stora lån i dollar. Bild: Lehtikuva/AFP/Ozan Kose

• Turkiet och andra tillväxtländer. Under de snart tio år som gått efter finanskrisen har de så kallade tillväxtmarknadsländerna lånat stora summor pengar i dollar. Det gäller bland annat Turkiet, Argentina, Brasilien, Chile, Mexiko, Kina, Malaysia, Indien, Indonesien och Ryssland.

När räntan var noll var dollarlånen förmånliga. Men i snart två år har den amerikanska centralbanken Fed stegvis höjt räntan, samtidigt som dollarn är stark. Det gör lånekostnaderna avsevärt högre för dem som har skulder i dollar.

Att just Turkiet hamnat i rubrikerna beror på att en dispyt med USA lett till strafftullar på turkiskt stål och aluminium, vilket har sänkt marknadens förtroende för Turkiet och fått värdet på landets valuta att rasa. Fallet är cirka 40 procent sedan årsskiftet. En lågt värderad egen valuta gör det svårt att klara av ett utländskt lån i dollar. En risk är att krisen i Turkiet sprider sig till europeiska – främst spanska – banker som har lånat pengar till landet.

Enligt Ronkainen är Turkiet långt ifrån det enda problemlandet.

– I stort sett alla tillväxtländer som har skuldsatt sig i dollar ligger i riskzonen, säger han.

Bild: Gabriella Torres Airava

• Bubblor. I onsdags slogs rekordet för historiens längsta börsuppgång i USA, 3 453 dagar eller cirka nio och ett halvt år när börsen inte tappat mer än 20 procent. Under perioden har börsindexet S&P 500 stigit mer än 300 procent.

– Hur stor är risken för en bubbla? frågar sig Ronkainen, och förundrar sig över att aktiemarknaden inte reagerat kraftigare på hoten om ett fullskaligt handelskrig.

Han tror att de pengar som nu strömmar bort från tillväxtmarknaderna söker till aktiemarknaden och fortsätter att hålla kurserna uppe.

• Politiska risker: Italien, brexit. Förutom ekonomiska risker har de politiska riskerna blivit fler. I Europa är Storbritanniens utträde ur EU en kritisk fråga. En annan är Italien, vars populistiska regering gett frikostiga löften om medborgarlön, sänkt pensionsålder och lägre skatter – löften som skulle bli ohållbart dyra för landet, vars statsskuld redan ligger över 130 procent av bnp. Om marknadens förtroende för Italien försämras, är följden höjda låneräntor som kan ge landet betalningsproblem. I så fall hotar en ny europeisk skuldkris, värre än den grekiska.

– Ytterligare en osäkerhetsfaktor är vad som händer i nästa års EU-parlamentsval. Alla betydande poster omfördelas när kommissionsordföranden, ordföranden för Europeiska rådet och chefen för Europeiska centralbanken byts ut.

Handelshinder dämpar den ekonomiska aktiviteten. Bild: Lehtikuva/AFP/Frederic J. Brown

• Handelskriget. Under den gångna veckan införde USA nya strafftullar mot Kina, som svarade med samma mynt. Hittills har handelskonflikterna inte påverkat den globala tillväxten i någon högre grad, men om konflikten eskalerar hotar följderna bli allvarliga. Höjda tullar – och blotta hoten om upptrappade handelshinder – dämpar den ekonomiska aktiviteten med lägre tillväxt som följd.

• Skuldberget. Efter finanskrisen har skuldsättningen i världen ökat lavinartat hos såväl hushåll som företag och stater, vilket ökar sårbarheten och minskar motståndskraften mot negativa överraskningar.

– Ju mer skuldsatt ett land är desto högre blir räntekostnaderna, och ju lägre den ekonomiska tillväxten är desto större del av inkomsterna går till att sköta lånen. En stor skuld är en belastning, både för länder och för privatpersoner.

Enligt Ronkainen är det omöjligt att säga hur stor risken är till exempel för en global tillväxtmarknadskris som sprider sig till banksektorn. Att de politiska riskerna ökar gör enligt honom utvecklingen svår att förutse med hjälp av traditionella nationalekonomiska modeller.

Antti Ronkainen. Bild: Helsingfors universitet

– Att återhämtningen efter finanskrisen varit ovanligt långsam betyder att de ekonomiska fundamenten är svagare om en ny finanskris slår till nu, jämfört med vid förra krisen. Den globala ekonomin har blivit en mera sårbar helhet.

Enligt Ronkainen befinner sig amerikanska Fed i en nyckelposition när det gäller den globala ekonomins fortsatta utveckling. Efter flera år av nollränta började centralbanken höja räntan i slutet av 2016. Efter sju höjningar ligger den nu i intervallet 1,75–2 procent och i september väntas nästa höjning.

– Ju mer USA höjer räntan desto större är risken att man driver världsekonomin i recession. Å andra sidan, om Fed inte höjer så bäddar man för fortsatt skuldsättning och risk för överhettning. Det är inga lätta beslut Fed står inför.

Förutom Feds vägval styrs världsekonomins utveckling enligt Ronkainen i hög grad av utvecklingen i Kina. Också där råder osäkerhet.

Framtiden ligger i deras händer. Den amerikanska centralbankschefen Jerome Powell och president Donald Trump har stora möjligheter att styra utvecklingen med beslut om räntor och tullar. Bild: TT/AP/Alex Brandon

Kriser följer bestämda mönster

Ekonomiska kriser av olika omfattning har kommit och gått i hundratals år. De kan vara globala, som 1930-talets stora depression och finanskrisen 2007–08. Eller regionala, som Asienkrisen i slutet av 1990-talet och den argentinska några år senare. Även om varje finanskris har sina egna karaktärsdrag finns det enligt experterna vissa generella mönster.

– Typiskt är att en kris har föregåtts av en konjunkturuppgång präglad av stark optimism, i kombination med en kraftigt ökad skuldsättning. Sedan kommer någon form av bakslag i ekonomin som gör det svårt att klara av skulderna.

Det säger Ilmarinen-direktören Jaakko Kiander, som framför allt studerat den finländska 1990-talskrisen. Men enligt Kiander har många motsvarande kriser runtom i världen följt samma mönster.

– Finanskrisen 2007–2008 började med bolån. Hushållen hade skuldsatt sig kraftigt samtidigt som bland annat ett stigande oljepris påverkade landets ekonomi negativt. Dessutom höjde Fed räntan, vilket ökade hushållens lånekostnader. Följden blev kreditförluster som undergrävde förtroendet för banksystemet.

Enligt Kiander kommer kriserna i regel som överraskningar, trots att "alla" efteråt är överens om att tecknen fanns där.

Jaakko Kiander. Bild: Mikael Ahlfors

– Det finns gott om exempel på att många experter strax före kriserna har sagt att allt går bra och att det inte finns någon orsak till oro. I praktiken ser man alltså inte när en kris kommer.

Har vi lärt oss någonting av tidigare kriser?

– I Finland och Sverige tog vi lärdom av våra 1990-talskriser, till exempel så att bankerna har blivit försiktigare. Men om vi ser på ekonomin globalt är jag inte så säker. Finanskrisen 2007–08 orsakades till stor del av att de amerikanska bankerna handlade ansvarslöst och måste räddas av samhället, eftersom de var "too big to fail". Men i dag är de ännu större och fortsätter att ta risker eftersom de vet att de fortfarande är "too big to fail". På det sättet har situationen inte ändrats nämnvärt.

Dessutom, säger Kiander, så fortsätter hushållen att skuldsätta sig trots att inkomstutvecklingen har varit svag både i Europa och USA.

– Betalningsförmågan har sjunkit men när räntan är låg skuldsätter man sig i alla fall.

Finanskrisen 2007–08

Finanskrisen kulminerade med investmentbanken Lehman Brothers konkurs den 15 september 2008, men krisen hade legat och pyrt redan hela det föregående året.

Problemen började på bolånemarknaden, där de så kallade subprimelånen spelade en central roll. De här lånen beviljades hushåll med låg kreditvärdighet, det vill säga personer som sannolikt inte skulle klara av att återbetala skulden. Men det bekymrade inte bankerna, eftersom de hade låntagarnas hus som säkerhet. Antagandet var att bostäderna ständigt skulle fortsätta att stiga i värde.

Subprimelånen var ofta amorteringsfria eller hade låg ränta de första åren. Därefter ökade lånekostnaderna. Det gjorde att bostadsköparna hade råd att bo i sitt hus ett par år, men tvingades ut när kostnaderna blev för höga. För bankerna var det här inget problem så länge bostadspriserna gick upp. Dessutom kunde bankerna göra sig av med "skräplånen" genom att sälja dem vidare till finanshus som paketerade om dem tillsammans med andra lån och erbjöd dem som placeringsprodukter åt investerare. Vad placeringsprodukterna riktigt innehöll var inte lätt att veta, inte heller vem som ursprungligen hade utfärdat lånen. Men kreditvärderingsinstituten klassade dem som säkra investeringar, lika säkra som statsobligationer.

Kallduschen kom när antalet låntagare med betalningsproblem ökade kraftigt och bostadspriserna samtidigt började sjunka. Det ledde till stora kreditförluster hos banker och bolåneinstitut, och staten tvingades rycka in och rädda flera av dem.

Men stora och anrika Lehman Brothers lät man falla. Resultatet blev att världens finansmarknader frös under hösten 2008. Ingen vågade längre låna ut pengar, eftersom man inte visste vem som satt på "giftiga" tillgångar. Krisen på finansmarknaden spred sig senare till realekonomin, vilket fick Finlands bruttonationalprodukt att rasa med 8 procent år 2009.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00