Tingsrättsreformen väcker farhågor om servicen på svenska

Regeringens planer att skära ner i antalet tingsrätter från 27 till 20 riskerar leda till att de framtida större tingsrätterna får svårt att rekrytera svenskkunnig personal. Det här beror på att tvåspråkig domstolspersonal till exempel i Raseborg och Borgå, söker sig till andra jobb då arbetsvägen blir orimligt lång.

Regeringens tingsrättsreform innebär att sju tingsrätter stängs och 21 av de nuvarande 57 sessionsplatserna försvinner. Genom att slå ihop tingsrätterna vill regeringen framför allt spara pengar men också skapa större enheter där domare kan nischa in sig på olika slags mål.

Slopandet av tingsrätter behandlades i plenum på onsdagskvällen.

Förändringen väntas också få betydelse för tingsrätternas möjlighet att sköta svenskspråkiga klienter. I Raseborg och Borgå kommer det bara att finnas sammanträdesplatser medan kanslierna som sköter kundkontakterna flyttar till Esbo respektive Vanda.

Riksdagens lagutskott gav nyligen ett betänkande om den planerade reformen och befarar att den språkkunniga kanslipersonalen i Raseborg och Borgå väljer att byta bransch som en följd av att arbetsvägen blir orimligt lång. Också grundlagsutskottet har varnat för att reformen är ett sätt att åderlåta de nyländska tingsrätterna på svenskkunnig personal. Även Mika Illman, tingsdomare vid Västra Nylands tingsrätt hör till de bekymrade.

– Risken är att de nya stora tingsrätterna inte kommer att kunna ge service på svenska i samma utsträckning som i dag, säger Illman och ger ett exempel:

– Ska man åka från Raseborg till Kilo i Esbo blir arbetsvägen 90 kilometer. För den som åker kollektivt är det helt omöjligt att hinna i tid till jobbet som börjar klockan 8.

En farhåga är att allt fler klienter framöver väljer att tala finska i rätten även om de fortsättningsvis skulle ha rätt att använda svenska.

Det här är något som bekymrar språkrättsrådet Corinna Tammenmaa vid Justitieministeriet.

Tammenmaa som tidigare jobbade på advokatbyrå har erfarenhet av klienter som betraktade sig själva som tvåspråkiga och som valde att tala finska i rätten för att inte vara till besvär:

– Att bli hörd i rätten kan vara en väldigt stressfylld situation och jag märkte att klienter som vanligtvis obehindrat talade finska kunde få svårigheter att uttrycka sig exakt då de hördes i rätten och inte talade sitt modersmål. Riktigt illa är det om det här får negativa följder för klienten och domslutet påverkas negativt för att personen inte har kunnat säga vad han eller hon ville ha sagt, säger Tammenmaa.

Också Mika Illman varnar för språkförbistring:

– Tänk dig en situation där en klient står åtalad för ett brott och har gjort något galet, men vill säga att det var frågan om ett misstag och inte något som gjordes med avsikt. Rättigheten att få vård på svenska handlar inte bara om god vilja utan också om att det måste finnas resurser.

Utrymmesbrist och väntetider

Brist på rättssalar, längre behandlingstider, svårare att rekrytera svenskkunnig personal och brister i den digitala tekniken – det är några av de saker som domareförbundet befarar.

Minna Hällström, vice ordförande på Finlands domareförbund, är mycket skeptisk till om reformen sparar några pengar.

I sitt utlåtande säger förbundet att om ytterligare 800 fall ska flyttas till Esbo, vars rättssalar knappt räcker till nu, så blir behandlingstiderna längre tills nya och större lokaler hittas.

Hällström berättar om vilka krav video- och digitalteknik ställer – problem som ännu inte blivit lösta.

– Digital teknik kräver också resurser, eftersom man måste övervaka att ingen påverkar vittnen. Jag har tyvärr själv varit med om en händelse då ett vittne hördes via videolänk, och det upptäcktes att någon annan satt där och viskade, säger Hällström.

Bild: Maija Hurme

Om man ska kunna åtgärda det som händer på distans krävs personal på plats, och också sent på kvällarna eftersom tidtabellen ofta drar ut och dagarna blir långa, säger hon.

– Det är inte heller bara en fråga om tingsrätterna utan också annan rättsservice, säger Hällström och avser tillgången till jurister och rättshjälp på de orter där tingsrätter försvinner.

– Det här kommer troligen i längden också att inverka på antalet hovrätter. Så det är väl nästa sak vi diskuterar.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00