Tingsrätten: Hakkors i demonstrationståg inte hets mot folkgrupp

Enligt tingsrätten är hakkorsflaggor inte i sig att se som hets mot folkgrupp. Fallet som har behandlats i Helsingfors tingsrätt är unikt. Bild: Martti Kainulainen/Lehtikuva

Hakkorsflaggor i ett demonstrationståg på självständighetsdagen var inte hets mot folkgrupp. Det slår Helsingfors tingsrätt fast och förkastar åtalen mot fem män. Rätten betonar att hakkorset inte är en förbjuden symbol i Finland. Riksåklagaren meddelar att hon överklagar domen.

Det var på självständighetsdagen 2018 som nazistflaggor vajade under den nazistiska marschen, Kohti vapautta (mot friheten) i Helsingfors. Riksåklagaren Raija Toiviainen beslutade att väcka åtal mot fem män för hets mot folkgrupp på grund av detta, och på måndagen föll domen.

Enligt tingsrätten representerade alla fem den senare förbjudna nazistiska Nordiska motståndsrörelsen, vilket de förnekar.

Hets mot folkgrupp enligt strafflagen: Den som för allmänheten tillgängliggör eller annars bland allmänheten sprider eller för allmänheten tillhandahåller information, åsikter eller andra meddelanden där en grupp hotas, förtalas eller smädas på grund av ras, hudfärg, härstamning, nationellt eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, sexuell läggning eller funktionsnedsättning eller på grunder som är jämförbara med de nämnda grunderna, ska för hets mot folkgrupp dömas till böter eller fängelse i högst två år.

Helsingfors tingsrätt förkastar åtalet. Enligt tingsrätten var flaggorna visserligen inte enbart hakkorssymboler, utan uttryckligen den nazityska statsflaggan. Genom att bära den har de åtalade enligt rätten velat sprida ett budskap som står för nationalsocialistisk ideologi, som bland annat inbegriper judeförföljelserna under andra världskriget, förintelse och raslära – eller borde åtminstone ha förstått att de gör det.

Men det räcker enligt tingsrätten inte för att döma dem för hets mot folkgrupp på straffrättsliga grunder. I Finland är hakkorset inte en förbjuden symbol, som i en del andra länder.

Enligt rätten går det inte utan en vidare tolkning att se att Nazitysklands och Hitlers ideologi från 1940-talet skulle leda till att straffrättsligt ansvar för hot eller smädelse av invandrargrupper år 2018, vilket åklagaren fört fram.

"På så sätt har de svarande inte bevisats sprida åsikter eller budskap bland allmänheten som skulle ha hotat eller smädat olika invandrargrupper eller påstått dem vara mindre värda", står det i domen.

Det är första gången frågan om hakkorssymbolen bedöms i en finsk rättsinstans.

Diskriminerings- och jämställdhetsnämnden har tidigare tagit ställning i ett fall och då kommit till att en nazistflagga i ett fönster var trakasseri, djupt kränkande för människovärdet och förbjudet. Helsingfors tingsrätt bedömer ändå att det beslutet inte kan användas i det nu aktuella fallet, bland annat eftersom det kommit efter att åtalet väckts.

Rätten: Trygga på annat sätt

Fyra av männen stod också åtalade för hindrande av tjänsteman då de inte lydde polisens order och gav ifrån sig flaggorna. Även å den punkten förkastar tingsrätten åtalet.

"Eftersom det, som det förts fram, inte funnits grund för polisens order, går det inte att rikta straffrättsliga påföljder mot de svarande", skriver rätten.

Enligt tingsrätten är det inte bevisat att det att de bar flaggorna ökade på sannolikheten för våld, eftersom männen tidigare offentligt fört fram nationalsocialistiska åsikter, "vilket måste ha varit i polisens kännedom." Det här hade skett under den rättegång då ett förbud av Nordiska motståndsrörelsen behandlades.

I stället riktar sig rätten till polisen och menar att det inte fanns grund att ingripa marschdeltagarnas mötesfrihet. I stället kunde polisen ha tryggat den genom att ingripa i publikens agerande. På självständighetsdagen ordnades motdemonstrationer mot marschen.

I sin dom hänvisar tingsrätten på flera punkter till just yttrande- och mötesfrihet.

Riksåklagaren Raija Toiviainen anser att den enda avsikten med flaggorna har varit att sprida ett smädande och hotfullt budskap. Bild: Heikki Saukkomaa/Lehtikuva

Överklagar

Raija Toiviainen säger genast efter att domen fallit att hon kommer att överklaga den.

Hon säger sig vara överraskad att rätten, trots att den slår fast att det handlar om Nazitysklands statsflagga, inte anser att det handlar om hets mot folkgrupp.

– Jag anser att det att man bär på flaggan är ett verkligen starkt budskap som smädar vissa befolkningsgruppers människovärde.

Enligt henne är det allmänt känt vad ideologin står för och hon anser att frågan dessutom måste ses i en kontext. Flaggorna har burits under en marsch som varit organiserad så att den vill signalera kollektiv styrka. Hon ser det som att avsikten var att få allmänheten att smäda och hota minoritetsgrupper.

Toiviainen för fram att brottsrekvisitet inte förutsätter att handlingen skulle leda till en våldsam situation, utan att det räcker med att en åsikt framförs. Det behövs inte heller ord, utan även en symbol är enligt henne tillräcklig.

Det här vill hon nu pröva i en högre rättsinstans.

Tal vid skola

I samma ärende åtalades dessutom en av männen samt en kvinna för hets mot folkgrupp. Mannen höll ett tal utanför en skola i Nordsjö som en kvinna filmade och som strömmades och lades ut på internet. De döms för femtio dagsböter var för hets mot folkgrupp, 750 och 850 euro.

Talet, som riktade sig till skolelever, var enligt rätten smädande och hade för avsikt att väcka intolerans, förakt och möjligen till och med hat mot den grupp som var föremål för talet, ungdomar med invandrarbakgrund

Även denna del kommer Raija Toiviainen att överklaga. Hon anser att domen är för lindrig och vill se fängelsestraff i stället för böter. Hon menar att talet var mycket grovt i sitt slag, och att det dessutom riktade sig till barn i skolåldern.

De tre flaggor som beslagtogs ska enligt domen återbördas till personerna.

Artikeln har uppdaterats med riksåklagarens kommentarer.

Läs också: Nazistflaggor under demonstration prövas i rätten – sex personer åtalas för hets mot folkgrupp

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Pionjären inom styling

Mer läsning