Tim var bara 11 dagar när han omhändertogs – myndigheterna vill utvisa honom till Nigeria

Sandra Persson och Tim utanför hemmet i Brösarp i Skåne. Treåriga Tim hotas med utvisning till Nigeria eftersom han inte får uppehållstillstånd i Sverige. Han har bott största delen av sitt liv hos familjen Persson. Bild: Anders Hansson/TT-DN

Han kallas för Tim, den treårige pojken som omhändertogs när han var ett par veckor gammal. Då ansåg socialtjänsten att modern inte kan ta hand om barnet. Den svenska Migrationsdomstolen vill nu utvisa honom till Nigeria, moderns hemland, där han aldrig har varit.

Från det att Tim, som egentligen heter något annat, var fyra månader gammal har han bott i ett familjehem hos familjen Persson. För dem kom det som en chock när de kallades till ett återvändarsamtal där de fick veta att Tim ska utvisas till Nigeria dit hans biologiska mamma redan har utvisats.

– Det var mycket känslor och mycket tårar när man sitter där och får bekräftat att det faktiskt kommer att ske, det är hjärtskärande, säger Sandra Persson när hon intervjuas i TV4-nyheterna.

Hon, hennes man och familjens två söner har tagit hand om Tim i snart tre år

Utvisningen har väckt stor uppståndelse. Över 130 000 personer har undertecknat en digital namninsamling för att pojken ska få stanna i Sverige.

"Är det rimligt?"

Tim föddes för tre år sedan i Trelleborg med okänd far och på grund av mammans psykiska problem blev han omhändertagen knappt två veckor efter födseln enligt lagen om vård av unga. När Tim var fyra månader gammal flyttade han till familjehemmet i Brösarp på Österlen i Skåne.

Tim träffar sin mamma en gång till efter fem månader men besöket går så snett att mamman får besöksförbud.

Efter beslutet om besöksförbud gör socialtjänsten och familjehemmet en ny ansökan bara för pojken, eftersom pojken tidigare har sökt om asyl i Sverige tillsammans med modern.

Kallduschen kommer ett och ett halvt år senare. Tim ska utvisas till Nigeria. Familjen överklagar men Migrationsdomstolen anser att beslutet är riktigt med motiveringen att pojken har ett socialt nätverk i moderns hemland som kan ta hand om honom. Och att det saknas skyddsskäl för att få stanna.

Pernilla Leviner som är professor vid Stockholms universitet och föreståndare för Barnrättscentrum anser att om det finns politisk vilja så går det att lösa den här sortens problem som uppstår mellan myndigheter. Bild: Niklas Björling/Stockholms universitet

– Det här är ett komplicerat fall, säger Pernilla Leviner, som är professor i offentlig rätt vid Stockholms universitet och föreståndare för Barnrättscentrum.

– Det är många lager av regleringar som kolliderar eller verkar utan samordning med myndigheter som har olika ansvar. Men ytterst väcks frågor om inte alla barn som vistas i Sverige borde ha samma rättigheter och förstås om vilka beslut som vi tycker är rimliga när det gäller barn som levt hela sitt liv i Sverige, säger hon.

En av faktorerna som komplicerar i Tims fall är att det fortfarande är modern som är vårdnadshavare. I Sverige fungerar det så att barn som har omhändertagits efter tre år ska ha möjlighet att få vårdnaden överflyttad till familjehemsföräldrarna. Det här har inte ansetts vara aktuellt i Landskrona stad där Tim omhändertogs.

Ingen adoption

Från stadens sida säger man till Dagens Nyheter att det inte går att ansöka om en vårdnadsförflyttning eftersom Tim saknar uppehållstillstånd.

En adoption är inte heller möjlig, säger Pernilla Leviner.

– Familjehemmet kan ansöka om att adoptera pojken. Men enligt regleringen ska adoption inte medges om den bara görs för att förhindra ett beslut i den migrationsrättsliga delen. Det är domstol som beslutar i adoptionsfrågor.

Leviner säger också att det skulle vara enkelt att lösa den här sortens krockar myndigheter emellan om det fanns politisk vilja.

Brister i beslut

En annan rättsexpert, Louise Dane som är doktor i offentlig rätt och arbetar med migrations- och barnrättsfrågor vid Asylrättscentrum i Stockholm, säger att besluten om Tims asylansökan innehåller flera brister.

– I Migrationsverkets beslut står det att ett familjeliv enligt Europakonventionen definieras utifrån släktskap och vårdnadshavarskap och att Tim därför inte kan anses ha ett familjeliv genom sitt familjehem. Det stämmer inte och det är jättekonstigt att man skriver så. Det är klart han har ett familjeliv. Tim har levt hela sitt liv i den här familjen och det måste väga tungt i bedömningen, säger Louise Dane till Dagens Nyheter.

Barnkonventionen blev svensk lag den 1 januari 2020 och slår fast att barnets bästa ska styra i alla beslut som gäller barn. Paradoxalt nog finns det inga krav på att man i slutänden fattar beslut i enlighet med bedömningen som gjorts om vad som är barnets bästa.

Om Tim utvisas eller inte är oklart men enligt Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik är det inte omöjligt att utvisningen stoppas.

– Det mest effektiva skyddet för barn är i verkställighetsfasen. När det gäller ensamma barn finns där ett väldigt starkt skydd, du kan inte åka tillbaka om det inte finns ett ordnat mottagande, säger Mikael Ribbenvik till SVT:s Aktuellt.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Skall man beakta FN:s hållbarhetsmål när man väljer utbildning?

Mer läsning