Tillsammans

Bild: HBL-arkiv/Leif Weckström

Under historiens lopp har den traditionella känslan av gemenskap tagit smällar.

Finlands 100-årsfestligheter närmar sig sitt slut. En väldigt bred serie olika evenemang nådde sin kulmen i onsdags då vi firade självständighetsdagen. Också i Helsingfors fick vi uppleva en glädjande riklig mängd tillställningar försedda med Finland 100-stämpel.

Motto för jubileumsåret är "tillsammans". Budskapet i sin enkelhet är alldeles förträffligt. Tillsammans har detta land byggts, och tillsammans har det försvarats. Den nationella enhälligheten och känslan av gemenskap är speciellt viktiga för ett litet land. Det har de alltid varit, och det kommer de alltid att vara.

Under historiens lopp har den traditionella känslan av gemenskap tagit smällar. Det är därför fint att se att gemenskapen åter börjar breda ut sig. I dag är gemenskap också allt oftare ett urbant fenomen. Gemenskap – med en lite annorlunda manifestering än förr – är en del av urbant Helsingforsliv. Bastudagen, restaurangdagen och städningsdagen är en del av detta, så även kafékulturen som blomstrar upp mer än förr och det kontinuerligt rikligare evenemangsutbudet.

Samtidigt är det uppenbart att en stads kraft är i dess invånare – inte i staden i sig, dess byråkrati eller ämbetsverk. Kännetecknande för det moderna Helsingfors är att erbjuda möjligheter och vara en plattform. Delaktighet, växelverkan och stadsinvånarnas genuina deltagande är de styrkor som Helsingfors uppskattas för till och med internationellt.

Slush – ett av stadens främsta enskilda evenemang vi är stoltast över – föddes av fullständigt andra aktörer än myndigheterna då den gavs utrymme att födas. Givetvis var Helsingfors med, tillsammans med många andra.

Restaurangdagen, en innovation som glatt de flesta stadsbor under sin existens, stötte i början ihop med byråkratiska problem. Stadsborna och stadens maskineri klarade ändå av att lösa problemen och riva ner onödiga hinder för att få ett slutresultat som var bra och tillräckligt för alla. Detta gjordes – tillsammans.

Alltid är inte tron på "tillsammans" så stor som den kunde vara. Helsingfors, liksom många andra, ger en stor del utlåtanden för statsmaktens olika lagstiftningsinitiativ. Ofta, oftast faktiskt, känns det dock nästan som att utlåtandena inte spelar någon roll alls. Man undrar ifall någon ens bemödar sig att läsa igenom dem. Och då är Helsingfors ändå nationens huvudstad.

Regeringen kör igenom landskaps- och vårdreformen med frenetisk kraft. Som argument för sin orubbliga envishet hänvisar regeringen ofta till att något har skrivits in i regeringsprogrammet. Förändringarna, då de uppkommer, är vanligtvis en följd av grundlagen. Grundlagen är trots allt en kraftigare makt än till och med regeringsprogrammet. Att göra saker tillsammans verkar dock inte vara det. Eller kanske det bara är en försvinnande liten grupp som kvalificeras för "tillsammans".

Nästa år minns Finland händelserna från 1918. Då stod vi inte på samma sida, utan på olika sidor. Det hade inga bra följder. Också därför är det bra att erinra sig även det året tillräckligt grundligt.

Jan Vapaavuori Helsingfors stads borgmästare

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Pionjären inom styling

Mer läsning