Tillit är den nya hårdvalutan – men algoritmer kan leda vilse

Vem ska vi lita på? Kan vi fatta goda beslut utan att träffas ansikte mot ansikte, utan fysisk närvaro? Och hur ska vi kunna lita på avsikterna hos bolag som utvecklar digitala tjänster, frågar författaren och forskaren Rachel Botsman. Bild: Karl Vilhjálmsson

Det digitala ekonomiska brytningsskedet verkar till ytan handla om teknik, men den dolda drivkraften är en omdefiniering av social tillit – vilket kan få oförutsedda följder, menar en ledande forskare inom delningsekonomin.

– Pengar är valutan för transaktioner. Men pengar har sina begränsningar. Tillit är vår tids nya betalningsmedel, förtroende utgör valutan för interaktion. Men samtidigt som tekniken gör det möjligt för oss att lita på totala främlingar så har den avigsidor, säger författaren Rachel Botsman.

Hon är inte rädd för att stryka affärspubliken mothårs vid Nordic Business Forum som under veckan ordnades i Mässcentrum i Helsingfors.

– Gör tekniken oss smartare, eller sporrar den oss att dela med oss av vår tillit för lättvindigt? I en digital värld byggs förtroende inte längre upp lokalt som i ett traditionellt bysamhälle. Tillit förutsätter inte heller längre institutioner och hierarkier. Tilliten byggs i stället upp och distribueras via digitala nätverk.

Botsman är författare, gästföreläsare vid Oxford och specialiserad på digital teknik. Medan endast få ännu hade hört talas om begreppet delningsekonomi för sex, sju år sedan utforskade hon fenomenet i boken What's mine is yours från 2010.

Några kända exempel på delningsekonomi är Uber (grundat 2009), världens största taxibolag som inte äger några bilar, samt Airbnb (grundat 2008), en tjänst där man kan hyra ut sin bostad, stuga eller sitt hus åt en turist eller affärsresande. Airbnbs beräknade omsättning gör bolaget till världens näst största inkvarteringstjänst, snudd på Marriott och en tredjedel större än Hilton, trots att teknikbolaget inte äger några fastigheter.

Delningsekonomi bygger på ett paradigmskifte där det viktiga inte är att äga något. Till exempel är det inte den fysiska skivan, utan tillgången till musiken som upplevs som värdeskapande av kunder som föredrar att strömma musik över webben mot en månadsavgift.

Algoritmer accelererar beteendet

Digitala verktyg kopplar ihop utbud och efterfrågan, skapar nätverk med kritisk massa och därmed nya marknader på sina plattformar. Varje köphändelse spåras och betygsätts så att användarna gradvis kan bygga upp ett förtroendekapital. Konsumentbeteendet förändras och allt fler vågar ta allt snabbare "tillitssprång", förklarar Botsman.

– Röker du? Vilken sorts musik gillar du? Tar du med din hund på bilresan? Dessa kriterier kan vara avgörande för om någon vill samåka med dig, en total främling, över längre sträckor via den franska tjänsten Blablacar.

Den identifikationsfaktor som tjänstens användare lägger störst vikt vid är hur pratsam medresenären är, därav namnet Blablacar. Med 870 000 aktiva användare per månad transporterar Blablacar månatligen folkmängder över sträckor som beräknas överträffa Eurostars totala persontrafik mellan London och Paris.

Den outnyttjade kapacitet – lägenheter som för det mesta står tomma eller bilar som står parkerade 23 timmar om dagen – som kommer i bruk får ett värde, vilket skapar effektivitet – men samtidigt är det just i effektivitetstänket som skon skaver, varnar Botsman.

– Tillit kräver friktion, långsamhet och eftertanke. Visst främjar digitala verktyg effektivitet och behändighet – men dessa kan utgöra tillitens fiende. Digitala verktyg borde inte användas för att accelerera vår tillit för att fatta fler beslut, utan för att hjälpa oss fatta kvalitativt bättre beslut, framhäver Botsman.

De flesta digitala konsumenter drivs främst av egenintresse och har ett kort minne då det gäller förtroende. Botsman medger att hon undviker att använda Uber, på förekommen anledning.

Behändighetsfälla

Konsumenters eventuella funderingar kring förtroende verkar nämligen utgöra fjädern på vågen då motvikten heter behändighet. Trots att en chaufför har betyget 4,73 utav 5 på Uber så kan personen utgöra en trafikfara eller rentav vara seriemördare. I mars i fjol körde nämligen en Uberförare runt i Michigan och sköt slumpmässigt ihjäl sex kunder. Personen hade genomgått Ubers bakgrundskontroll utan några anmärkningar.

Vi lever alltså i en utvecklingsfas där teknikbolag må vara fantastiska då det gäller att leverera en smidig kundupplevelse, men omogna då det väl kör ihop sig kring trygghetsaspekter.

– Vi litar på system som inte är dugliga för den digitala tidsåldern. Vi måste ta en extra funderare på vårt beteende som digitala konsumenter. Med ett klick eller fingersvep lämnar vi ut vår tillitsförmåga till en algoritm, suckar Botsman.

Samtidigt som den tidigare centraliserade makten nu sprids ut i nätverk och bland användare, så sliter både kunder och myndigheter med att hålla jämna steg med den tekniska utvecklingen.

– Digitala nätverksmonopol har blivit distributionskanaler som har enormt inflytande över våra liv. De har vuxit sig så stora att de kan utesluta konkurrenter. Användarna måste ställa teknikjättarna till svars. Samtidigt behöver regleringen och kulturen för myndighetstillsyn också anpassas. Annars hotar de samhälleliga kontrollmekanismerna att bli föråldrade, säger Botsman.

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning