MBT-avtalen: 755 miljoner för trafiken – "En historiskt stor satsning"

Kulturminister Hanna Kosonen, trafikminister Timo Harakka och miljöminister Krista Mikkonen berättade om förhandlingsresultat med storstäderna när det gäller markanvändning, boende och trafik. Bild: Markku Ulander/Lehtikuva

Flera spår, ett nytt museum och ett massivt byggande i trä ska få finländarna på fötterna igen efter coronavåren.

Sent på tisdagskvällen kom regeringen överens om sin fjärde tilläggsbudget på rekordstora 5,5 miljarder euro. De enskilda satsningarna klarnade samtidigt som man nådde förhandlingsresultat kring de så kallade MBT-avtalen mellan staten och de fyra största stadsregionerna.

Regeringen viker drygt 930 miljoner euro för att finansiera byggande och trafikarrangemang i städerna. I summan ingår bland annat ett stort nytt arkitektur- och designmuseum i centrum av Helsingfors.

– En så här stor satsning har aldrig tidigare gjorts. Målet är att skapa koldioxidneutrala städer, få fart på byggandet av trähus och främja en hållbar trafikutveckling med minskade utsläpp, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen (Gröna).

Ett avtal mellan staten och de fyra största stadsregionerna Helsingfors, Tammerfors, Åbo och Uleåborg.

Handlar om markanvändning, boende och trafik.

Gäller för åren 2020–2031.

Stöder samarbetet mellan kommunerna och staten vid styrningen av samhällsstrukturen samt integreringen av markanvändningen, boendet och trafiken.

Målet är att få stadsregionerna att fungera bättre och öka deras konkurrenskraft samt att utveckla kommunerna jämlikt.

I avtalet fastställs exempelvis målen för bostadsproduktionen under de närmaste åren samt de centrala vägprojekten.

Avtalet måste ännu godkännas av statsrådet samt städernas och kommunernas beslutande organ.

Byggandet av nya bostäder understöds med 180 miljoner euro de närmaste tre åren. I Helsingfors räknar man med 200 000 nya bostäder fram till 2030. Enligt Mikkonen stöder man framför allt förmånliga boendeformer som statsfinansierade ARA-hyresbostäder och träbyggen.

Trafikarrangemangen får sammanlagt 755 miljoner euro, varav största delen av pengarna går till järnvägs- och spårvägsprojekt. 74 miljoner går till övrig kollektivtrafik.

Snabbspårvägen längs Vichtisvägen får 105 miljoner euro, spårvägen i Vanda 6,1 miljoner och snabbspåret mellan Vik och Malm 7,5 miljoner.

Samtidigt pumpar man in 137,5 miljoner i stadsbanan i Esbo, vilket skulle stå för nästan hälften av kostnaderna att bygga fler parallellspår mellan Alberga och Köklax. Fler spår öppnar för både snabbare närtrafik samt en snabbare tågförbindelse mellan Helsingfors och Åbo.

I avtalen förbinder sig staten också att finansiera utveckling av bland annat vägar och gång- och cykelleder med sammanlagt 72 miljoner euro

– Det här är en historisk stor satsning, just nu har vi många ambitiösa mål gällande stadstrafiken, säger trafik- och kommunikationsminister Timo Harakka (SDP) och tillägger:

– Vi har nu samma utmaning som många andra europeiska städer, att återfå folks förtroende för att resa och röra på sig igen efter coronakrisen.

Utveckling av järnvägstrafiken: Staten 473 miljoner euro, kommunerna 182 miljoner euro.

Utveckling av spårvägstrafiken: Staten 137 miljoner euro, kommunerna 357 miljoner euro.

Utveckling av bland annat vägar, gående och cykling: Staten 72 miljoner euro, kommunerna 62 miljoner euro.

Utveckling av kollektivtrafiken: Staten 74 miljoner euro, kommunerna 74 miljoner euro.

Totalt: Staten 756 miljoner euro, kommunerna 675 miljoner euro.

Summorna är preliminära uppskattningar.

Villkoret för statsstödet till trafikarrangemang är att kommunerna förbinder sig till att själva satsa sammanlagt 675 miljoner euro på arrangemangen. Förhållandet mellan statsstödet och kommunernas egna ekonomiska satsningar varierar mellan olika trafikprojekt.

– När det är frågan om ett statligt spårprojekt eller ett annat statligt projekt är statens andel i regel antingen 100 procent eller 70 procent. När det däremot i huvudsak handlar om städernas interna trafik, som i och för sig kan gå över kommungränser, är statens andel 30 procent, säger Harakka.

Därtill finns det enligt Harakka en tredje kategori mellan dessa alternativ: projekt som är viktiga både för staten och för en viss kommun. Stadsbanan som planeras i Esbo är exempel på ett sådant projekt, och i det fallet betalar staten hälften av den uppskattade kostnaden på 275 miljoner euro medan regionens kommuner står för den andra halvan.

På onsdagens presskonferens berättade vetenskaps- och kulturminister Hanna Kosonen (C) också om statens planer på att öppna upp för ett helt nytt museum mitt i krisen. Museet ska främja turismen på lång sikt.

– Målet är att står klart 2025. Jag ser gärna att det byggs i trä, det finns aldrig för mycket av något vackert, säger hon.

Fotnot: Artikeln är rättad 4.6. MBT-avtalen hänger inte ihop med tilläggsbudgeten, trots att processerna råkade ske samtidigt. De 755 miljonerna som nämns beviljades inte i tilläggsbudgeten, utan kommer sättas in i budgeten under flera kommande år.

Pengar har även beviljats för snabbspårvägen på Vichtisvägen, inte snabbspåret i Vichtis.

Fastighetsfonder ger den privata placeraren möjlighet att dra nytta av fastighetsmarknadens stabila avkastning

Mer läsning