"Till mig talar han dagligen"

Under torsdagskvällen blev Kazuo Ishiguro intervjuad av medier i trädgården utanför hans hem i London. Bild: EPA/NEIL HALL

Hur kunde en japanskfödd författare fånga en så typisk engelsk tidsmentalitet som Kazuo Ishiguro i The Remains of the Day (1989), med butlern i 1950-talets England där tjänstefolkets tid nästan var förbi? Plikttrogenheten, värdigheten, stagnationen!

Ishiguro skriver ofta om människor vilkas oböjlighet har lett till att de förlorat förmågan att avläsa andra, ofta individer som knogar på men vid slutet av sitt liv tycker att det har varit missbrukad energi. De finns i många samhällsskikt. 1950-talets England var på så många sätt naturskönt och leende, men tragiken var att så många fick lov att leva fjättrade vid oböjliga principer.

Ishiguro har fångat denna värld och visat att den kanske i viss mån lever kvar. Bortslösade tillfällen, orealiserade drömmar, krampaktiga försök att finna sin identitet någonstans. Typiskt brittiskt? Naturligtvis inte, vi delar det alla.

I Never Let Me Go (2005) frågar han också vad som är meningsfullt i ett människoliv. Boken om barnen som klonas för att bli organdonatorer handlar inte bara om medicinsk etik utan om människors närhet, och om hur det känns när livets slut närmar sig. I novellsamlingen Nocturnes, en begrundan av livets skymning och en beskrivning av slutet på en kärleksfull relation, visar Ishiguro att musiken kan vara en tröst och ge illusionen av att människan kan ha något betydelsefullt att säga till en annan. Orden ger plats åt musiken, men Ishiguro vet också att musiken kan bedra.

The Buried Giant (2015) är en annan sorts roman, en bok om vad ett land och ett folk minns, vad det är klokt att minnas och vad man borde glömma. För många länder - liksom för människor – finns det minnen som är så plågsamma att det är bäst att de glöms bort. Jätten talar till oss och vi förstår alltför väl vad han säger: Våra arméer blir större, sväller av ursinne och törstar efter hämnd. Ishiguro flyttade själv som ung pojke till England och har ofta talat om en kulturell dubbelidentitet, och det är just i dag spännande att hans tankar delas av så många andra. Till mig talar han dagligen.

Skribenten har recenserat engelsk litteratur i Hbl sedan 1960-talet.

Annons: Aktia hjälper dig att tänka framåt

De flesta finländare har idag koll på att hem, fritidsbostad och fordon behöver försäkras för att hålla ekonomin i balans om allt inte går som planerat. När det kommer till personförsäkringar är läget ett annat. Jämfört med många andra länder har Finland ett bra socialskydd och många förlitar sig på att man får tillräckligt stöd för att klara sig ekonomiskt om något allvarligt inträffar. Men hur långt räcker socialskyddet egentligen? Hur påverkas livet om man insjuknar allvarligt och inte längre kan arbeta? Klarar sig familjen ekonomiskt utan en förälder? 9.4.2020 - 00.00

Mer läsning